Svärta (Melanitta fusca)

Nära hotad (NT). Storlek 51–58 cm. Häckar i skärgård, fjällsjöar (häckning), öppet hav (vinter). Fakta, bilder och läten om Svärta.

Slug: `/art/svarta` · Kategori: Änder

Snabba fakta om svärta

Kategori: Änder
Latinskt namn: Melanitta fusca
Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
Förekomst: Vintergäst — kommer söderifrån eller österifrån för att övervintra.
Fältkännetecken: Svärtan mäter 51–58 cm med ett vingspann på 90–99 cm och väger 1 200–2 000 gram.

Fördjupa dig i svärta

Slug: /art/svarta · Kategori: Änder

Svärtan (Melanitta fusca) är en stor, mörk havsand som känns igen på den iögonfallande vita vingfläcken i flykt. Hanen är nästan helt svart med en liten vit "tårdroppe" under ögat och en orangefärgad teckning på näbben.

Om arten

Svärtan är en mörk dykand med utbredning i Skandinavien och västra Ryssland. Den sibiriska och amerikanska knölsvärtan, som tidigare räknades till svärtan, behandlas numera som egna arter. Svärtan minskar i antal och är rödlistad som nära hotad (NT), både globalt och i Sverige. Bifångst i fisknät och försämrade förhållanden i Östersjön hör till hoten.

Kännetecken

Svärtan mäter 51–58 cm med ett vingspann på 90–99 cm och väger 1 200–2 000 gram. Hanen är glänsande svart med en liten vit fläck under och bakom ögat samt orange på näbben. Honan är mörkbrun med två ljusa fläckar på var kind. Båda könen har en vit vingspegel som syns tydligt i flykt och ofta även på simmande, dykande fåglar — det säkraste kännetecknet mot sjöorren, som är helsvart.

Läte

Svärtan är en tystlåten art. Under spel kan svaga, visslande och kraxande läten höras, men i Sverige uppträder fågeln i regel tyst.

Utbredning och förekomst i Sverige

Svärtan häckar främst i skärgården i Östersjön och vid sjöar i norra Sverige. Det svenska beståndet uppskattas till 5 000–10 000 par men minskar. Vintertid samlas fåglarna i flockar längs kusterna, framför allt i Östersjön, och arten ses då lättast i havsbandet. Den är en kortdistansflyttare.

Häckning

Svärtan häckar vid sötvatten i fjällen och på öar i skärgården. Honan placerar boet väl dolt på marken, ofta i tät vegetation eller under en buske, och lägger normalt 7–9 ägg. Häckningen inleds sent på säsongen jämfört med många andra änder, och honan ruvar ensam. Ungarna förs till vattnet kort efter kläckningen, och flera honor med kullar kan ibland slå sig samman.

Föda

Födan består främst av musslor, framför allt blåmusslor, men även kräftdjur, snäckor och småfisk tas. Svärtan är en skicklig dykand som dyker ned till botten och plockar upp bottenlevande djur, som sväljs hela och krossas i den kraftiga muskelmagen. Den födosöker ofta på relativt djupt vatten och kan stanna länge under ytan vid varje dyk.

Förväxlingsarter

Sjöorre — helsvart hane utan vit vingfläck; saknar svärtans vita vingspegel.
Alfågel — mindre, mer vit i dräkten, hanen med långa stjärtspröt.

Bästa tid och plats

Svärtan ses lättast under vinterhalvåret, då flockar samlas längs kusterna, framför allt i Östersjön. Häckande fåglar finns i skärgården och vid fjällsjöar under sommaren. Leta efter den vita vingfläcken som avslöjar arten på avstånd.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan svärta och sjöorre? Svärtan har en vit vingspegel som syns i flykt, medan sjöorren är helsvart utan vit teckning.

Är svärtan hotad? Ja, arten är rödlistad som nära hotad (NT). Häckpopulationen minskar, och bifångst i fisknät är ett känt hot.

Var ser jag svärta? Kustnära i Östersjön året runt, särskilt i Stockholms och Upplands skärgårdar samt längs ostkusten vintertid.

Se svärta nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du svärta?

Du kan se svärta på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer svärta via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.