Storskarv (Phalacrocorax carbo)

Snabba fakta om storskarv

• Kategori: Skarvar
• Latinskt namn: Phalacrocorax carbo
• Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
• Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
• Fältkännetecken: Storskarven är en stor fågel, ungefär 80–100 cm lång med ett vingspann på cirka 130–160 cm och en vikt på omkring 1,8–3,5 kg.

Fördjupa dig i storskarv

• Läten och sång
• Häckning

Slug: /art/skarv · Kategori: Skarvar

Storskarven (Phalacrocorax carbo) är en stor, helsvart fiskätande fågel som dyker efter byte från vattenytan. Efter dyket ses den ofta sitta med utbredda vingar för att torka fjädrarna. Arten tillhör familjen skarvar och förekommer både vid kusten och i inlandet.

Kännetecken

Storskarven är en stor fågel, ungefär 80–100 cm lång med ett vingspann på cirka 130–160 cm och en vikt på omkring 1,8–3,5 kg. Fjäderdräkten är svart med en metallisk brons- och grönglans. Näbben är kraftig med en tydlig krok i spetsen, och vid näbbroten finns en gulaktig naken hudfläck. I häckningsdräkt får fågeln en vit lårfläck och ljusa fjädrar på huvud och hals. Den sitter ofta upprätt på en sten, stolpe eller boj med vingarna utbredda, och i flykten flyger den med utsträckt hals. Unga storskarvar är ljusare på buken än de vuxna, vilket ibland kan leda tankarna till andra arter, men den långa kroppen och kroknäbben är alltid utmärkande.

Läte

Storskarven är tystlåten utanför kolonierna. Vid häckningsplatserna hörs djupa, gutturala, kraxande och morrande läten, ofta återgivna som ett rått "krrra", som tillsammans bildar ett dovt sorl från kolonin.

Utbredning och förekomst i Sverige

Storskarven förekommer längs hela Sveriges kust och vid större insjöar och älvar. Det svenska beståndet uppskattas till i storleksordningen 40 000–60 000 par och har ökat kraftigt sedan 1990-talet, sedan arten tidigare nästan försvunnit till följd av förföljelse och miljögifter. Arten klassas som livskraftig (LC) och är stannfågel eller kortdistansflyttare. Den underart som dominerar i Sverige kallas ofta mellanskarv.

Häckning

Storskarven häckar i stora, ofta tätt packade kolonier på öar, i träd eller på klippor. Boet byggs av kvistar, tång och annat material, och kullen omfattar vanligen 3–4 ägg. Den frätande spillningen från stora kolonier kan med tiden skada eller döda de träd där bona finns, vilket gör att kolonier ibland flyttar.

Föda

Storskarven lever uteslutande av fisk och tar framför allt arter som skrubbskädda, abborre, mört och sik. En vuxen fågel äter omkring ett halvt kilo fisk per dag. Eftersom fjäderdräkten inte är helt vattentät blir fågeln mindre flytkraftig, vilket underlättar dykningen men kräver att vingarna torkas efteråt – därav den karakteristiska torkställningen. En stor skarvkoloni konsumerar betydande mängder fisk, vilket lokalt kan leda till konflikter med fiskerinäringen, även om studier visar att skarven mest tar vanlig fisk.

Bästa tid och plats

Storskarven ses lätt året runt längs kuster, i skärgårdar och vid större sjöar och älvar i hela landet. Häckningskolonierna, ofta på trädklädda eller kala öar, är som mest aktiva under våren och försommaren. Leta efter fåglar som sitter med utbredda vingar på stenar, bryggor, stolpar och bojar.

Förväxlingsarter

• Toppskarv — mindre, grönskimrande, kustnordiga Bohuslän.

Vanliga frågor

Varför står skarven med utbredda vingar? För att torka — skarvens fjädrar är inte vattenavstötande som andra sjöfåglars, vilket gör henne bättre på att dyka men kräver torkning efteråt.

Skadar skarven fiskbeståndet? Omtvistat — studier visar att skarven framförallt tar vanlig fisk (skrubba, mört) och sällan belastar ekonomiskt viktiga fiskebestånd väsentligt. Lokala konflikter förekommer med fiskodlare.

Är skarven en ny art i Sverige? Nej, men den försvann nästan på 1960-talet pga förföljelse och DDT. Återhämtning sedan 1990-talet.

Se storskarv nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du storskarv?

Du kan se storskarv på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Fågelkartans artprofil för storskarv bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.

Liknande arter i kategorin skarvar

• Toppskarv
• Alfågel
• Ängshök
• Ängspiplärka
• Årta