Storskarv (Phalacrocorax carbo)

Storskarven (Phalacrocorax carbo) är en stor, helsvart fiskätande fågel som dyker efter byte från vattenytan. Efter dyket ses den ofta sitta med utbredda vingar för att torka fjädrarna.

Storskarv (Phalacrocorax carbo) — foto

Storskarven är en stor svart dykfågel med krokig näbb. Häckar kolonialt vid kust och insjöar. Ca 40 000–60 000 par. Utforska på Fågelkartan.

Snabba fakta om storskarv

Fördjupa dig i storskarv

Storskarven (Phalacrocorax carbo) är en stor, helsvart fiskätande fågel som dyker efter byte från vattenytan. Efter dyket ses den ofta sitta med utbredda vingar för att torka fjädrarna. Arten tillhör familjen skarvar och förekommer både vid kusten och i inlandet.

Kännetecken

Storskarven är en stor fågel, omkring 80–95 cm lång, med ett vingspann på 130–160 cm och en vikt på ungefär 2,5 kg (svenska Wikipedia). Fjäderdräkten är svart med metallisk glans. Näbben är kraftig med en tydlig krok i spetsen, och vid näbbroten finns en naken hudfläck. I häckningsdräkt har fågeln en vit fläck på låret och ljusa fjädrar på huvud och nacke, medan icke-häckande fåglar saknar lårfläcken. Den sitter ofta upprätt på en sten, stolpe eller boj med vingarna utbredda och flyger med utsträckt hals. Unga fåglar är ljusare på undersidan än de vuxna, men den långa kroppen och kroknäbben avslöjar alltid arten.

Läte

Utanför kolonierna är storskarven tyst. Vid boplatserna hörs däremot olika djupa, gutturala läten, och tillsammans blir de ett dovt sorl över kolonin.

Utbredning och förekomst i Sverige

Storskarven häckar i kolonier längs de svenska kusterna och vid större insjöar. Enligt Rödlista 2025 försvann arten som häckfågel under ungefär 50 år, återkom i slutet av 1940-talet och började då häcka på Svartö i Kalmarsund. Från slutet av 1980-talet följde en stark expansion, med en mycket kraftig ökning mot slutet av 1900-talet.

Sveriges fåglar 2022 uppskattar beståndet till 40 000 par år 2018. Under de senaste 20 åren (2002–2021) har antalet ökat med 82 procent, men under de senaste 10 åren (2012–2021) har det minskat med 32 procent, en statistiskt säkerställd förändring. Rödlista 2025 beskriver populationen som ökande och klassar arten som livskraftig (LC).

Flyttbeteendet skiljer sig mellan populationer. Enligt svenska Wikipedia består den svenska häckpopulationen i Östersjön av underarten sinensis, som ofta kallas mellanskarv och som övervintrar i Medelhavsområdet, även om ett ökande antal numera stannar i södra Sverige. Nominatformen carbo, som häckar i Nordnorge, är huvudsakligen vintergäst på Västkusten och i Östersjön.

Häckning

Storskarven häckar i kolonier, ofta på öar, i träd eller på klippor. Boet byggs av pinnar och tång. Enligt svenska Wikipedia lägger honan i genomsnitt 4–5 ägg, och båda föräldrarna ruvar i omkring 27–31 dagar. Ungarna blir flygga ungefär 50 dagar efter kläckningen. Spillningen från stora kolonier är frätande och kan med tiden döda träden där fåglarna häckar, så små öar med många skarvbon känns ofta igen på döda träd och kal mark. Störning från människor eller örnar kan få fåglarna att överge kolonin.

Föda

Storskarven lever av fisk. Enligt svenska Wikipedia består födan i Sverige i första hand av arter som abborre, mört och tånglake, och en vuxen fågel behöver ungefär 350–500 gram fisk om dagen. Fjäderdräktens yttre lager blir genomblött, vilket gör fågeln tyngre och underlättar dykningen, men det betyder också att vingarna måste torkas efteråt. Det är därför skarven står med utbredda vingar. Där många skarvar samlas kan fisket lokalt ge upphov till konflikter med fiskerinäringen.

Bästa tid och plats

Storskarven ses lätt längs kuster, i skärgårdar och vid större sjöar och älvar. Kolonierna ligger ofta på trädklädda eller kala öar. Leta efter svarta fåglar som sitter med utbredda vingar på stenar, bryggor, stolpar och bojar.

Förväxlingsarter

Vanliga frågor

Varför står skarven med utbredda vingar? För att torka. Den yttre fjäderdräkten tar in vatten, vilket gör fågeln tyngre och underlättar dykningen, men vingarna måste torkas efteråt.

Skadar skarven fiskbestånden? Frågan är omdebatterad. Skarven äter fisk, och lokalt förekommer konflikter med fiskerinäringen och fiskodlare.

Är skarven en ny art i Sverige? Nej. Enligt Rödlista 2025 saknades storskarven som häckfågel i ungefär 50 år innan den kom tillbaka i slutet av 1940-talet, och sedan slutet av 1980-talet har den ökat kraftigt.

Se storskarv nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-10-15.

Skydd och hänsyn för storskarv

Rödlistekategori
LC — Livskraftig enligt den svenska rödlistan. Populationstrenden anges som ökande.

Källor:

Var hittar du storskarv?

Du kan se storskarv på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Fågelkartans artprofil för storskarv bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.

Liknande arter i kategorin skarvar

Utrustning för att se storskarv

Rovfåglar, sjöfågel och vadare ses ofta på långt avstånd — över vatten, myrar och öppna marker. En handkikare är grunden, och vid sträcklokaler och fågeltorn gör en tubkikare stor skillnad.