Toppskarv (Gulosus aristotelis)

Toppskarven (Gulosus aristotelis) är västkustens mindre skarv med grönglänsande fjäderdräkt och tydlig upprätt tofs i häckdräkt.

Toppskarv (Gulosus aristotelis) — foto

Storlek 68–78 cm. Häckar i klippig skärgård, uteslutande havskust. Stationär. Fakta, bilder och läten om Toppskarv.

Snabba fakta om toppskarv

Fördjupa dig i toppskarv

Toppskarven (Gulosus aristotelis) är västkustens mindre skarv med grönglänsande fjäderdräkt och tydlig upprätt tofs i häckdräkt.

Om arten

Toppskarven är en skarv som lever längs kusterna i Europa och Nordafrika, i östra Medelhavet och i Svarta havet. I Sverige var den länge bara en ovanlig gäst, men i dag häckar den regelbundet på västkusten. <small>Källa: Wikipedia.</small>

Kännetecken

Toppskarven liknar storskarven men är betydligt mindre och smäckrare, ungefär lika stor som en ejder (Artfakta). Enligt svenska Wikipedia är den 68–78 cm lång med ett vingspann på 95–110 cm. Näbben är klenare, huvudet mindre och halsen smalare än hos storskarven. Dräkten är helsvart med en grönaktig glans som syns på nära håll, och den saknar helt vitt. Under häckningstiden har fågeln en gul mungipa och en tydlig tofs på huvudet. Unga fåglar är bruna. Toppskarven kan vara svår att skilja från storskarv i fält, men i blandade flockar sitter den oftast lägre och närmare vattnet, och aldrig i träd.

Läte

Utanför kolonierna är toppskarven oftast tystlåten. Enligt svenska Wikipedia låter båda könen klickande vid häckplatsen, och hanen kan dessutom avge långa serier av stönande "ahrk"-ljud.

Utbredning och förekomst i Sverige

Toppskarven är en utpräglad havsfågel som helt undviker sötvatten. I Sverige häckar den på kala skär i det yttre havsbandet från norra Bohuslän till nordvästra Skåne. Artfakta berättar att den första häckningen konstaterades 2004 vid Soteskär, och att etableringen följde på att allt fler toppskarvar började övervintra på västkusten från början av 1990-talet. Antalet har sedan dess ökat kraftigt. År 2024 konstaterades 1 514 häckningar, och antalet reproduktiva individer skattas till 3 000 (2 660–3 520) i Rödlista 2025. Sveriges fåglar 2022 räknade med 1 100 par år 2021 och en ökande trend. Trots ökningen är beståndet koncentrerat till fyra lokalområden, med en mycket stor andel i Kosterhavet, och arten är därför rödlistad som nära hotad (NT, kriterium B2a). Toppskarven är en mycket sällsynt gäst i Östersjön och Öresund. Den uppehåller sig i huvudsak nära häckplatserna året runt, men unga fåglar flyttar korta sträckor på vintern.

Häckning

Toppskarven häckar i kolonier på klippiga kuster. I Sverige ligger boet under stenblock eller i klippskrevor på kala skär, ibland nära storskarvar. Boet är en slarvigt hopsamlad hög av tång eller kvistar, enligt svenska Wikipedia, som fågeln fäster samman med sin egen spillning. Artfakta uppger att häckningen börjar i april–maj, att kullen oftast består av tre ägg (1–6) och att äggen ruvas i drygt 30 dygn. Ungarna blir flygfärdiga efter drygt 50 dagar och matas därefter ytterligare flera veckor. Toppskarven är mycket hemortstrogen, och första häckningen sker vid fyra års ålder. Alla svenska häckningsplatser är fågelöar med beträdnadsförbud, så kolonierna går att se bara på avstånd.

Föda

Toppskarven söker föda i havet och är ovanlig längre in i landet, till skillnad från storskarven. Enligt Artfakta och svenska Wikipedia kan den dyka ner till omkring 45 meter, och den födosöker främst nära havsbottnen. Den äter olika slags fisk, men tobis är favoritföda och den föda som ungarna helst matas med. Brittiska studier, återgivna av Artfakta, visar att fåglarna oftast fiskar inom några kilometer från häckplatsen, men även längre turer på upp till 17 kilometer är dokumenterade.

Bästa tid och plats

Toppskarven kan ses året runt längs västkusten, där den ofta sitter på vågsköljda skär. Enligt Artfakta ses den lokalt ganska ofta på sträckan mellan Koster och Hallands Väderö, och Väderöarna hyste de flesta av de första kolonierna. På håll känns den igen på den smäckra silhuetten och den grönglänsande, tofsförsedda profilen.

Förväxlingsarter

Vanliga frågor

Skillnad toppskarv och storskarv? Toppskarven är mindre och smäckrare, grönglänsande och helt utan vitt, och den håller sig till havet. Storskarven förekommer även inåt land.

Var ser jag toppskarv? Längs västkusten, mellan Koster och Hallands Väderö, året runt. Den häckar på kala skär i Bohuslän, och de skären är fridlysta för landstigning.

Finns toppskarv i Östersjön? Mycket sällan. Arten är en mycket sällsynt gäst i Östersjön och Öresund, eftersom den är knuten till havet.

Se toppskarv nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-10-14.

Skydd och hänsyn för toppskarv

Rödlistekategori
NT — Nära hotad enligt den svenska rödlistan. Populationstrenden anges som ökande.

Källor:

Var hittar du toppskarv?

Du kan se toppskarv på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer toppskarv via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.

Liknande arter i kategorin skarvar

Utrustning för att se toppskarv

Rovfåglar, sjöfågel och vadare ses ofta på långt avstånd — över vatten, myrar och öppna marker. En handkikare är grunden, och vid sträcklokaler och fågeltorn gör en tubkikare stor skillnad.