Trutar i Sverige — gråtrut, havstrut och silltrut

· TRUTAR & MÅSAR

Trutar är en av de svåraste fågelgrupperna att artbestämma — sex arter ses regelbundet i Sverige och alla förändras radikalt med ålder och årstid.

Varför är trutar så svåra att artbestämma?

Trutar och måsar tillhör familjen Laridae och räknas bland de mest utmanande fågelgrupperna för ornitologer världen över. Svårigheten beror på tre samverkande faktorer. Dels genomgår de stora arterna ett fyraårigt dräktsystem — från spräcklig ungfågel till fullt adult fågel — vilket innebär att varje art egentligen ser ut som fyra olika fåglar beroende på ålder. Dels påminner arterna om varandra i grundmönster, och korsningar förekommer. Dels varierar individerna geografiskt.

I Sverige ses sex trutar och måsar regelbundet: havstrut, gråtrut och silltrut är de tre stora trutarna. Fiskmås och skrattmås är vanliga mindre arter. Tretåig mås är en havsmås som ses längs kusten. Utöver dessa förekommer tillfälligt andra trutar, framför allt kaspisk trut, vittrut och vitvingad trut, vid lämpliga lokaler under vinter. En grundläggande förståelse för dräktsystemet och de tre viktigaste artkännetecknen — mantelens färg, benens färg och näbbens mönster — räcker långt när man artbestämmer i fält.

Dräktsystemet — nyckeln till artbestämning

De tre stora trutarna — havstrut, gråtrut och silltrut — genomgår fyra år av dräktförändringar. Man talar om 1:a, 2:a, 3:e och 4:e vinterdräkt, där 4:e vinterdräkt motsvarar det fullt adulta utseendet med artens typiska mantelfärg och gul näbb. De flesta fåglar man ser i fält är 1:a och 2:a vinterfåglar i mer eller mindre brunt och beige. Det är dessa som är svårast att artbestämma, och storleken är då ett viktigt hjälpmedel. Fiskmås och skrattmås är 3-åriga och har ett enklare system.

Vanliga trutar och måsar i Sverige

Tabellen nedan listar de sex arterna som ses regelbundet i Sverige med storlek, viktigaste fältkännetecken, habitat och status.

ArtStorlekKännetecken (adult)HabitatStatus
Havstrut64–78 cmSvart mantel, rosa benKust och skärgårdVanlig, starkt hotad (EN)
Gråtrut55–67 cmGrå mantel, rosa ben, gul näbbKust, hamnar, insjöarVanlig, sårbar (VU)
Silltrut48–56 cmMörk mantel, gula benKust och havVanlig, nära hotad (NT)
Fiskmås38–44 cmGrön-gula ben, ingen röd näbbfläckSjöar, floder, kustVanlig
Skrattmås37–43 cmChokladbrunt huvud (sommar), röd näbbSjöar, kust, odlingsmarkVanlig, nära hotad (NT)
Tretåig mås37–42 cmSvarta vingspetsar utan vit punktÖppet hav, klippkustOvanlig inomlands, starkt hotad (EN)

Artbeskrivningar

Havstrut

64–78 cm · Kust och skärgård

Sveriges mest storslagna trut — den kolsvarta manteln mot vitt huvud och buk ger en imponerande kontrast. Kraftig näbb med röd fläck, rosa ben. Häckar på klippskär längs hela kusten. Adulta fåglar är lätta att artbestämma, men 1:a vinterfåglar är spräckliga och bruna precis som unga gråtrutar.

Gråtrut

55–67 cm · Kust, hamnar, insjöar

Vanligaste truten i Sverige — ses i hamnar, vid soptippar och längs hela kusten. Ljusgrå mantel, gul näbb med röd fläck och rosa ben. Ofta lätt att se i städer. Förväxlas lätt med silltrut i fält; skillnaden är mantelfärgen (grå hos gråtrut, mörkgrå hos silltrut) och benfärgen (rosa vs gul).

Silltrut

48–56 cm · Kust och hav

Mörkare mantel än gråtrut, gula ben och smalare kroppsbyggnad. Häckar längs hela kusten och är vanlig utmed Skagerrak och Kattegatt. Långdistansflyttare som övervintrar söderut — Östersjöns silltrutar (rasen fuscus) har sammetssvart mantel och flyttar redan juli–oktober, medan västkustens (intermedius) är något ljusare.

Fiskmås

38–44 cm · Sjöar, floder, kust

Liten och elegant mås utan röd näbbfläck — näbben är gul-grön och rundad. Grön-gula ben. Häckar vid sjöar och vattendrag i hela landet och ses regelbundet inomlands, till skillnad från de stora trutarna. I vinterdräkt blir huvudet streckat, utan skrattmåsens mörka öronfläck.

Skrattmås

37–43 cm · Sjöar, kust, odlingsmark

Jämte fiskmåsen Sveriges vanligaste mås — kolonialhäckare vid sjöar och kust i hela landet. Sommardräkten med chokladbrunt huvud och röd näbb är omöjlig att ta fel på. I vinterdräkt liknar den fiskmåsen, men skrattmåsen har röd näbb och ett tydligt mörkt öronmärke. Mycket opportunistisk ätare.

Tretåig mås

37–42 cm · Öppet hav, klippkust

En äkta havsmås som i Sverige bara häckar på Nidingen utanför Onsalalandet i norra Halland, men har stora kolonier längs Norges kust. Karaktäristiskt svarta vingspetsar utan den vita "spegel" som andra måsars svarta vingspetsar har. Gul näbb utan röd fläck, svarta ben. Ses bäst utomskärs under höst när de lämnar häckningsplatserna.

Förväxlingspar att hålla koll på

Gråtrut vs havstrut

Adulta fåglar skiljer sig lätt: havstruten har kolsvart mantel, gråtruten ljusgrå. Båda har rosa ben och gul näbb med röd fläck. Storleken hjälper — havstruten är klart större, upp till 78 cm lång mot gråtrutens 67 cm. Svårigheten uppstår med unga fåglar i 1:a–2:a vinterdräkt, som båda är beige-bruna. Titta på storleken och näbbproportion — havstrutens näbb är mycket kraftigare.

Fiskmås vs skrattmås (vinterdräkt)

I vinterdräkt har båda arterna grå mantel, men skrattmåsen har vitt huvud med ett mörkt öronmärke medan fiskmåsens huvud är streckat. Skillnaderna: skrattmåsen har röd näbb (fiskmåsen gul-grön), skrattmåsen har röda ben (fiskmåsen grön-gula), och bara skrattmåsen har det tydliga öronmärket. Fiskmåsen saknar helt röd näbbfläck — ett säkert drag. Storlekarna är liknande, men fiskmåsen är något kraftigare byggd i huvudet. Såna nyanser i näbb- och benfärg syns bara med bra optik — vår kikareguide hjälper dig hitta en modell som visar detaljerna tydligt.

Frågor och svar om trutar

Vad är skillnaden mellan trut och mås?

I vardagligt tal används 'mås' och 'trut' ofta om samma fåglar, men i fågelvärlden skiljer man dem åt. Trutar är de större arterna — havstrut, gråtrut och silltrut — med kraftigare näbb och tyngre kropp. Måsar, som fiskmås och skrattmås, är mindre och mer gracila. Tretåig mås är ett mellanting som trots sin storlek räknas som mås. Alla tillhör familjen Laridae och artbestämningen kräver träning.

Hur identifierar man en ung gråtrut?

En ung gråtrut i 1:a vinterdräkt är helt beige-brun med spräckligt mönster, mörk näbb och rosa-beiga ben — ingenting påminner om den vuxna fågelns gråa mantel och gula näbb. Under 2:a och 3:e vinterdräkten börjar grå mantelfärgning synas och näbben får en gul ton med mörkt band. Först i 4:e vinterdräkt ser den ut som en typisk vuxen gråtrut. Storleken — upp till 67 cm — och de rosa benen hjälper till att skilja ung gråtrut från ung silltrut.

Varför ser trutar så olika ut?

Trutar genomgår ett komplext dräktsystem med upp till fyra vinterdräkter innan de är fullt adulta vid 4 års ålder. Under dessa år förändras fjäderdräkten successivt — man talar om 1:a, 2:a, 3:e och 4:e vinterdräkt. Lägg därtill att hane och hona kan skilja sig i storlek och att dräkten slits under sommaren, så förstår man varför en flock trutar kan se ut som om den innehåller ett dussintal arter. Det är just därför trutar anses vara en av de svåraste fågelgrupperna.

Var är bästa platsen att se trutar i Sverige?

Svenska västkusten — Göteborg, Bohuslän och Halland — är otvivelaktigt bäst. Fiskhamnar, avfallsdeponier och stadsnära stränder lockar tusentals trutar, särskilt under höst och vinter. Göteborgs hamn och Kullaberg är klassiska lokaler. Även Falsterbo och Rönnskär utanför Kungsbacka är utmärkta. Insjöar och stadsparksdammar i hela Sverige kan hysa fiskmås och skrattmås under häckningstiden.

Vad äter trutar?

Trutar är generalister och opportunister — de äter nästan vad som helst. Fisk, kräftdjur, musslor, maskar, insekter, sorkar, ägg och fågelungar av andra arter ingår i kosten. Avfall från soptipper och fiskhamnar utgör en viktig resurs i städerna, och det är delvis därför trut-populationerna har ökat kraftigt under 1900-talet. Skrattmåsen dyker ofta efter insekter på nyplogade åkrar eller fångar insekter i luften.

Se också: Havsfåglar i Sverige · Strandfåglar · Måsar i Sverige · Skrattmås

Se även

Alkfåglar·Tärnor·Strandfåglar·Havsfåglar·Vadarfåglar