Skrattmås (Chroicocephalus ridibundus)
Skrattmåsen (Chroicocephalus ridibundus) är den lilla, livaktiga måsen med chokladbrunt huvud sommartid och ett karakteristiskt skrattande läte som hörs över sjöar, våtmarker och städer. Den är en av Sveriges talrikaste måsfåglar och en bekant syn i nästan hela landet.
Skrattmåsen har chokladbrunt (ej svart) huvud i häckdräkt — den vanligaste inlandsmåsen. Häckar kolonialt vid sjöar och kuster. Utforska på Fågelkartan.
Snabba fakta om skrattmås
- Kategori: Måsfåglar
- Latinskt namn: Chroicocephalus ridibundus
- Engelskt namn: Black-headed Gull
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
- Fältkännetecken: Skrattmåsen mäter 35–39 cm med ett vingspann på 86–99 cm och väger 190–400 gram.
Fördjupa dig i skrattmås
Slug: /art/skrattmas · Kategori: Måsfåglar
Skrattmåsen (Chroicocephalus ridibundus) är den lilla, livaktiga måsen med chokladbrunt huvud sommartid och ett karakteristiskt skrattande läte som hörs över sjöar, våtmarker och städer. Den är en av Sveriges talrikaste måsfåglar och en bekant syn i nästan hela landet.
Om arten
Skrattmåsen tillhör familjen måsfåglar och placeras i släktet Chroicocephalus tillsammans med flera andra mindre måsar. Den häckar i stora delar av Europa och Asien och övervintrar längs kuster, vid sjöar och i städer söderut. Trots det missvisande namnet på huvudfärgen — som inte är svart utan mörkt chokladbrun — är den lätt att känna igen. Arten är rödlistad som livskraftig (LC) globalt, men det svenska beståndet har minskat under senare decennier.
Kännetecken
Skrattmåsen mäter 35–39 cm med ett vingspann på 86–99 cm och väger 190–400 gram. I häckdräkt har den ett mörkt chokladbrunt huvud, ljusgrå ovansida och en lysande vit framkant på vingens utsida som syns tydligt i flykt. Näbb och ben är mörkröda. Vintertid försvinner den bruna huvudkåpan och ersätts av ett vitt huvud med en mörk fläck bakom ögat. Ungfåglar har bruna teckningar i vingen och ett mörkt stjärtband.
Läte
Lätet är ett raspigt, skrattande "krääk" och utdragna "kre-aar", ofta i livliga körer från häckkolonierna. Det karakteristiska skrattande intrycket har gett arten dess namn.
Utbredning och förekomst i Sverige
Skrattmåsen häckar i nästan hela Sverige utom i fjällen, med tyngdpunkt i slättlandskapets sjöar och våtmarker. Det svenska beståndet uppskattas till 100 000–200 000 par men har en vikande trend. Arten ses vid sjöar, våtmarker, åkrar, hamnar, parker och längs kusten, och en del fåglar övervintrar i södra Sverige medan flertalet flyttar söderut.
Häckning
Skrattmåsen häckar i täta kolonier på öar, i vassbälten och på flytande vegetation i sjöar och våtmarker. Kolonierna kan omfatta hundratals par och ger ett värdefullt skydd även åt andra arter, som doppingar och simänder, vilka gärna häckar inom kolonin. Honan lägger normalt tre ägg.
Föda
Skrattmåsen är allätare och tar insekter, daggmaskar, småfisk, frön och avfall. Den födosöker både på åkrar, vid stränder, över vatten och i stadsmiljö, ofta i flock.
Var bygger skrattmåsen sitt bo?
Skrattmåsen häckar på marken i täta kolonier, och själva kolonin är artens viktigaste skydd mot rovdjur under häckningen.
- Plats: på öar, i vassbälten och på flytande vegetation i sjöar och våtmarker, ofta i slättlandskapets näringsrika vatten.
- Konstruktion: ett enkelt bo av vass och växtmaterial som placeras tätt intill grannarnas, ibland hundratals par i samma koloni.
- Skyddsvärde: kolonin ger skydd även åt andra arter som doppingar och simänder, vilka gärna häckar inom skrattmåskolonin, och honan lägger normalt 3 ägg.
Skrattmåsens vintervanor
Skrattmåsen är till största delen en flyttfågel, men allt fler fåglar dröjer kvar i södra Sverige under den kalla årstiden.
- Bortflytt: flertalet lämnar på hösten och övervintrar längs kuster, vid sjöar och i städer söderut i Europa.
- Övervintring: en del fåglar stannar i södra Sverige, särskilt i städer och hamnar där det finns öppet vatten och tillgång på mat.
- Höstflockar: under sensommaren och hösten samlas stora flockar vid kuster, åkrar och avfallsplatser innan flytten.
Förväxlingsarter
- Dvärgmås — betydligt mindre, mörk undersida av vingen, svart huvudkåpa i häckdräkt.
- Fiskmås — större, alltid vitt huvud, gulgrön näbb, mörka vingspetsar.
- Svarthuvad mås — den som verkligen har ett helt svart huvud i häckdräkt (skrattmåsens är chokladbrunt), kraftigare röd näbb.
Bästa tid och plats
Skrattmåsen ses lättast från april till augusti vid slättsjöar, våtmarker och i städer. Häckkolonierna är aktiva från maj, och under sensommaren samlas stora flockar vid kuster, åkrar och avfallsplatser. En del fåglar finns kvar i södra Sverige även vintertid.
Vanliga frågor
Varför heter den skrattmås? Det raspiga, skrattande lätet "krääk" och "kre-aar" från kolonierna har gett arten dess namn.
Är skrattmåsens huvud svart? Nej — huvudet är mörkt chokladbrunt i häckdräkt, inte svart. Vintertid är huvudet vitt med en mörk fläck bakom ögat.
Varför minskar skrattmåsen? Färre näringsrika våtmarker, försämrade häckmiljöer och predation anses bidra till den vikande trenden.
Se skrattmås nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-05-18.
Var hittar du skrattmås?
Du kan se skrattmås på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om skrattmås — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.