Dvärgmås (Hydrocoloeus minutus)
Häckar i näringsrika sjöar, havsvikar. Kortdistansflyttare. Ca 500–1 500 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Dvärgmås.
Slug: `/art/dvargmas` · Kategori: Måsfåglar
Snabba fakta om dvärgmås
- Kategori: Måsfåglar
- Latinskt namn: Hydrocoloeus minutus
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Genomflyttare — passerar Sverige under vår- och hösträcket.
- Fältkännetecken: Dvärgmåsen är världens minsta mås, med en kroppslängd på endast 25–30 cm, ett vingspann på 70–78 cm och en vikt på 85–135 gram — knappast större än en tärna.
Fördjupa dig i dvärgmås
Slug: /art/dvargmas · Kategori: Måsfåglar
Dvärgmåsen (Hydrocoloeus minutus) är världens minsta mås — sotsvart huvud i häckdräkt, svartgrå undervinge (diagnostisk) och fladdrig fjärilsflykt.
Om arten
Dvärgmås är världens minsta mås inom familjen måsfåglar. Tidigare fördes den till det stora släktet Larus, men placeras idag oftast i det egna släktet Hydrocoloeus. Den förekommer utspritt i Europa och norra Asien, men även mycket lokalt i Nordamerika. Utbredningsområdet är mycket stort och den tros öka i antal, varför beståndet anses vara livskraftigt. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kännetecken
Dvärgmåsen är världens minsta mås, med en kroppslängd på endast 25–30 cm, ett vingspann på 70–78 cm och en vikt på 85–135 gram — knappast större än en tärna. I häckdräkt har den ett helt sotsvart huvud, ljusgrå ovansida och rent vit stjärt. Det säkraste kännetecknet i alla dräkter är dock undersidan av vingen, som är mörkt skiffergrå med en smal vit bakkant — unikt bland de svenska måsarna. Vingarna är breda och rundade och flykten är lätt, fladdrig och nästan fjärilslik, ofta lågt över vattenytan. Unga fåglar har ett mörkt M-format band tvärs över ovansidan av vingarna.
Läte
Lätet är ett hest, kort och något kacklande "ke-ke-ke", ljusare och tunnare än de större måsarnas.
Utbredning och förekomst i Sverige
Dvärgmåsen häckar fåtaligt i mellersta och södra Sverige, främst vid näringsrika slättsjöar och i grunda havsvikar; det svenska beståndet uppskattas till omkring 500–1 500 par och varierar mellan åren. Goda lokaler är fågelsjöar som Hornborgasjön, Tåkern och Kvismaren under april till augusti, och under flytten ses arten även sträcka längs kusterna. Som kortdistansflyttare övervintrar dvärgmåsen huvudsakligen i Väst- och Sydeuropa samt vid Medelhavet.
Häckning
Dvärgmåsen häckar i lösa kolonier, ofta tillsammans med skrattmåsar eller tärnor som ger ett kollektivt skydd mot rovdjur. Boet är en enkel plattform av växtdelar som placeras i låg, fuktig strandvegetation. Honan lägger vanligen 2–3 ägg som ruvas av båda föräldrarna.
Föda
Dvärgmåsen lever till stor del av insekter, som den fångar elegant i luften eller plockar från vattenytan under sin lätta, sökande flykt. Den tar även småfisk och vattenlevande smådjur. För andra måsfåglar, se gruppen måsar och trutar.
Förväxlingsarter
- Skrattmås — större, vit undervinge, brunt huvud.
Vanliga frågor
Var ser jag dvärgmås? Sjöar som Hornborgasjön, Takern, Kvismaren april–augusti. Sträck längs kusten.
Varför svartgrå undervinge? Möjligen signal i parnings- eller revirsammanhang. Unikt bland måsar.
Skillnad dvärg- och skrattmås? Dvärgmås är hälften så stor, har helt svart huvud (häckdräkt) och mörk undervinge.
Se dvärgmås nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Var hittar du dvärgmås?
Du kan se dvärgmås på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten dvärgmås följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.