Fiskmås (Larus canus)

Häckar i kust, sjöar, tätorter. Ca 100 000–200 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Fiskmås.

Slug: `/art/fiskmas` · Kategori: Måsfåglar

Snabba fakta om fiskmås

Kategori: Måsfåglar
Latinskt namn: Larus canus
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
Fältkännetecken: Fiskmåsen är 40–46 cm lång, har ett vingspann på omkring 110–130 cm och väger cirka 300–500 gram.

Fördjupa dig i fiskmås

Slug: /art/fiskmas · Kategori: Måsfåglar

Fiskmåsen (Larus canus) är den mellanstora måsen med gul näbb och mörkt öga — ofta kallad "medelmåsen" eftersom den storleksmässigt ligger mellan de små skrattmåsarna och de stora trutarna. Den är en vanlig och spridd fågel vid kuster, sjöar och i tätorter i hela Sverige, och hör till de mest välkända måsfåglarna i landet.

Kännetecken

Fiskmåsen är 40–46 cm lång, har ett vingspann på omkring 110–130 cm och väger cirka 300–500 gram. Den vuxna fågeln i sommardräkt har vitt huvud och vit undersida, ljusgrå ovansida samt svarta vingspetsar med tydliga vita fläckar, så kallade "speglar". Näbben är gulgrön och saknar den röda fläck som de stora trutarna har, och ögat är mörkt, vilket ger fågeln ett milt ansiktsuttryck. Benen är gulaktiga. Ungfågeln är spräckligt brun och anlägger full vuxendräkt först under sitt tredje levnadsår, via flera mellandräkter.

Hur låter Fiskmås?

Fiskmåsens läte är ljust, klingande och något pipigt, ofta återgivet som ett "kli-kli-aah" eller en serie höga, plingande toner. Rösten är märkbart ljusare och vekare än de stora trutarnas grova skratt. Vid kolonier och boplatser kan ljudbilden bli intensiv när många fåglar ropar samtidigt.

Utbredning och förekomst i Sverige

Fiskmåsen häckar i hela Sverige, från kusterna och de stora sjöarna till småvatten och tätorter långt inne i landet. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen 100 000–200 000 par. Arten är en kortdistansflyttare; många svenska fåglar flyttar till Nordsjökusterna och Västeuropa under vintern, medan en del övervintrar längs sydsvenska kuster och i isfria hamnar.

Häckning

Fiskmåsen häckar både i kolonier och som enstaka par. Boet placeras på öar och skär, på klippor, i strandängar, men också på tak, stolpar och konstgjorda plattformar i bebyggda miljöer. Honan lägger oftast 3 ägg som ruvas av båda föräldrarna i ungefär 24–27 dygn. Ungarna lämnar bokärnan tidigt men matas och vaktas av föräldrarna tills de blir flygga efter omkring fem veckor.

Föda

Fiskmåsen är en typisk allätare och opportunist. Födan består av insekter, daggmaskar, smågnagare, fisk, bär och avfall. Den ses ofta söka mask på fuktiga gräsmattor, plöjda åkrar och fotbollsplaner, och samlas gärna vid reningsverk och soptippar. Trots namnet är fisk bara en del av kosten.

Förväxlingsarter

Gråtruten är betydligt större och kraftigare, har en gul näbb med röd fläck och ljust öga. Skrattmåsen är mindre och slankare och har sommartid ett chokladbrunt huvud samt röd näbb och röda ben. Fiskmåsens kombination av gulgrön näbb utan röd fläck, mörkt öga och mellanstorlek skiljer den från båda.

Vanliga frågor

Skillnad mellan fiskmås och gråtrut? Fiskmåsen är mindre, har en gulgrön näbb helt utan röd fläck och mörkt öga. Gråtruten är större, har gul näbb med röd fläck och ljust öga.

Var ser jag fiskmås? I hela landet vid kuster, sjöar, reningsverk och gräsytor. Den häckar ofta på hustak i tätorter.

Varför heter den fiskmås? Namnet är delvis missvisande, eftersom arten är en allätare som även tar insekter, maskar och matavfall.

Se fiskmås nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du fiskmås?

Du kan se fiskmås på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På Fågelkartan kan du följa fiskmås både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.