Fiskmås, gråtrut och havstrut buntas ofta ihop som "måsar", men de skiljer sig kraftigt i storlek och detaljer. Fiskmåsen är en nätt, mild fågel, gråtruten en kraftig mellanstor trut och havstruten en jättelik rovlysten art. Den här guiden ställer trion sida vid sida.
| Kännetecken | Fiskmås (Larus canus) | Gråtrut (Larus argentatus) | Havstrut (Larus marinus) |
|---|---|---|---|
| Storlek | Liten till mellanstor mås, 40-46 cm, vingspann cirka 100-115 cm — nätt och rund. | Stor trut, 55-67 cm, vingspann 125-155 cm — kraftig men inte väldig. | Mycket stor, 64-78 cm, vingspann upp till 170 cm — Sveriges största trut. |
| Näbb | Liten, smal och helt gulgrön näbb utan röd fläck — mild profil. | Kraftig gul näbb med tydlig röd fläck nära spetsen. | Mycket kraftig, grov gul näbb med stor röd fläck — klubbliknande. |
| Dräkt och färg | Ljusgrå ovansida, vit kropp, svarta vingspetsar med vita fläckar; runt huvud, snäll uppsyn. | Ljusgrå ovansida (mantel), vit kropp och huvud, svarta vingspetsar med vita fläckar. | Mycket mörk, svart eller skiffersvart mantel som kontrasterar kraftigt mot den vita kroppen. |
| Benfärg | Gulgröna ben. | Skära till blekrosa (köttfärgade) ben. | Blekrosa ben, kraftiga. |
| Läte | Ljust, något gnälligt och tunt "kli-ja" — mildare än trutarnas. | Kraftigt, skrattande "kau-kau-kau" — det klassiska trutskrattet. | Djupt, hest och kraftfullt "aoow" — mörkare och grövre än gråtrutens. |
| Miljö | Kuster, sjöar, åkrar, hamnar och tätorter — anpassningsbar och vanlig. | Kuster, hamnar, soptippar och städer; allätare och utpräglad opportunist. | Yttre kust och skär, hamnar; mer marint orienterad och rovlysten. |
| Beteende | Födosöker fredligt på fält och vid stränder, mindre aggressiv än trutarna. | Dominant och påstridig allätare, snor mat och plundrar gärna. | Toppredator bland måsfåglarna — tar ägg, ungar och även vuxna sjöfåglar. |
| Säsong | Året runt vid kusterna i söder; flyttar delvis, många kvar vintertid. | Stannfågel vid kusterna året runt; samlas i städer och hamnar vintertid. | Mestadels stannfågel vid kusterna; ses året runt, talrikare vintertid. |
Börja med storlek och mantelfärg. Havstruten är jättelik med kolsvart mantel — omöjlig att missta när storleken syns. Fiskmås och gråtrut har båda ljusgrå mantel, men fiskmåsen är tydligt mindre och nättare med en liten, helt gulgrön näbb utan röd fläck och gulgröna ben, medan gråtruten är kraftig med röd näbbfläck och skära ben.
"Trut" används om de stora arterna i släktet Larus, som gråtrut och havstrut, medan "mås" används om de mindre, som fiskmås och skrattmås. Skillnaden är alltså främst storleksbaserad och inte taxonomiskt strikt.
Fiskmåsen är liten och nätt med ett runt, milt huvud och en liten, helt gulgrön näbb utan röd fläck. Den har gulgröna ben, vilket skiljer den från gråtrutens skära ben.
Den röda fläcken på gråtrutens och havstrutens näbb fungerar som en signal till ungarna — de pickar på fläcken för att få föräldern att stöta upp mat. Fiskmåsen saknar denna fläck.
Havstruten är Sveriges största måsfågel med ett vingspann på upp till 170 cm. Den känns igen på sin mycket mörka, svarta mantel och grova näbb och är en utpräglad rovfågel bland sjöfåglarna.