Fågelkartan · publicerad 2026-05-18 · uppdaterad 2026-10-14 · 8 min läsning
Gråtrut, havstrut eller silltrut? Lär dig skilja Sveriges tre stora trutar på ryggfärg, storlek, bens färg och näbb — en praktisk fältguide för kust och…
De tre arterna är fullt igenkännbara som vuxna, men ungfåglar i brun spräcklig dräkt är betydligt svårare. Det dröjer tre till fyra år innan de har vuxen fjäderdräkt (SLU Artdatabanken 2026a, 2026c). Den här guiden fokuserar på de vuxna fåglarna och går igenom ryggfärg, storlek, ben, näbb och vingspetsar, så att du kan skilja trutarna åt även när de står i en blandad flock på en brygga. Vill du också få med den mindre fiskmåsen finns en bredare jämförelse i förväxlingsguiden fiskmås, gråtrut …
Gråtrut, havstrut och silltrut är de tre stora trutarna som häckar längs de svenska kusterna, och de förväxlas ständigt eftersom de ses tillsammans i hamnar och vid kuster. Den snabbaste skillnaden finns i ryggens färg och i benens färg. Gråtruten har ljusgrå rygg och vanligen skära ben. Havstruten har nästan svart rygg och skära ben och är dessutom mycket kraftig. Silltruten har gråsvart till svart rygg och, viktigast av allt, gula ben. Ser du en av de tre med gula ben är det silltrut.
De tre arterna är fullt igenkännbara som vuxna, men ungfåglar i brun spräcklig dräkt är betydligt svårare. Det dröjer tre till fyra år innan de har vuxen fjäderdräkt (SLU Artdatabanken 2026a, 2026c). Den här guiden fokuserar på de vuxna fåglarna och går igenom ryggfärg, storlek, ben, näbb och vingspetsar, så att du kan skilja trutarna åt även när de står i en blandad flock på en brygga. Vill du också få med den mindre fiskmåsen finns en bredare jämförelse i förväxlingsguiden fiskmås, gråtrut och havstrut, och en samlad översikt i hubben för måsar och trutar.
Gråtrut (Larus argentatus), havstrut (Larus marinus) och silltrut (Larus fuscus) tillhör alla släktet Larus i familjen måsfåglar. De är stora, kraftiga fåglar med grov näbb och breda vingar. Alla tre häckar längs Sveriges kuster. Gråtruten häckar dessutom vid större sjöar och vattendrag i inlandet, och i hamnområden även på hustak (SLU Artdatabanken 2026a).
Grundmönstret är gemensamt: vit kropp, grå eller svart "kappa" på rygg och vingovansidor, och svarta vingspetsar med vita fläckar. Skillnaderna ligger i hur mörk kappan är, hur stor fågeln är, vilken färg benen har och hur näbben ser ut. Lär du dig de fyra punkterna har du nyckeln till alla tre.
Läget för de tre arterna är dessutom allvarligt. Enligt Rödlista 2025 är gråtruten sårbar (VU), havstruten starkt hotad (EN) och silltruten nära hotad (NT) i Sverige (SLU Artdatabanken 2025). Det är alltså inga allmänna "skräptrutar" utan arter som minskar.
Ryggens och vingovansidans färg är den mest grundläggande skillnaden, och de tre arterna bildar en skala från ljust till svart.
Gråtruten har ljusgrå rygg och vingovansida, tydligt ljusare än de andra två (SLU Artdatabanken 2026a). I en blandad flock är det den ljusryggade.
Silltruten har mörk rygg, betydligt mörkare än gråtrutens. Artfakta beskriver den vuxna silltruten som vit med svart rygg. Västkustens silltrutar (underarten intermedius) har något ljusare, gråsvart ovansida, medan Östersjöns silltrutar (underarten fuscus) är sammetsvarta (SLU Artdatabanken 2026c). Hos östersjötruten är färgen så mörk att den påminner om havstruten. Då får storlek och benfärg avgöra.
Havstruten har en svartaktig rygg och vingovansida som kontrasterar kraftigt mot den vita kroppen. Är ryggen mycket mörk och fågeln dessutom väldigt stor är det havstrut.
En enkel minnesregel: gråtrut är ljusgrå, silltrut är gråsvart till svart med gula ben, havstrut är svartaktig och störst.
Storlek är nästa ledtråd, särskilt för att skilja havstrut från silltrut, eftersom båda har mörk rygg.
Silltruten är tydligt mindre än havstruten och dessutom smäckrare byggd, med proportionellt längre och spetsigare vingar (SLU Artdatabanken 2026c). Havstruten är den kraftigaste av de tre, med mycket grov näbb och ett nästan rovfågelslikt uttryck.
Gråtruten är också en stor och kraftig trut, med en längd på närmare 60 cm och ett vingspann på 125 till 150 cm (SLU Artdatabanken 2026a). Silltrutens vingspann är omkring 120 cm (SLU Artdatabanken 2026c).
Står de tre tillsammans syns ordningen: havstrut störst, silltrut slankast. Storleksskillnaden är ofta lättare att läsa av i en blandad flock än på en ensam fågel.
Benfärgen är den enskilt mest användbara detaljen, för den skiljer ut silltruten.
Silltruten har gula ben. Artfakta anger uttryckligen att benfärgen är gul (SLU Artdatabanken 2026c). Ser du en stor mörkryggad trut med klart gula ben är det silltrut.
Gråtruten har vanligen skära ben. Enstaka gråtrutar kan dock ha svagt gula ben, så använd benfärgen tillsammans med ryggfärgen.
Havstruten har skära, köttfärgade ben, ungefär som gråtruten.
Benfärgen skiljer alltså silltrut från de andra två, men inte gråtrut från havstrut. För det paret får du gå på ryggfärg och storlek. Tänk också på att medelhavstrut och kaspisk trut, som ses regelbundet i Sverige men inte häckar här, också har gula ben. Gula ben på en stor, ljusryggad trut pekar därför inte på silltrut.
När du grovsorterat med rygg, storlek och ben kan näbb och vingspetsar bekräfta bestämningen.
Alla tre vuxna har gul näbb med en röd fläck på undernäbben. Skillnaden ligger i kraften: havstrutens näbb är mycket grov, gråtrutens kraftig och silltrutens nättare.
Vingspetsarna är svarta med vita fläckar hos alla tre (SLU Artdatabanken 2026a). Hos gråtruten kontrasterar de svarta spetsarna tydligt mot den ljusa ryggen. Hos havstruten är kontrasten liten eftersom hela ryggen redan är mörk, och vingspetsen smälter nästan in.
Detta är detaljer du tittar på när fågeln sitter stilla på nära håll. För en snabb bestämning på avstånd räcker oftast rygg, storlek och ben.
Har du en stor trut framför dig, gå igenom punkterna i den här ordningen:
Gråtruten är i södra Sverige en fågel som finns kvar vid kusterna större delen av året, och många övervintrar i södra Östersjön upp till Stockholmstrakten. Silltruten från Östersjön är däremot en långflyttare som återvänder i april och maj och lämnar landet mellan juli och början av oktober (SLU Artdatabanken 2026a, 2026c). Bra ställen att öva på finns i översikten av fågellokaler i Sverige och i guiden till fågelskådning på Västkusten, där alla tre arterna ses tillsammans. Är du ny på måsar och trutar ger sidan för nybörjare en bra start.
Hur skiljer jag gråtrut från havstrut? Båda har skära ben, så benfärgen hjälper inte här. Titta i stället på ryggen och storleken. Gråtruten har ljusgrå rygg. Havstruten har mycket mörk rygg, är betydligt kraftigare och har en mycket grov näbb. Är ryggen svartaktig och fågeln en jätte är det havstrut.
Vilken trut har gula ben? Av de tre stora häckande trutarna är det silltruten som har gula ben (SLU Artdatabanken 2026c). Gråtrut och havstrut har skära ben, även om enstaka gråtrutar kan ha svagt gula. Medelhavstrut och kaspisk trut har också gula ben men häckar inte i Sverige.
Är silltruten lika stor som gråtruten? Nej, silltruten är något mindre. Vingspannet är omkring 120 cm mot 125 till 150 cm hos gråtruten, men silltruten är smäckrare byggd med proportionellt längre och spetsigare vingar. Havstruten är den kraftigaste av de tre.
Varför är ungtrutar så svåra att artbestämma? Stora trutar har en brun, spräcklig ungdräkt och mörk näbb. Gråtruten får sin vuxna dräkt under det fjärde levnadsåret, och silltruten blir utfärgad först under det tredje eller fjärde året (SLU Artdatabanken 2026a, 2026c). Under de åren saknas de tydliga ryggfärgerna, vilket gör dem mycket svårbestämda. Den här guiden gäller därför främst vuxna fåglar.
Finns alla tre trutarna i hela Sverige? Gråtruten häckar allmänt längs alla våra kuster och även vid större sjöar i inlandet. Havstruten häckar på skär från Bohuslän till Norrbotten. Silltruten häckar från Bohuslän till Norrbotten, men nordsjösilltruten häckar vid västkusten, i Skåne och vid Vänern medan östersjötruten häckar från östra Skåne norrut (SLU Artdatabanken 2025). Längs sydliga och västra kuster ses därför ofta alla tre arterna tillsammans.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.