Vingspann upp till 148 cm. Häckar i kust, skärgård, fiskehamnar. Ca 6 000–12 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Silltrut.
Slug: `/art/silltrut` · Kategori: Måsar/Trutar
Slug: /art/silltrut · Kategori: Måsar/Trutar
Silltruten (Larus fuscus) är en mörkryggad trut med gula ben och en av Östersjöns karaktärsarter. Till skillnad från de flesta andra trutar är den en utpräglad långdistansflyttare. Arten tillhör familjen måsfåglar och hör till det så kallade gråtrutskomplexet.
Silltruten är en relativt smäcker trut, ungefär 52–67 cm lång med ett vingspann på cirka 128–148 cm och en vikt på omkring 700–1 200 g. Vingarna är smala och spetsiga, vilket ger ett elegant flygintryck. Den vuxna fågeln har mörkt grå till nästan svart ovansida – den nordliga östersjöformen fuscus är mörkast – ren vit undersida, gul näbb med en röd fläck samt gula ben. Ungfåglarna är brunspräckliga och svårare att artbestämma; de får full vuxendräkt först vid omkring fyra års ålder. Det är ofta enklast att artbestämma silltruten när den står tillsammans med gråtrutar, eftersom skillnaden i ryggens färg och benens färg då framträder tydligt.
Silltruten har ett skrattande, kacklande läte, ett "ha-ha-ha" som påminner om gråtrutens men ofta är något djupare och mörkare i tonen. Lätena hörs ofta från fåglar i kolonierna och längs kusten, och en upprörd koloni kan ge ifrån sig ett samlat larm.
Silltruten häckar längs Sveriges kuster, med tydlig tyngdpunkt i Östersjön. Det svenska beståndet uppskattas till i storleksordningen 6 000–12 000 par. Den nordliga östersjöformen fuscus har minskat kraftigt och är upptagen på den svenska rödlistan. Arten är en långdistansflyttare som drar söderut ända till Medelhavet och Afrika, vilket tydligt skiljer den från flertalet andra trutar som stannar närmare häckningsområdena.
Silltruten häckar i kolonier på kala holmar och skär i skärgården. Boet är en enkel grop med visst bomaterial av gräs och tång, och kullen omfattar vanligen 2–3 ägg. Båda föräldrarna ruvar och matar ungarna, och fåglarna försvarar gemensamt kolonin mot inkräktare. Ungarna håller sig till en början nära boet och matas av båda föräldrarna, och först efter flera veckor blir de flygga och kan följa med ut till havs.
Silltruten lever till stor del av fisk, framför allt strömming, vilket gett arten dess svenska namn. Den tar också ägg och ungar från andra fåglar samt utnyttjar avfall vid fiskehamnar och soptippar. Miljögifter och en minskande tillgång på strömming anses ha bidragit till tillbakagången hos den nordliga formen. Den anpassningsbara dieten gör att silltruten kan utnyttja både naturliga fiskevatten och mänskliga födokällor, vilket bidragit till att arten klarat sig olika bra i olika delar av Östersjön.
Silltruten ses bäst längs kusterna under sommarhalvåret, framför allt i Östersjöns skärgårdar och vid fiskehamnar. Den är mörkast och lättast att skilja från gråtruten under häckningssäsongen. Vintertid är arten fåtalig i Sverige eftersom större delen av beståndet då befinner sig långt söderut.
Varför heter den silltrut? Strömming (sill) är ett viktigt byte i Östersjön.
Varför är silltruten rödlistad? Minskad strömmingsbestånd, miljögifter (PCB, dioxiner) och predation. Östersjö-populationen har minskat ~70 % sedan 1970-talet.
Skillnad silltrut och gråtrut? Silltruten har mörk rygg och gula ben; gråtruten ljusgrå rygg och rosa ben.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se silltrut på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om silltrut — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.