Silltrut (Larus fuscus)

Silltruten (Larus fuscus) är en smäcker, mörkryggad trut med gula ben och en av Östersjöns karaktärsarter. Arten tillhör familjen måsfåglar och hör till det så kallade gråtrutskomplexet.

Silltrut (Larus fuscus) — foto

Vingspann upp till 148 cm. Häckar i kust, skärgård, fiskehamnar. Ca 6 000–12 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Silltrut.

Snabba fakta om silltrut

Fördjupa dig i silltrut

Silltruten (Larus fuscus) är en smäcker, mörkryggad trut med gula ben och en av Östersjöns karaktärsarter. Arten tillhör familjen måsfåglar och hör till det så kallade gråtrutskomplexet. I Rödlista 2025 är den bedömd som nära hotad (NT).

Kännetecken

Silltruten är en smäcker trut med smala, spetsiga vingar. Enligt svenska Wikipedia är den något mindre än gråtruten, 52–60 cm lång, och väger i genomsnitt omkring 1 100 g. Vingspannet anges olika i källorna: cirka 120 cm i Artfakta och 135–155 cm i svenska Wikipedia. Den vuxna fågeln är vit med svart eller mörkgrå rygg och vingovansida, och benen är gula. Östersjörasen fuscus har sammetssvart ovansida, medan västkustens intermedius är något ljusare, gråsvart (Artfakta). Vingarna har en smal vit bakkant, och på vintern blir det annars vita huvudet gråstreckat. Ungfåglarna är vattrade i svart, vitt, grått och beige och har helmörka handpennor, vilket skiljer dem från unga gråtrutar. Silltruten blir utfärgad först under sitt tredje eller fjärde levnadsår.

Läte

Lätet påminner om gråtrutens och återges som "gah" eller "glau" (svenska Wikipedia). Det hörs från fåglar i kolonierna och längs kusten.

Utbredning och förekomst i Sverige

Silltruten häckar vid Sveriges kuster, och de två underarterna har skilda utbredningar. Nordsjösilltruten (intermedius) häckar från Bohuslän till norra Halland, lokalt i södra Halland och Skåne samt i Vänern och några andra insjöar i Västsverige. Östersjötruten (fuscus) häckar från östra Skåne till Norrbotten samt på Öland och Gotland (Rödlista 2025). Enligt Sveriges fåglar 2022 häckade cirka 15 800 par 2018, och trenden bedöms som stabil både över 20 och 10 år. Rödlista 2025 bedömer ändå arten som nära hotad (NT, kriterium A2ab), eftersom antalet reproduktiva individer har minskat med omkring 25 procent under de senaste 30 åren. Nordsjösilltruten är långsiktigt stabil, medan östersjötruten har minskat betydligt. Enligt Artfakta föll östersjötrutens svenska bestånd från cirka 17 000 par i slutet av 1970-talet till cirka 9 000 par (2010), och tyngdpunkten har förskjutits norrut.

Flyttning

Östersjöpopulationen är tropikflyttande. Den lämnar landet i juli till början av oktober och tar sig mot sydost till östra Medelhavsländerna, Svarta havet och sjöarna i Riftdalen, och vidare västerut i Kongobäckenet. Fåglarna är tillbaka vid kolonierna i april–maj. Nordsjösilltruten flyttar betydligt kortare och övervintrar i huvudsak vid kusterna i västra Europa och nordvästra Afrika (Artfakta).

Häckning

Silltruten häckar vanligen i kolonier på skär och småöar. Östersjökolonierna är oftast små, och kolonier över 100 par är ovanliga, medan kolonierna i Bohuslän ofta är större. Arten börjar häcka tidigt i maj till månadsskiftet maj–juni, ungefär en till en och en halv månad senare än gråtruten. Den väljer helst skoglösa, låga ytterskär som är rikare på gräs och örter än grå- och havstrutöarna, och i Östersjön är kobbar med kråkris och enbuskmattor omtyckta. Kullen är normalt tre ägg, som båda föräldrarna ruvar i 25–29 dygn. Dunungarna lämnar boet tidigt och flyger vid närmare 40 dygns ålder. Först vid cirka fyra års ålder (3–6) häckar de själva (Artfakta).

Föda

Silltruten äter mycket fisk och fiskavfall, i Östersjön mest sill och skarpsill, och skiljer sig här tydligt från gråtruten. Daggmaskar och insekter har också betydelse, åtminstone lokalt, och i inlandet kan den under flyttningen ses på åkrar där den letar mask. Gråtrutens vana att besöka soptippar saknas nästan helt hos Östersjöns silltrutar. Däremot följde silltruten gärna efter båtar, och matrester från de stora Östersjöfärjorna var en viktig födokälla fram till att utsläppen förbjöds på 1970-talet (Artfakta).

Bästa tid och plats

Silltruten är en utpräglad kustfågel. Du hittar den bäst vid skärgårdskolonier under häckningstiden, innan Östersjöfåglarna lämnar landet i juli–oktober.

Hot

Orsaken till östersjötrutens minskning är inte säkert klarlagd. Artfakta nämner bland annat födobrist i Nordnorge, PCB hos ungar i Finska viken och gråtrutars predation.

Förväxlingsarter

Vanliga frågor

Varför är silltruten rödlistad? Arten som helhet är nära hotad (NT) i Rödlista 2025, eftersom antalet reproduktiva individer minskat med cirka 25 procent på 30 år. Främst har östersjötruten minskat.

Hur många silltrutar finns det i Sverige? Sveriges fåglar 2022 räknar med cirka 15 800 par 2018.

Skillnad silltrut och gråtrut? Silltruten har mörk rygg och gula ben. Gråtruten har ljusgrå rygg och skära ben.

Se silltrut nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Skydd och hänsyn för silltrut

Rödlistekategori
NT — Nära hotad enligt den svenska rödlistan.

Källor:

Var hittar du silltrut?

Du kan se silltrut på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om silltrut — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.

Liknande arter i kategorin måsar/trutar

Utrustning för att se silltrut

Rovfåglar, sjöfågel och vadare ses ofta på långt avstånd — över vatten, myrar och öppna marker. En handkikare är grunden, och vid sträcklokaler och fågeltorn gör en tubkikare stor skillnad.