Tärnmås (Xema sabini)
Häckar i havskust, ofta efter storm. Långdistansflyttare. Fakta, bilder och läten om Tärnmås.
Slug: `/art/tarnmas` · Kategori: Måsfåglar
Snabba fakta om tärnmås
- Kategori: Måsfåglar
- Latinskt namn: Xema sabini
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
- Fältkännetecken: Tärnmåsen är en liten, nätt mås med en längd på 27–33 cm, ett vingspann på cirka 81–87 cm och en vikt på 135–225 gram.
Fördjupa dig i tärnmås
Slug: /art/tarnmas · Kategori: Måsfåglar
Tärnmåsen (Xema sabini) är en ovanlig arktisk mås med kluven stjärt och distinkt tredelat vingmönster — nästan årligen i Sverige som höstrastare.
Om arten
Tärnmås är en arktisk mås som numera förs som ensam art till släktet Xema, men som tidigare placerades i det större släktet Larus. Fågeln häckar i nordligaste Nordamerika samt i Eurasien från Spetsbergen och österut. Vintertid flyttar den till ett område i norra Stilla havet och i södra Atlanten utanför sydvästra Afrika. Tillfälligt påträffas den i svenska vatten, främst på hösten utmed Västkusten. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kännetecken
Tärnmåsen är en liten, nätt mås med en längd på 27–33 cm, ett vingspann på cirka 81–87 cm och en vikt på 135–225 gram. I adult sommardräkt har den ett mörkt gråsvart huvud avgränsat av en tunn svart ring, samt en svart näbb med gul spets. Det mest diagnostiska kännetecknet är vingovansidans tydligt tredelade mönster: svarta yttre handpennor, en vit triangel på de inre delarna och ett grått armpenneparti. Stjärten är grunt kluven, vilket är ovanligt bland måsar och gett arten dess svenska namn. Ungfåglar är gråbrunfjälliga ovan men visar samma karakteristiska tredelade vingmönster, vilket gör dem identifierbara även på avstånd.
Läte
Lätet är ett gnälligt, något skallrande ljud som mest hörs vid häckningskolonierna i Arktis. Hos rastande fåglar i Sverige är arten i regel tystlåten.
Utbredning och förekomst i Sverige
Tärnmåsen häckar i den höga Arktis, i nordligaste Nordamerika och Eurasien, bland annat på Spetsbergen. Den övervintrar långt söderut till havs, i norra Stilla havet och i sydöstra Atlanten utanför sydvästra Afrika. I Sverige uppträder den enbart som sällsynt genomflyttare, framför allt på hösten under september och oktober, då enstaka till några tiotal fåglar ses längs kusterna. Fynden görs oftast vid Västkusten i samband med kraftiga västliga eller nordliga vindar som driver in havsfåglar mot land.
Häckning
Tärnmåsen häckar inte i Sverige. På häckningsmarkerna i den arktiska tundran lägger den boet på marken i fuktiga, vegetationsrika partier, ofta i lösa kolonier nära kusten.
Föda
Födan består till havs av småfisk, kräftdjur och plankton som plockas vid ytan. På häckningsmarkerna tar den även insekter och andra smådjur.
Bästa tid och plats
Bäst chans att se tärnmås har man under september och oktober vid en exponerad havsudde efter en period med hård pålandsvind — klassiska lokaler är Falsterbo, Kullaberg, Måkläppen och Ölands södra udde. Det är en uppskattad raritet bland sjöfågelskådare.
Förväxlingsarter
- Dvärgmås — enfärgat ljusgrå vingovansida utan det tredelade mönstret, rak stjärt.
- Skrattmås — större, vit framkant på vingen, brunt huvud i sommardräkt.
Vanliga frågor
Var ser jag tärnmås? Havsudde efter hård väst-/nordlig vind september–oktober — Falsterbo, Kullaberg, Måkläppen, Ölands södra udde.
Vad gör arten unik? Unikt tredelat vingmönster bland måsar — svart, vit och grå avdelning.
Är arten sällsynt? Ja — enstaka till några tiotal fynd per år vid havskust.
Se tärnmås nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Var hittar du tärnmås?
Du kan se tärnmås på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa tärnmås både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.