Svarthuvad mås (Ichthyaetus melanocephalus) är en medelstor mås med svart huvud och utan svart på vingspetsarna. Den är en ny och fortfarande mycket fåtalig häckfågel i Sverige.
Häckar i kusthav, laguner, ofta i skrattmåskolonier. Sommargäst (april–september). Fakta, bilder och läten om Svarthuvad mås.
Svarthuvad mås (Ichthyaetus melanocephalus) är en medelstor mås med svart huvud och utan svart på vingspetsarna. Den är en ny och fortfarande mycket fåtalig häckfågel i Sverige.
Svarthuvad mås tillhör familjen måsfåglar och häckar nästan enbart i Europa, mestadels i sydöst kring Svarta havet och i centrala Turkiet. Utbredningen har vidgats kraftigt under senare årtionden, och arten har koloniserat bland annat Storbritannien (svenska Wikipedia). I Sverige konstaterades den första häckningen år 2000, och sedan 2016 har arten häckat regelbundet. Den räknas som nyinvandrad och har ingen rödlistekategori i Rödlista 2025 (NA, ej tillämplig), men kommer med stor sannolikhet att bedömas i Rödlista 2030 (SLU Artdatabanken 2025).
Svarthuvad mås är 37–40 cm lång med ett vingspann på 94–102 cm enligt svenska Wikipedia, alltså något större än skrattmåsen. Fjäderdräkten är mycket ljust grå. I sommardräkt har den svart huvud, medan skrattmåsens är brunt, och de vuxna fåglarna har inget svart på handpennorna, varken sommar eller vinter. Näbben är kraftigare än hos skrattmåsen: röd, med ett svart band tvärs över och en ljus spets. Benen är lika röda som näbben. På vintern försvinner det svarta på huvudet och lämnar en fläckig gråsvart teckning bakom ögat och upp mot bakhuvudet. Den vuxna dräkten nås efter tre år, och unga fåglar har svarta ben och svart näbb.
Svarthuvad mås är högljudd, särskilt i kolonierna, och har ett nasalt, jämrande "jää"-läte (svenska Wikipedia). Lätet kan hjälpa en att upptäcka arten bland skrattmåsar.
Svarthuvad mås är en flyttfågel som på vintern drar till Medelhavets och Atlantens kuster (svenska Wikipedia). I Sverige har den länge setts årligen i litet antal, och enligt svenska Wikipedia har häckningarna främst skett i Blekinge. Sveriges fåglar 2022 anger omkring 8 par år 2021, en ökande trend och att arten är en ny häckfågel i landet (SLU Artdatabanken 2025; Wirdheim 2022). Beståndet är alltså mycket litet, och nya förekomster kan snabbt förändra bilden.
Svarthuvad mås häckar i kolonier i stora vassruggar och våtmarker eller på öar i sjöar. Där populationen är liten häckar den i kolonier med skrattmåsar (svenska Wikipedia). Att arten gärna väljer skrattmåskolonier gör att nya förekomster ofta uppstår just där sådana kolonier finns.
Matvanorna liknar skrattmåsens, och arten är en opportunistisk allätare. Den söker föda både över vatten, på åkrar och längs stränder, och påträffas sällan till havs långt från kusten (svenska Wikipedia).
Svarthuvad mås söks bäst bland skrattmåsar i kolonier och vid sjöar och kuster med kolonier av arten. Eftersom den fortfarande är sällsynt krävs rätt lokal och lite tur, och aktuella fynd visar var den uppehåller sig.
Hur skiljer man svarthuvad mås från skrattmås? Svarthuvad mås har svart huvud i sommardräkt, ljusare grå fjäderdräkt, grövre näbb och inget svart på handpennorna. Skrattmåsen har brunt huvud och svarta vingspetsar.
Häckar svarthuvad mås i Sverige? Ja, första häckningen konstaterades år 2000 och sedan 2016 häckar arten regelbundet, men mycket fåtaligt. Sveriges fåglar 2022 anger omkring 8 par.
När ser jag svarthuvad mås? Titta efter den där skrattmåsar samlas under häckningstiden. Var och när den dyker upp varierar, så kontrollera senaste fynden på kartan.
Senast uppdaterad: 2026-10-15.
Källor:
Du kan se svarthuvad mås på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Arten svarthuvad mås följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.
Rovfåglar, sjöfågel och vadare ses ofta på långt avstånd — över vatten, myrar och öppna marker. En handkikare är grunden, och vid sträcklokaler och fågeltorn gör en tubkikare stor skillnad.