Tordmule (Alca torda)

Häckar i hav, klippiga skärgårdsöar. Ca 10 000–15 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Tordmule.

Slug: `/art/tordmule` · Kategori: Alkor

Snabba fakta om tordmule

Kategori: Alkor
Latinskt namn: Alca torda
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
Fältkännetecken: Tordmulen är en medelstor alkfågel med en längd på 37–43 cm, ett vingspann på cirka 63–68 cm och en vikt på 590–730 gram.

Fördjupa dig i tordmule

Slug: /art/tordmule · Kategori: Alkor

Tordmulen (Alca torda) är den knivnäbbade alkfågeln — kolsvart ovan, vit under, djup sammantryckt näbb med tydlig vit vertikal linje.

Om arten

Tordmule är en fågel i familjen alkor som placeras som ensam nu levande art inom släktet Alca. Fågeln förekommer utmed norra Atlantens kuster, dels i nordöstra Nordamerika, dels från Island, Storbritannien och Frankrike österut till Vita havet. <small>Källa: Wikipedia.</small>

Kännetecken

Tordmulen är en medelstor alkfågel med en längd på 37–43 cm, ett vingspann på cirka 63–68 cm och en vikt på 590–730 gram. I sommardräkt är huvudet och hela ovansidan kolsvarta och undersidan rent vit. Det säkraste kännetecknet är den kraftiga, höga och i sidled tillplattade näbben, som korsas av en tydlig vit, lodrät linje. Från näbben löper också en tunn vit linje bakåt mot ögat. I vinterdräkt blir strupen och kindpartiet vita. Tordmulen sitter ofta upprätt på klipporna och flyger lågt och snabbt med surrande vingslag, och i flykten syns den ganska långa, spetsiga stjärten.

Läte

Tordmulen är mest ljudlig vid kolonierna, där den hörs framföra dova, mumlande och knorrande "urr-urr"-ljud. I andra sammanhang är arten tyst.

Utbredning och förekomst i Sverige

Tordmulen häckar i skärgårdar längs den svenska kusten, med de största kolonierna på Stora Karlsö och Gotska Sandön samt i Bohusläns yttre skärgård. Det svenska beståndet uppskattas till storleksordningen tiotusentals par och arten klassas globalt som livskraftig (LC). Tordmulen är stationär till kortdistansflyttare och tillbringar vintern till havs i isfria delar av Östersjön, Kattegatt och Skagerrak.

Häckning

Tordmulen häckar i täta kolonier på fågelberg och klippiga skär, ofta tillsammans med sillgrissla. Till skillnad från sillgrisslan, som ruvar ägget på öppna klipphyllor, placerar tordmulen sitt bo mer skyddat i en stenskreva, en bergsspricka eller under ett stenblock. Honan lägger ett enda ägg, och båda föräldrarna ruvar i ungefär en månad. Ungen lämnar klippan innan den är flygfärdig och tar sig till havs tillsammans med hanen, som fortsätter mata den.

Föda

Födan består av småfisk som skarpsill, strömming och tobis, samt av kräftdjur. Tordmulen fångar bytet genom att dyka och simma fram under vattenytan med hjälp av vingarna, och den kan nå djup på flera tiotal meter.

Bästa tid och plats

Tordmulen kan ses året runt längs kusten, men den är lättast att studera under häckningstiden på våren och försommaren vid kolonierna på Stora Karlsö, som hyser en av Östersjöns största samlingar av alkfåglar.

Förväxlingsarter

Sillgrissla — slankare, brunsvart rygg, smal och spetsig näbb utan vit linje.
Tobisgrissla — i sommardräkt helsvart med stort vitt vingfält och röda ben.

Vanliga frågor

Var ser jag tordmule? Stora Karlsö (världens största koloni i Östersjön), Bohusläns och Gotlands skärgård.

Hur skiljer jag tordmule och sillgrissla? Tordmulen har knivformad näbb med vit linje; sillgrisslan spetsig slät näbb.

Är tordmulen hotad? Svensk population stabil men känslig för oljeutsläpp och bifångst.

Se tordmule nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du tordmule?

Du kan se tordmule på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om tordmule — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.