Häckar i hav, häckar på klippavsatser på fågelberg. Fakta, bilder och läten om Sillgrissla.
Slug: `/art/sillgrissla` · Kategori: Alkor
Slug: /art/sillgrissla · Kategori: Alkor
Sillgrisslan (Uria aalge) är Sveriges största alkfågel, mörkbrun på ovansidan och vit under. Den häckar i tätt packade kolonier på Östersjöns fågelberg, framför allt på Stora Karlsö utanför Gotland. Arten tillhör familjen alkor och tillbringar större delen av sitt liv ute till havs.
Sillgrisslan är ungefär 38–46 cm lång med ett vingspann på cirka 61–73 cm och en vikt på omkring 800–1 200 g. I sommardräkt är huvud, hals och ovansida chokladbruna, vilket kontrasterar mot den rena vita undersidan. Näbben är lång, smal och spetsig. En del fåglar är så kallade glasögongrisslor, med en tunn vit ögonring och ett vitt streck bakåt från ögat. I vinterdräkt blir strupen och den nedre delen av kinden vit. Fågeln sitter ofta upprätt på klippavsatserna och har en upprätt, pingvinliknande hållning. På håll kan en sittande sillgrissla likna en liten pingvin, och i kolonierna sitter fåglarna ofta så tätt att klippavsatserna ser helt svartvita ut.
Sillgrisslan är tystlåten ute till havs men ljudlig i kolonierna, där den hörs ge ifrån sig djupa, kraxande och rullande mummel. Tillsammans bildar de många fåglarnas läten ett ständigt, dovt sorl som ljuder från fågelberget under hela häckningssäsongen.
Sillgrisslan häckar i Sverige framför allt i Östersjön, med den helt dominerande kolonin på Stora Karlsö utanför Gotland, där huvuddelen av det svenska beståndet finns. Det svenska beståndet uppgår till storleksordningen 15 000 par. Arten klassas globalt som livskraftig (LC). Utanför häckningssäsongen lever sillgrisslan ute till havs och kommer sällan in mot land.
Sillgrisslan bygger inget bo. Honan lägger ett enda, kraftigt päronformat ägg direkt på en naken klippavsats. Den spetsiga, koniska formen gör att ägget rullar i en trång cirkel i stället för rakt ut, vilket minskar risken att det faller ner från avsatsen. Båda föräldrarna ruvar och matar ungen, som lämnar berget och hoppar i havet innan den är fullvuxen och flygfärdig.
Sillgrisslan lever av fisk, framför allt skarpsill och strömming. Den fångar bytet under dyk och kan nå djup på flera tiotal meter, där den "flyger" fram under vattnet med hjälp av de korta, kraftiga vingarna. Fisken bärs i näbben tillbaka till ungen på klippavsatsen. Föräldrarna turas om att flyga ut till havs och hämta fisk, och under den period då ungen vuxit till sig krävs ständiga matningsresor mellan fiskevatten och klippavsats.
Sillgrisslan upplevs bäst under häckningssäsongen från april till juli vid fågelbergen, framför allt på Stora Karlsö, där tusentals fåglar samlas tätt på klipphyllorna. De branta klippväggarna ger skydd mot landlevande rovdjur som räv. Utanför häckningstiden ses arten ute till havs och är då betydligt svårare att finna från land.
Varför häckar sillgrisslor på Stora Karlsö? Klippbranterna ger skydd mot räv, och Östersjön har gott om skarpsill och strömming — ca 20 000 individer.
Varför päronformat ägg? Rullar i cirkel i stället för rakt — skyddar mot att falla från klippavsatsen.
Skillnad sillgrissla och tordmule? Sillgrisslans näbb är smal och spetsig; tordmulens är djup och knivformad med vit linje.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se sillgrissla på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för sillgrissla bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.