Stare (Sturnus vulgaris)

Snabba fakta om stare

• Kategori: Tättingar (starar)
• Latinskt namn: Sturnus vulgaris
• Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
• Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.

Slug: /art/stare · Kategori: Tättingar (starar)

Staren (Sturnus vulgaris) är den metalglansande, pratsamma tättingen känd för sina spektakulära höstsvärmar och en sång som kan innehålla mer än 80 imiterade ljud. Med 500 000–1 000 000 häckande par är staren fortfarande vanlig, men populationen har halverats i Sverige sedan 1970-talet och arten klassas nu som Nära hotad (NT) på den svenska rödlistan. Det är en av de allvarligaste fågelminskningarna i det svenska odlingslandskapet under modern tid. Arten är listad på Artfakta – Stare.

Orsaken till minskningen är mångfacetterad men hänger främst samman med det förändrade jordbruket: färre betesmarker med kreatur, effektivare hantering av gödselhögar, och modernare byggnader med täta tak och väggar som saknar de håligheter arten behöver för häckning. Staren är hålhäckare och konkurrerar med talgoxe, nötväcka och kaja om naturliga trädhål och om holkplatser med 45 mm ingångshål. Minskad tillgång på insekter i det intensivt brukade jordbrukslandskapet bidrar sannolikt också. Att sätta upp stareholkar i trädgårdar och nära öppna betesmarker är en av de enklaste åtgärderna en privatperson kan vidta för att stötta den lokala populationen.

I dräktväg är staren en av de mer variabla svenska fåglarna över året. I häckningsdräkt är hanen sotsvart med grön och purpur metallglans och nästan inga synliga vita prickar — fjädrarnas vita spetsar slits av under vintern och avslöjas fullt ut först efter höstens ruggning, när både hane och hona ser stjärnströtta ut med en stjärnhimmel av vita fläckar mot svartglänsande bakgrund. Unga fåglar i sin första höst är enfärgat gråbruna utan metallglans och ser ut som en helt annan art tills de byter fjäderdräkt.

Det beteende som gjort staren globalt känd är murmurations — de enorma, böljande svärmar där tiotusentals till hundratusentals individer flyger synkroniserat i formförändrande mönster över vassar och jordbrukslandskap på hösten. I Sverige är fenomenet tydligast i oktober–november i Skåne och på Öland. Svärmarna fungerar som ett kollektivt skydd mot rovfåglar: i den täta massan är det nästan omöjligt för en tornfalk eller pilgrimsfalk att fästa blicken på en enskild individ. Staren är dessutom en av Europas skickligaste röstimitatörer och kan bära en repertoar med över 80 distinkta ljud — inklusive läten från andra fågelarter, insekter, hundar och mobiltelefoner.

Snabbfakta

Hur känner jag igen Stare?

Staren är en kompakt, kortsvansad tätting med spetsig triangulär näbb och snabbt springande gångstil. Dräkten skiftar dramatiskt mellan säsonger men är alltid metallglänsande.

• Hane: I häckningsdräkt sotsvart med grön och purpur metallglans; näbben gul med blåaktig bas (hanen) eller gulrosa bas (honan). Vit fjäderspets-fläckning som slits av under säsongen, varför hanen framstår slätare och mer glänsande i juni–juli.
• Hona: Liknar hanen men med mer vita prickar, något mattare glans och gulrosa näbbbas.
• Juvenil/Ungfågel: Enfärgat gråbrun, utan metallglans, med ljusare hals och mörk näbb — ser ut som en helt annan art; omruggning till vuxendräkt under sensommaren.
• Vinter: Maximal vit fläckning efter höstens ruggning; ser prickig ut — stjärnhimmel i fjäderdräkt.

Hur låter Stare?

• Sång: En lång, improviserad medley av visslingar, skorranden och klickljud — individuellt varierande och med inlärda imitationer av andra fågelarter, insekter, hundar, mobiltelefoner och fordon. En individuell stare kan bära på repertoarer med 80+ distinkta ljud.
• Lockläte: Ett utdraget, fallande "tjüür" eller "schrreeh" — hörs ofta i flykt mellan träd och boplatser.
• Alarm: Skarpa upprepade "tjett-tjett" vid rovfågel; hård surrande ljud när flocken sluter samman i murationsmönster.

Lyssna på starens läten på xeno-canto och se rapporterade observationer på Artportalen.

Var finns Stare i Sverige?

Staren häckar i hela Sverige upp till Mellannorrland, men är vanligast i det öppna odlingslandskapet i Götaland och Svealand. Tätheten är störst kring gårdar med kreatur och betesmarker. Populationen har halverats sedan 1970-talet, vilket är en av de allvarligaste fågelminskningarna i det svenska odlingslandskapet under modern tid.

Globalt: Häckar i Europa, västra Asien och introducerats i Nordamerika, Australien, Nya Zeeland och Sydafrika. Nordeuropeiska populationer övervintrar i Brittiska öarna, Frankrike och Iberiska halvön.

Var lever Stare?

• Öppet kulturlandskap med kreatur: Kärnmiljön — betesmarker med kortbetad gräsmatta och tillgång till hålträd eller holkar för häckning.
• Gårdar och ladugårdar: Häckar gärna i byggnader, under takpannor och i trädhål nära gårdsbyggnader.
• Städer och parker: Rör sig med stora flockar i stadsmiljö och häckar i äldre hus med tillräckliga springor.

Hur häckar Stare?

Häckningstid: April–juli, vanligen 1–2 kullar per år.

• Bo: Löst uppbyggt bo av grässtrån och blad i håligheter — trädhål, starholkar (45 mm ingångshål), takpannor och vägghål; hannen börjar bygga och lockar sedan honan.
• Ägg: 4–6 ägg, ljusblå och ofläckade; ruvningstid 12–15 dagar.
• Ungar: Båda föräldrarna matar ungarna intensivt; ungarna lämnar boet efter ca 21 dagar och samlas i stora ungfågelflockar.

Vad äter Stare?

• Insekter och larver: Primärföda under häckningssäsongen — staren går systematiskt på gräsmatta och borrar näbben (ett "öppnande" beteende med näbben som hävarm) för att hitta maskar och larver.
• Bär och frukt: Rönn, körsbär och vindruvor utgör viktig höstföda.
• Säd och spillfoder: Vintertid tas spillsäd och matresterna i städer och på gårdar.

Förväxlingsarter

Vanliga frågor

Vad är murmurations och varför gör starar det? Murmurations är de spektakulära höstsvärmar där tiotusentals starar flyger synkroniserat i böljande, formförändrande mönster — mest synliga i oktober–november vid kvarterssjöar, vassar och städer i Skåne och på Öland. Beteendet är ett kollektivt skyddsmönster mot rovfåglar som tornfalk och pilgrimsfalk — i den täta flocken är det svårt för en rovfågel att fästa blicken på en enskild individ.

Varför minskar staren i Sverige? De viktigaste orsakerna är förändrat jordbruk (färre betesmarker och kreatur, effektivare borttagning av gödselhögar), minskat antal insekter, modernare byggnader som saknar naturliga håligheter och sannolikt även sämre förhållanden i övervintringskvarteren.

Härmar starar verkligen mobiltelefoner och bilar? Ja — staren är en av Europas skickligaste ljudhärmande fåglar. Unga starar lär sig ljud under sina första levnadsår och bär dem sedan i repertoaren livet ut. Dokumenterade imitationer inkluderar gräshoppor, lapwing, katter, bilalarm och ringsignaler.

Hur sätter jag upp en stareholke? Holk med 45 mm ingångshål, gärna 3–4 meter upp i ett träd eller på en stolpe, placerat mot öppet beteslandskap med utsikt. Sätt gärna upp flera holkar nära varandra — staren är halvkolonial.

När anländer staren på våren? De första hanarna kan dyka upp i södra Sverige redan i februari vid milt väder; masspådraget sker i mars–april. Staren är en av de säkraste vårindikatorerna i odlingslandskapet.

Se stare nära dig

Aktuella stare-observationer på fagelkartan.se →

Källor

• SLU Artdatabanken — Stare (Sturnus vulgaris)
• SOF BirdLife Sverige
• Artportalen — observationsdata
• xeno-canto — läten
• Wikipedia (sv)

Senast uppdaterad: 2026-04-27.

Var hittar du stare?

Du kan se stare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Arten stare följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.

Liknande arter i kategorin tättingar (starar)

• Alfågel
• Ängshök
• Ängspiplärka
• Årta
• Ärtsångare