Ringduva (Columba palumbus)
Ringduvan är den vanligaste duvan med vitt halsbandsmönster och rosa bröst. Häckar i lövskog, parker och åkrar. Ca 500 000–900 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/ringduva` · Kategori: Duvor
Snabba fakta om ringduva
- Kategori: Duvor
- Latinskt namn: Columba palumbus
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
- Fältkännetecken: Ringduvan är ungefär 38–44 cm lång med ett vingspann på cirka 68–77 cm och en vikt på omkring 450–600 g.
Fördjupa dig i ringduva
Slug: /art/ringduva · Kategori: Duvor
Ringduvan (Columba palumbus) är Sveriges största och mest spridda duva. Det djupa, fembestavade kurrandet från parker och skogsbryn hör till de mest välbekanta vårljuden, och de tydligt vita halsfläckarna har gett arten dess namn. Ringduvan är den största och mest utbredda vilda duvarten i Europa och tillhör familjen duvor.
Kännetecken
Ringduvan är ungefär 38–44 cm lång med ett vingspann på cirka 68–77 cm och en vikt på omkring 450–600 g. Kroppen är blågrå med ett rosabrunt bröst. De bästa kännetecknen är de vita fläckarna på halssidorna, som hos vuxna fåglar bildar ett par tydliga ljusa markeringar, samt de breda vita vingbanden som syns mycket väl i flykten. Ungfåglar saknar de vita halsfläckarna. Vid uppflog hörs ofta ett karakteristiskt smällande ljud från vingslagen, och i häckningsspelet utför hanen branta glidflykter.
Läte
Ringduvans sång är ett dovt, kurrande läte i ett mönster på fem stavelser, ofta återgivet som "hoo-hroo hroo-hroo-hoo", med en betoning som upprepas i serier. Lätet framförs från en sittplats i ett träd och bär långt under stilla vårmorgnar. Sången hörs under en stor del av häckningssäsongen och är ett av de mest karakteristiska ljuden i parker och skogsbryn.
Utbredning och förekomst i Sverige
Ringduvan förekommer i hela Sverige utom på kalfjället och är vanlig i hela landet. Det svenska beståndet är stort, i storleksordningen 500 000–900 000 par, och arten har ökat kraftigt under senare decennier i takt med att den anpassat sig till parker och trädgårdar. Den klassas som livskraftig (LC). Många ringduvor är kortdistansflyttare, och under hösten samlas stora flockar på stubbåkrar innan flyttningen söderut.
Häckning
Ringduvan häckar i träd och buskar och bygger ett enkelt, glest rede av kvistar. Kullen omfattar nästan alltid 2 vita ägg, och ruvningstiden är omkring 17 dygn. Liksom andra duvor matar föräldrarna ungarna med näringsrik kräpmjölk de första dagarna. Arten har en lång häckningssäsong och kan få flera kullar per år, vilket bidragit till dess framgång.
Föda
Födan består av frön, gröna växtdelar, bär och ollon, och ringduvan utnyttjar gärna jordbruksgrödor som åkerraps, spannmål och ärtor. Stora flockar på fält kan tidvis orsaka skador på grödor. Den rika och varierade födotillgången i det moderna odlingslandskapet är en viktig förklaring till artens kraftiga ökning.
Bästa tid och plats
Ringduvan kan ses i stort sett året runt och är vanlig i parker, trädgårdar, lövskog och odlingslandskap. Under våren hörs det kurrande lätet från träden tidigt på morgonen. På hösten samlas stora flockar på stubbåkrar inför flyttningen söderut, vilket är ett bra tillfälle att se arten i stort antal. I tätorter har ringduvan blivit allt mer orädd och syns ofta på nära håll.
Förväxlingsarter
Vanliga frågor
Hur känner jag igen ringduva? De vita fläckarna på halsen och vita vingbanden i flykt — diagnostiska.
Varför heter den ringduva? Den vita fläcken på halsen bildar halvmåne eller "ring".
Är ringduvan en skadeduva? På vissa grödor (raps, ärtor) kan flockar orsaka skada. Populationen har ökat med modernt jordbruk.
Se ringduva nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Var hittar du ringduva?
Du kan se ringduva på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer ringduva via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.