Ringduva — läte, utseende & fakta

Ringduvan (Columba palumbus) är Sveriges största och mest spridda duva — en kraftig, blågrå fågel med vita halsfläckar och breda vita vingband, känd för sitt djupa, fembestaviga kurrande från parker och skogsbryn.

Ringduvan är den vanligaste duvan med vitt halsbandsmönster och rosa bröst. Häckar i lövskog, parker och åkrar. Ca 500 000–900 000 par. Utforska på Fågelkartan.

Egenskap Värde ------ Längd 38–44 cm Vingspann 68–77 cm Vikt 450–600 g Häckande par i Sverige 500 000–900 000 Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod April–juni (2–5 kullar) Ägg per kull 2

Snabba fakta om ringduva

Kategori: Duvor
Latinskt namn: Columba palumbus
Engelskt namn: Common Wood Pigeon
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.

Fördjupa dig i ringduva

Slug: /art/ringduva · Kategori: Duvor

Ringduvan (Columba palumbus) är Sveriges största och mest spridda duva — en kraftig, blågrå fågel med vita halsfläckar och breda vita vingband, känd för sitt djupa, fembestaviga kurrande från parker och skogsbryn. Ringduvan är den största och mest utbredda vilda duvarten i Europa och tillhör familjen duvor (Columbidae). Den klassas som livskraftig (LC) enligt både SLU Artdatabanken och BirdLife International, och förekommer i hela Sverige utom på kalfjället.

Snabbfakta

Egenskap	Värde
Längd	38–44 cm
Vingspann	68–77 cm
Vikt	450–600 g
Häckande par i Sverige	500 000–900 000
Rödlistning (SE)	LC – Livskraftig
Häckningsperiod	April–juni (2–5 kullar)
Ägg per kull	2

Hur känner jag igen Ringduva?

Ringduvan är Sveriges största duva, 38–44 cm lång med ett vingspann på 68–77 cm och en vikt på 450–600 g.

Kropp: blågrå med rosabrunt bröst.
Halsfläckar: vita fläckar på halssidorna hos vuxna fåglar, som bildar ett par tydliga ljusa markeringar — har gett arten dess namn.
Vingband: breda vita band på vingöversidan, syns mycket väl i flykten.
Ungfågel: saknar de vita halsfläckarna helt.
Vid uppflog: ett karakteristiskt smällande ljud från vingslagen.
Häckningsspel: hanen stiger brant och glidflyger sedan ned med stela vingar.

Hur låter Ringduva?

Ringduvans sång är ett dovt, kurrande läte i ett mönster på fem stavelser, ofta återgivet som "hoo-hroo hroo-hroo-hoo", med en betoning som upprepas i serier.

Sång: framförs från en sittplats i ett träd och bär långt under stilla vårmorgnar; hörs under en stor del av häckningssäsongen och är ett av de mest karakteristiska ljuden i parker och skogsbryn.
Vid uppflog: ett tydligt smällande ljud från vingarna, ofta det första som avslöjar en fågel som sitter dold i ett buskage.
Häckningsspel: hanen stiger brant för att sedan glidflyga ned med stela vingar.

Inspelningar finns på xeno-canto och Artportalens taxonsida.

Var finns Ringduva i Sverige?

Ringduvan förekommer i hela Sverige utom på kalfjället, med kärnutbredning i skogs- och jordbruksbygd från Skåne i söder till Norrbotten och södra Lappland i norr (Wikipedia). Fossilfynd visar att arten funnits i Norden ända sedan stenåldern.

Det svenska beståndet är stort, i storleksordningen 500 000–900 000 par, och arten har ökat kraftigt under senare decennier i takt med att den anpassat sig till parker och trädgårdar. Den klassas som livskraftig (LC), både i Sverige och globalt.

Globalt häckar ringduvan i hela Europa utom på Island och i de nordligaste delarna av Ryssland och Skandinavien, i ett bälte genom västra Asien till nordvästra Indien och västra Kina, samt i delar av nordvästra Afrika. Världspopulationen uppskattas till 51–73 miljoner häckande individer, varav 18–34 miljoner i Europa (Wikipedia).

Många ringduvor är kortdistansflyttare, och under hösten samlas stora flockar på stubbåkrar innan flyttningen söderut.

Var lever Ringduva?

Parker och trädgårdar — allt mer orädd i tätorter, och i sällsynta fall häckar den även på byggnader.
Lövskog och skogsbryn — vanlig häckmiljö, ofta nära öppen mark.
Barr- och blandskog — boet byggs helst i tät barrskog, men lika gärna i lövträd (Wikipedia).
Jordbrukslandskap — stubbåkrar, rapsfält och betesmark är viktiga födosöksmiljöer, särskilt utanför häckningstid.

Hur häckar Ringduva?

Häckningstid: normal äggläggning sker 21 april–18 juni, i undantagsfall redan från 20 mars och ända till 21 augusti (Wikipedia). Oftast minst 2 kullar per säsong, i goda år upp till 5, beroende på födotillgång.

Par: ringduvor bildar par för livet och ses oftast tillsammans utanför ruvningsperioden.
Bo: en gles plattform av kvistar, byggs helst i tät barrskog men även i lövträd, en häck eller buske; äggen kan ibland skymtas underifrån.
Ägg: normalt 2 vita ägg. Ruvning 15–19 dygn, båda föräldrarna turas om.
Ungar: matas med näringsrik krävmjölk (duvmjölk) som båda föräldrar producerar, och blir flygfärdiga efter 21–28 dygn.

Eftersom födan inte är beroende av insekter kan ringduvan lägga sin sista kull sent på sommaren, längre in på säsongen än många insektsätande fåglar.

Vad äter Ringduva?

Ringduvan är i huvudsak växtätare.

Frön och gröna växtdelar — örter, klöver och unga skott.
Jordbruksgrödor — åkerraps, spannmål och ärtor; stora flockar på fält kan tidvis orsaka skador på grödor.
Bär och ollon — bok- och ekollon är viktig föda på hösten och vintern.
I mindre utsträckning — sniglar, larver, maskar och snäckor (Wikipedia).
I städer — kan ibland äta brödrester vid fågelbord.

Den rika och varierade födotillgången i det moderna odlingslandskapet är en viktig förklaring till artens kraftiga ökning. Ringduvan har en rymlig kräva där den lagrar stora mängder föda för att smälta senare, vilket gör att den snabbt kan beta av ett fält och dra sig undan till skydd.

Var bygger ringduva sitt bo?

Ringduvan är en frihäckare som bygger ett anmärkningsvärt enkelt bo.

Boplats: en gles plattform av kvistar, helst i ett tätt barrträd men även i lövträd, en häck eller buske. I sällsynta fall häckar den på byggnader eller i övergivna skatbon (Wikipedia).
Bygge: boet är så glest att äggen ibland kan skymtas underifrån; båda könen bygger.
Ungar: vanligen 2 vita ägg, och ungarna matas med näringsrik krävmjölk som båda föräldrar producerar — därför kan ringduvan lägga sin sista kull sent på sommaren.

Ringduvan använder inte holk.

Ringduvans vintervanor

Allt fler ringduvor övervintrar i Sverige, särskilt i söder och i tätorter.

Flockar: stora flockar söker föda på åkrar, stubbfält och i parker.
Föda: spannmål, ollon, knoppar, klöver och kvarsittande bär.
Tätort: stadsmiljöns mildare klimat och gott om föda gör att fler stannar kvar.
Knoppätning: när marken är snötäckt övergår fåglarna till att beta knoppar och gröna blad i träd och buskar, vilket gör att de klarar perioder då fröföda är otillgänglig.

Ringduvans flytt

Ringduvan är en partiell flyttfågel.

Vart: många svenska ringduvor flyttar söder- och västerut till Västeuropa, framför allt till Frankrike och Iberiska halvön.
Synligt sträck: höstens duvsträck kulminerar i oktober och kan vara mycket talrikt längs kusterna. Vid Falsterbo sattes dagsrekordet 19 oktober 2022, då 317 300 ringduvor räknades under ett och samma dygn — ett av landets mest spektakulära sträckfenomen (Wikipedia). Stora dagssummor har även noterats vid Vista Kulle i Småland (102 338 ex, 15 oktober 2000) och Hälleberg i Småland (97 470 ex, 7 oktober 2023).
Förändring: andelen som stannar har ökat tydligt under de senaste decennierna, i takt med mildare vintrar och rik födotillgång i tätorter och odlingslandskap.

Förväxlingsarter

Skogsduva — mindre, ingen vit halsfläck.
Stadsduva — mycket olika färgvarianter.

Vanliga frågor

Hur känner jag igen ringduva? De vita fläckarna på halsen och vita vingbanden i flykt — diagnostiska.

Varför heter den ringduva? Den vita fläcken på halsen bildar halvmåne eller "ring".

Är ringduvan en skadeduva? På vissa grödor (raps, ärtor) kan flockar orsaka skada. Populationen har ökat med modernt jordbruk.

Bildar ringduvor par för livet? Ja. Ringduvor parar sig för livet och ses oftast tillsammans, förutom under själva ruvningen (Wikipedia).

Hur länge lever en ringduva? Vanligen omkring tre år, men enstaka individer kan bli betydligt äldre — upp till omkring 13 år är dokumenterat (Wikipedia).

Är ringduvan fridlyst eller jaktbar? Ja till båda. Liksom övriga vilda fåglar omfattas ringduvan av det generella fågelskyddet, men den ingår också i EU:s fågeldirektiv bilaga 2 och är i Sverige en jaktbar art med jakttider som skiljer sig åt mellan landsdelar (SLU Artdatabanken; Wikipedia).

Se ringduva nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-08-06.

Var hittar du ringduva?

Du kan se ringduva på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer ringduva via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.

Ringduva (Columba palumbus)