Tamduva (Columba livia domestica)
Häckar i städer, byar, jordbruksbyggnader. Ca 200 000–400 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Tamduva.
Slug: `/art/tamduva` · Kategori: Duvor
Snabba fakta om tamduva
- Kategori: Duvor
- Latinskt namn: Columba livia domestica
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
- Fältkännetecken: Tamduvan är en medelstor duva med en längd på 31–34 cm, ett vingspann på cirka 63–70 cm och en vikt på 240–380 gram.
Fördjupa dig i tamduva
Slug: /art/tamduva · Kategori: Duvor
Tamduvan (Columba livia domestica) är stadens allomspridda duva — förvildad klippduva i alla tänkbara färger, från blågrå till vit och tegelröd.
Om arten
Tamduva är ett samlingsnamn för domesticerade former av duvor, exempelvis för duvor som föds upp för köttproduktion eller för olika former av duvsport, som brevduvor eller utställningsduvor. Begreppet tamduva används ibland även om frilevande stadsduvor som ursprungligen består av förrymda bestånd av tamduvor. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kännetecken
Tamduvan är en medelstor duva med en längd på 31–34 cm, ett vingspann på cirka 63–70 cm och en vikt på 240–380 gram. Storleken är jämn, men fjäderdräkten är osedvanligt variabel eftersom fågeln härstammar från domesticerade duvor av många olika avelslinjer. Färgerna sträcker sig från rent vita och tegelröda till spräckliga, sotsvarta och nästan helsvarta individer. Den ursprungliga klippduvedräkten — blågrå kropp, två svarta vingband, vit övergump och grönviolett skimmer på halssidorna — syns fortfarande hos en del fåglar. Stadsmiljöns duvor uppvisar ofta en blandning av alla dessa drag.
Läte
Lätet är ett dovt, kuttrande "koo-roo-kuu" som hörs året runt, ofta från takkanter och fönsterbleck. Vid uppvaktning bockar hanen och puffar upp halsfjädrarna under ihärdigt kuttrande.
Utbredning och förekomst i Sverige
Tamduvan förekommer i tätorter i hela Sverige, från Skåne till norra Norrland, och är vanligast i större städer. Den förvildade stadsduvan lever helt knuten till bebyggelse och saknas i opåverkad natur. Det svenska beståndet är stort, men eftersom arten är en domesticerad form anges den oftast inte med någon hotkategori i naturvårdssammanhang. Tamduvan är stationär och stannar kvar i samma stadsmiljö året runt.
Häckning
Tamduvan häckar i byggnader, på takbjälkar, under broar, i ventilationsöppningar och på andra klipplika konstruktioner — en direkt motsvarighet till klippduvans naturliga klipphyllor. Boet är ett enkelt risunderlag. Honan lägger normalt 2 vita ägg, och paret kan få flera kullar utspridda över en stor del av året, även vintertid i milda stadsklimat. Ruvningen sköts av båda föräldrarna och ungarna matas inledningsvis med så kallad kropmjölk, en näringsrik avsöndring från krävan.
Föda
Födan består av spannmål, frön, brödrester och annat matavfall. I stadsmiljö är tamduvan en utpräglad opportunist som drar nytta av människans matspill, vilket är en viktig orsak till att den kan hålla så täta bestånd.
Förväxlingsarter
- Skogsduva — mindre, jämnt blågrå, mörka ögon, knuten till skog och hålträd.
- Ringduva — större, vit halsfläck och tydlig vit vinghalvmåne.
Förvildade tamduvor med ren klippduvedräkt kan vara svåra att skilja från äkta klippduva, men sådana finns inte vilt i Sverige.
Vanliga frågor
Är tamduvan en vild art? Nej — förvildade härstammar från domesticerad klippduva (Columba livia). Ursprungligen domesticerad för minst 5 000 år sedan.
Varför så många färger? Kombination av brevduveavel, tamboendebakgrund och genetisk drift i stadspopulationer.
Skadedjur eller inte? Föga hot men täta populationer smutsar byggnader. Rovfåglar som pilgrimsfalk drar nytta av arten.
Se tamduva nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Var hittar du tamduva?
Du kan se tamduva på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om tamduva — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.