Skogsduva (Columba oenas)

Skogsduvan är slätblågrå utan halsring. Häckar i äldre lövskog med ihåliga träd. Kortdistansflyttare. Ca 10 000–30 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.

Slug: `/art/skogsduva` · Kategori: Duvor

Snabba fakta om skogsduva

Kategori: Duvor
Latinskt namn: Columba oenas
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Skogsduvan är ungefär 28–32 cm lång med ett vingspann på cirka 60–66 cm och en vikt på omkring 230–350 g, alltså tydligt mindre och nättare än ringduvan.

Fördjupa dig i skogsduva

Slug: /art/skogsduva · Kategori: Duvor

Skogsduvan (Columba oenas) är en liten, jämnt blågrå duva utan de vita vingteckningar som ringduvan har. Den är en hålhäckare som häckar i gamla, ihåliga träd och är betydligt mer anonym och tillbakadragen än sina släktingar. Arten tillhör familjen duvor.

Kännetecken

Skogsduvan är ungefär 28–32 cm lång med ett vingspann på cirka 60–66 cm och en vikt på omkring 230–350 g, alltså tydligt mindre och nättare än ringduvan. Kroppen är jämnt blågrå, med en rödlila anstrykning på halssidan som har ett svagt grönt skimmer. På den hopfällda vingen syns två korta, ofullständiga svarta vingband, och stjärten har en mörk spetsbård. Skogsduvan saknar helt vita teckningar, vilket är ett viktigt kännetecken jämfört med ringduvan. Ögat är mörkt och näbben ljus med rödaktig bas. I flykten verkar vingarna mörkkantade och fågeln ger ett kompakt intryck.

Läte

Skogsduvans läte är ett dovt, tvåstavigt och något knarrande kuttrande som ofta återges som "oo-roo-ooh", med tydlig betoning på den första stavelsen. Strofen upprepas monotont i långa serier, och lätet är mörkare, hesare och mer dämpat än ringduvans fylligare kurrande. Sången hörs framför allt under våren och försommaren.

Utbredning och förekomst i Sverige

Skogsduvan häckar i södra och mellersta Sverige. Det svenska beståndet uppskattas till i storleksordningen 10 000–30 000 par och har ökat under senare år. Arten klassas som livskraftig (LC) och är en kortdistansflyttare som lämnar landet under hösten. Den är knuten till äldre lövskog, bokskog och parker och godsmiljöer med gamla, ihåliga träd, och saknas i stort sett i rena barrskogar och i fjälltrakterna.

Häckning

Skogsduvan är en hålhäckare och häckar i trädhål, ofta i övergivna spillkråkehål, eftersom den själv inte kan hacka ut en håla. Den tar också gärna större holkar. Kullen omfattar normalt 2 ägg, och liksom hos andra duvor matas ungarna inledningsvis med näringsrik kräpmjölk som båda föräldrarna producerar. Arten kan få flera kullar under en säsong.

Föda

Födan består till stor del av frön, bokollon och spannmål som plockas på marken. Skogsduvan söker ofta föda på fält, hyggen och i skogsbryn, ibland tillsammans med ringduvor. Tillgången på ekollon och bokollon under hösten har stor betydelse för fåglarnas kondition inför flyttningen. Tillgången på gamla, ihåliga träd är avgörande för skogsduvan, och bevarandet av äldre lövskog och hagmarksträd gynnar arten direkt.

Bästa tid och plats

Skogsduvan ses bäst under perioden maj till augusti i äldre bokskogar, lövskogar och i parker och godsalléer med gamla, ihåliga träd. Eftersom arten är ganska skygg och anonym hörs den ofta innan den syns – lyssna efter det dova, knarrande kuttrandet, som är det säkraste sättet att lokalisera en sjungande hane.

Förväxlingsarter

Ringduva — större, vit vinghalvmåne och vit halsfläck.
Tamduva — variabla färger, oftast svart vingband.

Vanliga frågor

Skillnad skogsduva och ringduva? Skogsduva är mindre, blågrå med korta svarta vingband. Ringduva större med tydlig vit vinghalvmåne och vit halsfläck.

Var ser jag skogsduva? Gamla bokskogar, parker, godsalléer med ihåliga träd maj–augusti.

Beror skogsduvan på spillkråka? Ja delvis — använder ofta spillkråkans gamla hål eftersom den inte själv kan hacka.

Se skogsduva nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du skogsduva?

Du kan se skogsduva på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Arten skogsduva följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.