Fågelkartan · publicerad 2026-05-18 · uppdaterad 2026-10-14 · 9 min läsning
Guide till fågelskådning i Östergötland: Tåkern, Roxen, Glan och kusten. Lokaler, arter och tips för slättsjöar och skärgård.
Den här guiden ger en överblick över landskapets viktigaste fågelmiljöer och hur de kan utnyttjas under årets gång. Den ersätter inte detaljerade lokalbeskrivningar, men hjälper dig att förstå var möjligheterna finns och vad du kan vänta dig på slätten, vid de stora sjöarna och längs kusten. Oavsett om du är nybörjare eller van skådare finns det en miljö som passar varje årstid.
Östergötland är ett av landets mest omväxlande landskap för fågelskådning. Här möts bördig slättbygd med stora, grunda sjöar, en uppbruten skärgård mot Östersjön och vidsträckta skogar i söder. Den variationen gör att länet rymmer allt från klassiska slättsjöar med rastande änder och gäss, via häckande sångare i lövskog, till havsfåglar och vadare längs kusten. Länet är dessutom hem för Tåkern, ett naturreservat med eget naturum som kallas fåglarnas sjö.
Den här guiden ger en överblick över landskapets viktigaste fågelmiljöer och hur de kan utnyttjas under årets gång. Den ersätter inte detaljerade lokalbeskrivningar, men hjälper dig att förstå var möjligheterna finns och vad du kan vänta dig på slätten, vid de stora sjöarna och längs kusten. Oavsett om du är nybörjare eller van skådare finns det en miljö som passar varje årstid.
Tåkern ligger öster om Vättern och är landskapets stora fågelsjö. Det är en grund, vassrik slättsjö med strandängar och våtmarker, och sjön är ett naturreservat med naturum. Naturum Tåkern ägs av Naturvårdsverket och drivs av Länsstyrelsen Östergötland. I reservatet finns vandringsleder och fågeltorn.
Vid Svälinge, där Tåkerns kanal rinner, leder en vandring på ungefär två kilometer från parkeringen till ett fågeltorn med flera våningar. Därifrån kan man på hösten, särskilt i skymningen, se gäss och tranor komma in för att övernatta. Från naturum går Vassleden, en led på sammanlagt cirka fyra kilometer som är nästan helt spångad och därför fungerar utan stövlar. Längst bort på den leden finns ett fågeltorn. Leden passerar betesmark, så håll koll på betesdjuren om du har hund med dig. Tillgänglighetsanpassade promenader på cirka 700 meter vardera, Strandpromenaden och Prinsessan Estelles sagostig, startar också vid naturum.
Naturum beskriver hösten som den tid då mängder av gäss, tranor och simfåglar samlas i sjön, och uppger att antalet fåglar i september och oktober kan överstiga 100 000. Vill du däremot se så många olika arter som möjligt är våren den bästa tiden. Då fylls sjön, vassen och strandskogen av sångare, rördrommar, skrattmåsar, gäss och änder. På hösten finns tranor, gäss, änder, sothöns och doppingar i mängder, och skäggmes kan höras i vassen. På vintern är havsörn, blå kärrhök, fjällvråk och varfågel typiska. För en utförlig genomgång av lokalen, se den egna guiden till fågelskådning vid Tåkern.
Roxen är länets största sjö. Västra delen hör till Linköpings kommun och den östra till Norrköping. Vid sjöns västra ände ligger naturreservatet Svartåmynningen i Linköpings kommun, som Länsstyrelsen beskriver som en betydelsefull rastplats. Reservatet bildades 1975 och omfattar drygt 350 hektar. Ungefär 200 fågelarter har setts där, och det finns tre fågeltorn vid entréerna Sättuna, Nybrobaden och Sjövik.
När isen går upp på våren kan storskrake, salskrake, knipa och vigg ses på det öppna vattnet. Strandängarna översvämmas ofta i april och maj, och då söker rastande flockar av änder och vadare föda tillsammans med rovfåglar på väg norrut. Bland dem som häckar på ängarna nämner Länsstyrelsen skrattmås, tofsvipa, rödspov, rödbena, enkelbeckasin, gulärla och ängspiplärka. På hösten, i oktober och november, är Svartåmynningen återigen en populär rastplats.
Glan ligger vid Norrköping. Leonardsbergs fågeltorn i södra delen av Glan beskrivs av Fågelföreningen i Norrköping som en av stadens bästa sträcklokaler för sjöfåglar, vadare och rovfåglar.
Fördelen med de centrala sjöarna är tillgängligheten. För den som bor i eller besöker Linköping eller Norrköping går det utmärkt att lägga in ett kort morgonbesök innan dagens övriga åtaganden. Fågelskådning i Östergötland behöver alltså inte vara ett heldagsprojekt, eftersom en bra lokal ofta finns nära. Den som vill ha mer dramatik reser vidare till Tåkern, medan Roxen och Glan fungerar för regelbunden skådning på nära håll.
Östergötlands kust mot Östersjön är uppbruten i en omväxlande skärgård med uddar, vikar, grunda havsvikar och öar. Kustlandskapet ger helt andra möjligheter än slättens sjöar. Här kan man räkna med sjöfågel, havsfåglar, måsar och trutar, och under flyttperioderna kan uddar och vikar erbjuda rastande fåglar.
Sträckskådning vid lämpliga utsiktspunkter längs kusten kan ge sjöfågelsträck vår och höst. Grunda havsvikar och strandängar lockar vadare, och skären kan hysa häckande kustfåglar på sommaren. Havsörn är en art som är värd att hålla utkik efter i skärgården. Ett av de bästa sätten att uppleva kustfåglarna på nära håll är från vattnet, så läs gärna reseberättelsen från tre dagars kajaktur i S:t Anna skärgård. Den som vill kombinera land och hav under en dag får en tydlig kontrast mellan kusten och slättsjöarna inåt land.
Kustskådning ställer delvis andra krav än skådning i låglandet. Vädret spelar stor roll: pålandsvind kan pressa in sjöfågel och göra sträcket tätare, medan stilla, klart väder ofta ger lugnare förhållanden. Motljus över vattnet gör artbestämning besvärlig, så placera dig med solen i ryggen när det går. En tubkikare är närmast oumbärlig vid sträcklokaler, där fåglarna ofta passerar på avstånd. Den som lär sig läsa väder och vind får ut mer av sina besök, och skärgården belönar den som återkommer under olika förhållanden.
I södra och västra Östergötland tar skogslandskapet vid. Här finns barr- och blandskogar där man kan söka skogsfåglar som hackspettar, mesar, sångare, ugglor och skogshöns. Mindre våtmarker, mossar och skogssjöar kompletterar de stora slättsjöarna och ger möjlighet att söka arter knutna till skog och myrmark.
Den som vill ha bredd i sin skådning gör klokt i att kombinera slättens och kustens öppna miljöer med ett besök i skogen. På så sätt täcker man in en stor del av landskapets artspektrum under en och samma resa. Hackspettarna kan du läsa mer om i guiden till svenska hackspettar, och rovfåglarna i guiden till rovfåglar i Sverige.
Skogens fåglar kräver en annan teknik än slättsjöarnas. Här handlar det mindre om att överblicka stora ytor och mer om att lyssna sig fram. Många av skogens arter är diskreta och hörs långt innan de syns, så förmågan att känna igen läten och sång är avgörande. Tidig morgon under försommaren, när fåglarna sjunger som mest, är den givande tiden. För den som vill träna örat är skogslandskapet en god övningsmark och en bra komplettering till de mer visuella besöken vid slättsjöarna och kusten.
Vår: Vårflytten ger rastande änder, gäss, vadare och rovfåglar. Vid Tåkern är våren enligt naturum tiden för flest olika arter, och vid Svartåmynningen är april och maj tiden då strandängarna översvämmas och fylls av rastande flockar.
Sommar: Häckningstiden ger sjungande sångare i vassen, häckande änder och doppingar på sjöarna och häckande vadare och måsar på strandängarna. I skogen är fåglarna aktiva tidigt på dagen.
Höst: Tåkern drar till sig mängder av gäss, tranor och simfåglar, och Svartåmynningen är en populär rastplats i oktober och november. Kusten och sträcklokalerna ger sjöfågel- och rovfågelsträck.
Vinter: Tåkern har enligt naturum havsörn, blå kärrhök, fjällvråk och varfågel som typiska vinterfåglar. Havsörn är en art att söka även kring andra sjöar och kusten.
Aktuella fynd kan följas via fågellokalerna på kartan och i artregistret.
Östergötland är vidsträckt och de bästa lokalerna ligger spridda. Bil underlättar, men flera lokaler kring Linköping och Norrköping går att nå med kollektivtrafik. Planera dagen efter en eller två huvudmiljöer i stället för att försöka hinna allt.
En tubkikare är värdefull vid de stora slättsjöarna och vid sträcklokalerna, där avstånden är stora. Klä dig efter väder och årstid, eftersom slättsjöarnas öppna ängar och kustens uddar är vindutsatta. Råd om utrustning finns i guiden om kikare och i bloggen om bästa kikaren för fågelskådning.
Respektera reservatsföreskrifter och håll dig till markerade leder, särskilt under häckningstid. Håll hund kopplad. Allmänna råd för den som är ny finns i nybörjarguiden till fågelskådning.
Vilka är de bästa fågellokalerna i Östergötland? Tåkern, slättsjön öster om Vättern, är en av landskapets främsta lokaler. Roxen med naturreservatet Svartåmynningen och Glan med Leonardsbergs fågeltorn är centrala rastlokaler kring Linköping och Norrköping, och kusten med sin skärgård ger sjö- och havsfågel.
När är bästa tiden för fågelskådning i Östergötland? Våren ger enligt Tåkerns naturum flest olika arter, och hösten flest individer, med mängder av gäss, tranor och simfåglar i september och oktober. Vid Svartåmynningen är april–maj och oktober–november de tider då rastande flockar är som tätast.
Vad är speciellt med Tåkern? Tåkern är en grund, vassrik slättsjö och ett naturreservat med naturum, vandringsleder och fågeltorn. Höstens samlingar av gäss och tranor är en höjdpunkt.
Kan man fågelskåda vid kusten i Östergötland? Ja. Kusten är en omväxlande skärgård med uddar, vikar och öar som ger sjöfågel, havsfåglar, måsar och trutar. Uddar och vikar kan erbjuda sjöfågelsträck under flyttperioderna.
Behöver man bil för att fågelskåda i Östergötland? Bil underlättar eftersom de bästa lokalerna ligger spridda. Flera lokaler kring Linköping och Norrköping går dock att nå med kollektivtrafik. Planera dagen kring en eller två huvudmiljöer.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.