Göken — migrationstiderna och ankomsten till Sverige (landskap för landskap)

Redaktionen, Fågelkartan · publicerad 2026-06-01 · 7 min läsning

Göken — migrationstiderna och ankomsten till Sverige (landskap för landskap)

Göken anländer i Skåne i slutet av april och i norra Lappland i mitten av maj. Medeldatum per landskap från SLU Artdatabanken och fakta om gökens…

Bakom det korta lätet döljer sig en lång flyttning från tropiska Afrika. Här går vi igenom när göken kommer, hur ankomsten skiljer sig mellan Skåne och Norrland och vad vi vet om hur den lever.

Göken är en av landets mest kända flyttfåglar, och många känner igen hanens tvåstaviga lockläte, som ofta skrivs "ko-ko". Lätet hörs spritt över hela landet och i många olika miljöer, från löv- och tallskog till slätt, kust och fjällhed.

Bakom det korta lätet döljer sig en lång flyttning från tropiska Afrika. Här går vi igenom när göken kommer, hur ankomsten skiljer sig mellan Skåne och Norrland och vad vi vet om hur den lever.

Vad är göken egentligen?

Göken (Cuculus canorus) är en flyttfågel som övervintrar i tropiska delar av Afrika, enligt svenska Wikipedia. Den tillhör familjen gökar och är mest känd för två saker:

  1. Lätet. Hanens lockläte är tvåstavigt, ofta skrivet "ko-ko", och första stavelsen är den betonade. När en rival närmar sig liknar revirlätet locklätet men kommer allt snabbare.
  2. Häckningsparasitismen. Göken ruvar inte själv utan lägger sina ägg i andra fåglars bon och låter värdarna ruva och föda upp ungen.

Enligt Rödlista 2025 finns göken över nästan hela landet och i de flesta naturtyper, allt från alvar, slättsjöar och skog till kust och fjällhed. Arten är livskraftig (LC), och det finns inga tecken på någon betydande förändring av beståndet. Enligt Sveriges fåglar 2022 uppskattas beståndet till 67 000 par.

Hur ser göken ut?

Enligt svenska Wikipedia har göken en slank kropp, lång rundad stjärt och spetsiga vingar. Längden är 32–36 centimeter och vingspannet 54–60 centimeter, och honan är oftast lite mindre än hanen. I flykten påminner den om en liten falk eller en sparvhök. När den sitter hänger den ofta med vingarna och lyfter stjärten, ofta helt öppet på en stolpe eller liknande.

Hanen är blågrå på ovansidan, halsen och bröstet, med vitaktig undersida med svartgrå tvärband. Honan varierar: ibland liknar hon hanen, ibland har hon rostbrun inblandning på bröstet och vingarna. Det finns också en rödbrun morf, den så kallade rödgöken.

Ankomsten per landskap

Till södra Sverige kommer göken enligt svenska Wikipedia i slutet av april eller början av maj. Mer exakta uppgifter kommer från SLU Artdatabanken, som har räknat fram medeldatum för första observation i varje landskap utifrån Artportalens rapporter för 2007–2016 (Nilsson, SLU Artdatabanken).

LandskapMedeldatum för första gök
Skåne26 april
Blekinge29 april
Kronoberg och Jönköping30 april
Närke30 april
Halland1 maj
Bohuslän2 maj
Södermanland2 maj
Stockholm3 maj
Uppland4 maj
Dalarna och Hälsingland5 maj
Ångermanland10 maj
Medelpad11 maj
Västerbotten12 maj
Norrbotten13 maj
Jämtland15 maj
Norra Lappland16 maj

Skillnaden mellan söder och norr är knappt tre veckor i medeldatum, från 26 april i Skåne till 16 maj i norra Lappland. Tidiga fynd är ovanliga. Under åren 2008–2017 fanns i Skåne inga fynd alls före den 24 april, med undantag för en ogranskad rapport från 6 april 2016. Enligt SLU Artdatabanken anländer göken numera ungefär fyra dagar tidigare än på 1980-talet, enligt Artportalens observationer.

Flyttningen söderut

Enligt svenska Wikipedia börjar flyttningen söderut i augusti eller början av september, och övervintringen sker i tropiska delar av Afrika. Göken är en flyttfågel som förekommer i nästan hela palearktis, från Europa och Nordafrika till större delen av Asien. Det du kan göra är att rapportera dina fynd till Artportalen, eftersom just sådana rapporter ligger bakom medeldatumen i tabellen.

Hur lever göken?

Liksom andra gökar ruvar göken inte själv. Enligt svenska Wikipedia väljer honan oftast bon som tillhör fåglar som är mycket mindre än göken, till exempel sångare. Hon lägger bara ett ägg i varje bo, och när det finns två eller tre gökägg i samma bo kommer de från olika honor. Gökägget är litet i förhållande till gökens storlek och imiterar ofta värdens ägg i färg och utseende. Olika honor är specialiserade på olika värdarter.

Ägget varierar mycket i färg och imiterar ofta värdarnas ägg. Hittar honan inga lämpliga värdar lägger hon ägg hos mindre lämpade arter, och gökägg har hittats hos bland annat doppingar, fasaner, ljungpipare, skator och kajor. Hon passar på när värdparet är borta, byter ut ett ägg mot sitt eget och lämnar boet. Ibland verkar hanen distrahera värdparet så att honan kan lägga i fred. Hon följer också andra tättingars bobyggande för att få rätt tidpunkt, och upptäcker hon en lämplig värd för sent kan hon förstöra boet eller äggen för att få värdarna att börja om.

Gökungen kläcks efter ungefär tolv dygn och knuffar gärna ut de övriga äggen och ungarna ur boet. Den snabbväxande gökungen växer ofta om sina fosterföräldrar. Den vuxna göken äter skalbaggar och insektslarver, framför allt fjärilslarver.

Gökägget är litet i förhållande till fågelns storlek, och enligt svenska Wikipedia växer gökungen ofta om sina fosterföräldrar. Den snabba tillväxten är en av anledningarna till att gökungen klarar sig bra i ett bo som tillhör en mindre art.

Var hör du göken bäst?

Göken sjunger gärna från öppna, exponerade sittplatser, och lätet bär långt. Eftersom arten finns i så många miljöer behöver du inte åka långt: en lövskogskant, ett hygge, en kust eller en fjällhed kan alla fungera. Att höra göken på morgonen i maj är ett av vårens säkraste nöjen, och i norra Sverige får du vänta till mitten av maj.

Gökotta och folktro

Att notera årets första gök är en gammal tradition. Gökdagen, eller gökadan, var den dag mellan 25 april och 6 maj då man brukade höra göken första gången. Enligt folktron skulle årets växtlighet bli dålig om göken första gången gol från en bar kvist, före lövsprickningen. En sägen från Bohuslän säger att man inte ska sätta plogen i jorden om våren förrän göken har hörts.

Gökotta är en svensk tradition där man går ut i naturen för att lyssna efter göken, vanligen på kristi himmelsfärdsdag. Enligt ett gammalt uttryck sade väderstrecket som göken hördes från något om framtiden: söder betydde död, väster det bästa, öster tröst och norr sorg.

Följ göken på Fågelkartan

Fågelkartan samlar rapporter från hela Sverige. Jämför din egen första gök med medeldatumen i tabellen och se om den kom tidigare eller senare än vanligt. Mer om vårens ankomster finns i vårflytten i Sverige.

Vanliga frågor om gökens ankomst

När kommer göken till Sverige? Medeldatumet för första gök är 26 april i Skåne och 3 maj i Stockholm. I norra Lappland ligger det kring 16 maj, enligt SLU Artdatabanken.

Kommer göken tidigare nu än förr? Ja. SLU Artdatabanken anger att göken numera anländer ungefär fyra dagar tidigare än på 1980-talet.

Kan gökhonan också ropa "ko-ko"? Det tvåstaviga lockätet "ko-ko" är hanens. Hanens lockläte är det som är mest känt.

Hur många gökar häckar i Sverige? Enligt Sveriges fåglar 2022 uppskattas beståndet till 67 000 par. Rödlista 2025 anger att det inte finns några tecken på betydande populationsförändring, och arten är livskraftig (LC).

Vad äter göken? Den vuxna göken äter skalbaggar och insektslarver, framför allt fjärilslarver.

Källor

Mer från bloggen (Fågelkalender)

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.