Göken — migrationstiderna och ankomsten till Sverige (vecka för vecka)

Göken är en av landets mest kända flyttfåglar — och en av de mest gåtfulla. Den är också en av få fåglar som nästan alla kan känna igen på lätet: hanens enkla, tvåtoniga "ko-ko" hörs över hela Sverige, från Skåne till fjällbjörkskogen i Lappland, från slutet av april till en bit in i juli.

Men det korta "ko-ko":et döljer en lång och komplex flyttning ända från Afrika söder om Sahara. Här är det du behöver veta om när göken anländer, varför den kommer just då, och hur du kan följa flytten vecka för vecka.

Vad är göken egentligen?

Göken (Cuculus canorus) är en långdistansflyttare som övervintrar i tropiska Afrika söder om Sahara. Den tillhör familjen gökar (Cuculidae) och är känd för två saker:

1. Den ropar "ko-ko" från öppna, höga sittplatser. Hanen sjunger från talltoppar, elledningar och telefonstolpar för att markera revir och locka honor.
2. Den är en obligat häckningsparasit. Honan lägger sina ägg i andra fåglars bon och låter värdarten ruva äggen och mata ungen.

Göken häckar i så gott som hela Sverige — från Skåne till fjällvärldens björkskog. Den hör till de senare långflyttarna på våren, men är långt ifrån den allra sista.

Migration — var övervintrar göken?

Göken övervintrar i Afrika söder om Sahara, ända ner mot Kongobäckenet och södra Afrika. En svensk gök flyger ungefär 10 000 kilometer åt vardera hållet. Övervintringen styrs av tillgången på insekter och larver — gökens huvudföda. När förhållandena vänder på våren inleder göken sin flyttning norrut.

Göken är en utpräglad ensamflyttare — den drar ensam eller på sin höjd parvis och bildar inga flockar som tranor eller gäss. Den navigerar på egen hand längs nedärvda flyttvägar som går genom Afrika, upp över Medelhavet och vidare genom Europa in i Skandinavien. Anmärkningsvärt är att de vuxna fåglarna lämnar Sverige redan i juli, medan ungfåglarna flyger ensamma söderut först i september — utan att någonsin ha sett sina föräldrar eller fått vägen visad.

Vårflytten vecka för vecka

Slutet av april: de första gökarna anländer

Datum: 20–26 april Region: Södra Sverige (Skåne, Halland, Blekinge, Öland)

De första gökarna rapporteras normalt kring 20–25 april i Skåne och södra Halland. Tidpunkten varierar en till två veckor beroende på vädret. En varm och stabil vår med sydliga vindar snabbar på ankomsten, medan en kall aprilperiod kan försena den.

Vad hörs: De första "ko-ko":na från en talltopp eller elledning — oftast tidigt på morgonen, som är gökens mest aktiva sångtid.

Vad göken gör: Efter den långa flyttningen vilar och äter göken de första dygnen. Hanen börjar snart markera revir och ropa från höga, öppna sittplatser.

Var: Falsterbo, Öland, sydvästra Götaland och södra Småland är bland de första områdena där göken hörs.

Slutet av april – början av maj: fronten flyttar norrut

Datum: 25 april – 10 maj Region: Götaland och vidare in i Svealand

När de första gökarna etablerat sig i söder följer fler efter, och fronten förflyttas snabbt norrut. I slutet av april hörs göken i Halland och Skåne; under de första majveckorna når den Närke, Västmanland och Södermanland.

Vad hörs: "Ko-ko" från flera revir samtidigt. Hanarna konkurrerar om revir, och honorna anländer i regel något senare än hanarna.

Vad göken gör: Hanarna etablerar revir och ropar allt intensivare, framför allt under morgontimmarna. Honorna spanar efter lämpliga värdbon.

Maj: gökmånaden framför andra

Datum: 1–31 maj Region: Hela Sverige — från Skåne mot Norrland

I maj är göken på plats i stora delar av landet. Nu handlar det inte längre om "första göken i länet" utan om att göken ropar i snart sagt varje skogsbryn, hygge och öppet landskap. Reviren är etablerade och häckningen kommer igång på allvar.

Vad hörs: Nästan oavbrutet "ko-ko" från hanarna, intensivast tidigt på morgonen. Honans läte är däremot ett helt annat, gurglande "kwikkwikkwik" som lätt förbises.

Vad göken gör: Honorna lägger successivt sina ägg i värdbon under maj och juni — ett ägg i varje bo. En gökhona kan lägga 10–20 ägg per säsong, vart och ett snabbt placerat i ett nytt värdbo på bara några sekunder.

Juni: de sista gökarna når norr

Datum: hela juni Region: Norrland och fjällvärlden

I juni når göken de nordligaste delarna av landet, inklusive fjällbjörkskogen i Lappland. I norr kommer aktiviteten igång senare än i söder. I södra och mellersta Sverige pågår häckningen för fullt, och hanarna ropar fortfarande flitigt — ofta stora delar av dagen.

Vad hörs: Fortsatt "ko-ko" i söder och norr, men mot midsommar börjar hanarna i söder tystna.

Vad göken gör: Honorna fortsätter lägga ägg i värdbon. De första gökungarna kläcks — efter bara 11–12 dagars ruvning, kortare än värdäggen — och knuffar snabbt ut boets övriga ägg och ungar.

Varför anländer göken när den gör?

Göken kommer senare på våren än många andra sångare — senare än lövsångaren och gransångaren. Varför?

Den viktigaste orsaken är tillgången på värdbon.

Göken lägger sina ägg hos andra arter — värdfåglarna. De vanligaste värdarna i Sverige är:

• Ängspiplärka — favoritvärd på myrar, hedar och öppna marker
• Buskskvätta — häckar på hedar och ängsmarker
• Sävsångare — vanlig värd i vassar och kärr
• Rödhake — en vanlig värd i södra Sverige
• Sädesärla — utnyttjas i öppna marker och kring bebyggelse

Göken kan inte lägga ägg förrän värdfåglarna själva är på plats och har börjat lägga sina ägg. Därför är gökens ankomst i praktiken synkroniserad med värdarternas häckning. Varje hona är dessutom specialist på en värdart och lägger ägg som i storlek och mönster efterliknar värdens (mimikry).

En bidragande orsak är födotillgången. Göken är specialiserad på håriga larver — bland annat björnspinnarelarver, steklar och fjärilslarver — som de flesta andra fåglar undviker. Tidigt på våren är sådana larver sparsamma; först när de börjar bli talrika är göken redo att både klara sig själv och producera ägg.

Var hör du göken bäst?

Göken är inte särskilt skygg och sjunger gärna från öppna, exponerade sittplatser:

• Skogsbryn och hyggen — där den lätt hittar värdfåglarnas bon
• Talltoppar över lövskog och kärr
• Elledningar och telefonstolpar — klassiska göksittplatser
• Öppna landskap — betesmarker, fuktängar och myrar

Bra områden för att höra göken är öppna marker med insprängda träd — till exempel Ölands och Gotlands alvar- och betesmarker, hallandska ljunghedar och kusttrakter, samt jordbruksbygder i Svealand med lövträd i kanterna. Topptiden i mellersta Sverige är oftast andra halvan av maj.

Du behöver inte åka långt. I nästan vilket landsbygdsområde, villaförort eller stadspark som helst kan du höra göken från slutet av april till en bit in i juli — ofta från flera revir samtidigt.

Följ göken dag för dag på Fågelkartan

Fågelkartan samlar rapporter från hela Sverige i realtid. När den första göken rapporteras i ditt län — ofta kring 20–25 april i Skåne och början av maj i mellersta Sverige — kan du inom kort räkna med att höra den själv.

Genom att följa gökens spridning norrut vecka för vecka kan du i princip planera en flyttresa genom Sverige — från de första gökarna i Skåne i slutet av april till de sista i fjällvärlden i juni.

Vanliga frågor om gökens migration

F: Varför hörs göken inte längre i juli? Hanen ropar intensivast i maj och juni. Mot midsommar tystnar den ofta i söder — ett gammalt ordspråk säger att "göken tiger till sin död". Dessutom lämnar de vuxna gökarna Sverige redan i juli, långt före de flesta andra flyttfåglar.

F: Kan göken vända tillbaka om det blir kallt igen? Nej — göken är en långdistansflyttare och vänder inte om under vårflytten. Enstaka fåglar kan hamna vilse, men det är mycket ovanligt.

F: Varierar gökens ankomstdatum geografiskt inom Sverige? Ja. Södra Sverige får göken i slutet av april, mellersta Sverige kring början av maj, och de nordligaste delarna och fjällvärlden först i juni. Det speglar hur värdfåglarnas häckning kommer igång allt senare ju längre norrut man kommer.

F: Är det samma gökindivider som återvänder varje år? Göken är trogen sina flyttvägar och sitt häckningsområde, och märkta fåglar har visat att individer kan återkomma till samma trakt år efter år. Övervintringen sker i Afrika söder om Sahara.

F: Varför ropar göken bara från höga sittplatser? Hanen ropar nästan alltid från höga, öppna platser — talltoppar, elledningar och telefonstolpar. Det gör lätet hörbart på långt håll, vilket hjälper honom att markera revir och locka honor.

F: Kan gökhonan också ropa "ko-ko"? Nej. Det tvåtoniga "ko-ko":et är hanens läte. Honan har ett helt annat, gurglande och bubblande "kwikkwikkwik" som ofta förbises.

F: Hur många gökar häckar i Sverige? Beståndet uppskattas till 100 000–200 000 häckande par. Göken minskar dock i Sverige — sannolikt på grund av intensifierat jordbruk som slår mot värdfåglar som ängspiplärka och buskskvätta, minskande insektstillgång och igenväxning av öppna landskap.

F: Vilka är de vanligaste värdarna för gökägg i Sverige? De vanligaste värdarna är ängspiplärka, buskskvätta, sävsångare, rödhake och sädesärla. Varje gökhona är specialist på en enda värdart och lägger ägg som efterliknar den artens ägg.

Läs mer:

• Göken — läte, utseende och häckningsparasitism
• Ängspiplärka — en av gökens vanligaste värdfåglar
• Vårflytten i Sverige vecka för vecka
• Sävsångaren och rörsångaren — förväxlingsguide

Följ göken dag för dag på fagelkartan.se →

Mer från bloggen (Fågelkalender)

• Vårflytten i Sverige — när kommer fåglarna? (månad för månad)
• Höstflytten i Sverige — miljontals fåglar på väg söderut
• Vinterfåglar i Sverige — de 20 vanligaste vid fågelbordet
• Fåglar i Januari — vad du kan se just nu
• Nattfågelskådning i juni — arter att lyssna efter i sommarnatten

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.