Gryningskören i maj: 10 fåglar att lyssna efter i gryningen

Det finns ingen tystnad som liknar den som råder strax före gryningen en majmorgon, och sedan bryts den, varsamt men ofrånkomligt, av en enda röst. Koltrasten och rödhaken hör till de första. Snart fyller talgoxar, bofinkar och lövsångare på, och kakofonin av visslingar, drillar och knatter väver samman till något som liknar naturens eget katedralorgel. Det är maj, och gryningskören är i full gång.

Maj är en av de månader då gryningskören låter som mest i Sverige. Solen går upp tidigt, och de flesta häckfåglarna har anlänt, bland dem långväga sångare som lövsångaren, trädgårdssångaren och näktergalen, som nyss kommit tillbaka från vinterkvarteren. Revir ska hävdas och partner ska lockas. Varje morgon är en ny chans.

Varför sjunger fåglarna så tidigt i maj?

Fågelsång i gryningen handlar inte om glädje, även om det kan kännas så för lyssnaren. Forskningen pekar i stället på konkurrens och kommunikation, och ingen enskild förklaring har fått avgörande stöd. Troligen bidrar flera faktorer, och deras vikt skiljer sig mellan arter (Staicer m.fl. 1996; Gil & Llusia 2020).

En förklaring är att det är för mörkt för att leta mat, medan sång fungerar lika bra som annars. Tiden går då bättre åt till att sjunga och försvara reviret. Kacelnik och Krebs (1983) fann stöd för den tanken hos talgoxe. En annan är att reviren måste hävdas på morgonen: under natten kan de ha blivit lediga eller fått nya inkräktare, och en hane som sjunger tidigt visar att han lever och håller sitt revir (Kacelnik & Krebs 1983).

Sången fyller också en roll i parbildningen. Revirhävdandet väger tungt tidigt på säsongen, medan sången senare blir allt viktigare för honorna (Gil & Llusia 2020). Hos trastsångare vid Kvismaren fick hanar med större sångrepertoar fler ungar utanför det egna paret, och deras ungar överlevde bättre (Hasselquist m.fl. 1996).

I maj är dessutom många nyanlända sångare mitt uppe i revirbildningen. Därför är det just nu som sångaktiviteten är som tydligast i kören.

Läs mer om bakgrunden i vår artikel om varför fåglar sjunger tidigt på morgonen.

De 10 arterna i kören

Ordningen mellan arterna är förvånansvärt stabil från morgon till morgon. Koltrast och rödhake brukar vara tidigt ute. Därefter kommer mesar, bofink, trastar och sångare, och kören är som tätast i timmen kring soluppgången. Ordningen är inte slumpmässig: en studie av europeiska tättingar visade att arter med stora ögon i förhållande till kroppen börjar sjunga vid lägre ljusnivåer, alltså tidigare, än arter med små ögon (Thomas m.fl. 2002).

Varje art tenderar att börja sjunga vid en viss ljusnivå. Starten flyttas därför med soluppgången under säsongen och senareläggs en mulen eller kall morgon (Staicer m.fl. 1996; Nordt & Klenke 2013; Gil & Llusia 2020). Tidpunkterna för en enskild morgon går därför inte att ange i minuter, men tabellen visar vad du lyssnar efter.

Rödhaken hör till de arter som brukar stå först i kören, och i maj är den som regel lätt att hitta på ljudet.

Lyssna på gryningskören

Det bästa sättet att lära sig känna igen arterna är att lyssna upprepade gånger. Nedan hittar du länkar till inspelningar från Sverige hos Xeno-canto, en öppen databas med fågelläten som används av både forskare och fågelskådare.

Rödhake, en av dem som brukar inleda konserten:

Lyssna på inspelningar hos xeno-canto →

Koltrast, som ger gryningskören dess grundtimbre:

Lyssna på inspelningar hos xeno-canto →

Näktergal, som tar kören till dess höjdpunkt:

Lyssna på inspelningar hos xeno-canto →

Näktergalens sång är svår att förväxla med något annat. Den kombinerar djupa gurglande toner med explosiva, genomträngande visslingar på ett sätt som låter nästan komponerat. Enligt Artfakta häckar näktergalen i lövskog, parker och trädgårdar med tät undervegetation och i buskrika våtmarker. Den förekommer i kustlandskapen i södra och mellersta Sverige och omkring de stora sjöarna, och de tätaste förekomsterna finns i Skåne, Blekinge, på Öland och Gotland.

Hur planerar du en gryningskörslyssning?

En gryningskörslyssning kräver inte mycket utrustning, men lite förberedelse gör upplevelsen bättre.

Välj rätt plats. Sök upp en miljö med variation: ett skogsbryn mot en äng, en parkdunge nära vatten, eller ett villakvarter med gamla lövträd. Ett äldre lövbestånd, en sjökant med vass och en öppen yta ger fler arter än en likformig granplantering.

Kom dit i tid. I södra Sverige går solen upp vid femtiden i mitten av maj, så räkna med att vara på plats en timme före soluppgång. Slå upp soluppgångstiden för din ort och planera baklänges.

Klä dig varmt. Majmorgnarna kan vara kyliga, och du kommer att stå still länge. Ta med en termos och stäng av ljudet på mobilen.

Välj gärna en enda art att följa under flera minuter i stället för att försöka identifiera allt på en gång. Det tränar örat.

Appar som Merlin från Cornell Lab of Ornithology och BirdNET, som Cornell Lab har utvecklat tillsammans med Chemnitz tekniska universitet, föreslår vilka arter som hörs i en inspelning (Kahl m.fl. 2021). Se förslagen som ett stöd, inte som en säker artbestämning, och lyssna själv åtminstone delar av morgonen.

Notera vad du hör och när. En enkel anteckning med art, klockslag och väder ger dig ett personligt fönster in i hur gryningskören varierar från år till år och från plats till plats.

Variationer i gryningskören: väder, plats och år

Gryningskören är inte konstant, och det finns faktorer du som lyssnare kan lära dig förutse.

Väder och ljus: Ljuset är det som i första hand utlöser sången. En mulen eller kall morgon senareläggs därför sångstarten, medan en klar morgon låter kören komma igång tidigare (Staicer m.fl. 1996; Nordt & Klenke 2013; Gil & Llusia 2020).

Stad och land: I städer ser kören annorlunda ut. Koltrastar i stadskärnor kan börja sjunga mitt i natten. I Leipzig började koltrastar i centrum sin morgonsång upp till fem timmar tidigare än koltrastar i stadsskog, och trafikbullret var den viktigaste förklaringen, även om gatubelysningen inte gick att skilja helt från bullret (Nordt & Klenke 2013). I en tysk skogsstudie började hanar av fyra av fem undersökta arter sjunga tidigare nära gatlyktor, och blåmeshonor i sådana revir lade ägg i genomsnitt 1,5 dagar tidigare (Kempenaers m.fl. 2010).

Norr och söder: I södra Sverige är artrikedomen störst, och där kan näktergalen, trädgårdssångaren och andra sångare ingå i kören. I norra Sverige blir det aldrig riktigt mörkt i juni, och sången kan höras under stora delar av natten. Det som är en tydlig kör i söder blir där ett mer utdraget sångflöde.

År till år: Med varmare vårar tidigarelägger många fåglar både ankomst och häckning. Det kan bli ett problem när ungarnas föda, framför allt insekter och larver, toppar vid en annan tidpunkt än fåglarna har anpassat sig efter, så kallad fenologisk mismatch. I Nederländerna minskade svartvita flugsnappare mest i områden där larvtoppen hade tidigarelagts mest (Both m.fl. 2006).

Gryningskören som fenologiindikator

Fågelsång är ett användbart sätt att följa naturens kalender. Datumet då rödhaken börjar sjunga om morgnarna, eller när bofinkens drill hörs för första gången från granen utanför köksfönstret, är observationer som säger något om hur året framskrider.

I Sverige följs fåglarnas antal i Svensk Fågeltaxering, som drivs av Biologiska institutionen vid Lunds universitet i samarbete med bland annat Naturvårdsverket och BirdLife Sverige. Om du regelbundet lyssnar på gryningskören och noterar vad du hör och när, bidrar du med egna observationer som kan jämföras över år.

Fågelkartan gör det enkelt att logga dina observationer och se hur de förhåller sig till vad andra registrerat på samma lokal, vid samma tidpunkt, under tidigare år.

Rekommenderade miljöer för gryningskör i maj

Om du vill ha de bästa förutsättningarna för en minnesvärd lyssning i maj, ta dig till någon av dessa miljötyper:

• Alkärr och strandsnår längs ett lugnt vattendrag, med näktergal, kärrsångare och sävsångare
• Blandskog med lövträdsbryn nära odlingsmark, med bofink, lövsångare, trädgårdssångare och grönsångare
• Vidsträckta vassbälten vid sjöar eller kust, med rörsångare, sävsångare och skäggdopping
• Öppna jordbrukslandskap i södra Sverige, med sånglärka

Kvismaren i Närke, Hornborgasjön i Västergötland och Tåkern i Östergötland är exempel på lokaler att utgå från. Men din närmaste park eller ett litet skogsparti kan ge en lika intim upplevelse om du är där tidigt nog, till exempel Humlegården i Stockholm eller Slottsskogen i Göteborg.

Tre snabba tips för nybörjaren

1. Lyssna i lager. Försök inte identifiera allt på en gång. Lyssna bara på allt som låter metalliskt och upprepande i ett par minuter, och fokusera sedan på det som sjunger mjukt och improviserat. Lager för lager byggs din förmåga att urskilja enskilda röster ur bruset.

2. Kom tillbaka. Gryningskören i maj är inte densamma dag ett, dag tre och dag tio. Arterna anländer successivt, intensiteten varierar, och du lär dig mer av tio morgnar med vana öron än av tio timmar med app och referensljud.

3. Ta med en vän som inte sett fåglar förut. Gryningskören är ett av de enklaste sätten att ge någon en omedelbar naturupplevelse utan förkunskapskrav. Det enda som krävs är att vara på rätt plats vid rätt tid.

Har du lyssnat på gryningskören i maj i år? Vilken art hörde du först, och var befann du dig? Dela gärna dina erfarenheter med andra på Fågelkartan.

Källor

• Both, C., Bouwhuis, S., Lessells, C. M. & Visser, M. E. (2006). Climate change and population declines in a long-distance migratory bird. Nature 441, 81–83. doi:10.1038/nature04539
• Gil, D. & Llusia, D. (2020). The bird dawn chorus revisited. I: Aubin, T. & Mathevon, N. (red.), Coding Strategies in Vertebrate Acoustic Communication. Animal Signals and Communication 7, s. 45–90. Springer. doi:10.1007/978-3-030-39200-0_3
• Hasselquist, D., Bensch, S. & von Schantz, T. (1996). Correlation between male song repertoire, extra-pair paternity and offspring survival in the great reed warbler. Nature 381, 229–232. doi:10.1038/381229a0
• Kacelnik, A. & Krebs, J. R. (1983). The dawn chorus in the great tit (Parus major): proximate and ultimate causes. Behaviour 83, 287–308. doi:10.1163/156853983X00200
• Kahl, S., Wood, C. M., Eibl, M. & Klinck, H. (2021). BirdNET: A deep learning solution for avian diversity monitoring. Ecological Informatics 61, 101236. doi:10.1016/j.ecoinf.2021.101236
• Kempenaers, B., Borgström, P., Loës, P., Schlicht, E. & Valcu, M. (2010). Artificial night lighting affects dawn song, extra-pair siring success, and lay date in songbirds. Current Biology 20, 1735–1739. doi:10.1016/j.cub.2010.08.028
• Nordt, A. & Klenke, R. (2013). Sleepless in town: drivers of the temporal shift in dawn song in urban European blackbirds. PLoS ONE 8, e71476. doi:10.1371/journal.pone.0071476
• SLU Artdatabanken. Artfakta: näktergal (Luscinia luscinia). artfakta.se/taxa/102992
• Staicer, C. A., Spector, D. A. & Horn, A. G. (1996). The dawn chorus and other diel patterns in acoustic signaling. I: Kroodsma, D. E. & Miller, E. H. (red.), Ecology and Evolution of Acoustic Communication in Birds, s. 426–453. Cornell University Press.
• Thomas, R. J., Székely, T., Cuthill, I. C., Harper, D. G. C., Newson, S. E., Frayling, T. D. & Wallis, P. D. (2002). Eye size in birds and the timing of song at dawn. Proceedings of the Royal Society B 269, 831–837. doi:10.1098/rspb.2001.1941
• Svensk Fågeltaxering, Biologiska institutionen, Lunds universitet. fageltaxering.lu.se

Mer från bloggen (Fågelkunskap)

• Etikregler för fågelskådning — 10 saker du måste veta
• Fågelholkar — så bygger, hänger och sköter du dem rätt
• Mata fåglar på vintern — komplett guide för Sverige
• Hur lär jag mig fågellåten? 5 metoder som faktiskt funkar
• Lär dig fågelläten — metoder, övningar och tips

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.