Gryningskören — varför sjunger fåglar tidigt på morgonen?

En majmorgon börjar sången långt innan solen är uppe. Koltrasten och rödhaken hör till de första, sedan fyller talgoxar, bofinkar och lövsångare på, tills nästan varje revir i skogen har en sjungande hane. Sångare som lövsångaren håller i gång länge. Det kallas gryningskören, och det är ett av de mest studerade beteendena hos fåglar. Varför sjunger fåglar i halvmörker, innan de har ätit, och ofta mer intensivt än resten av dagen?

Vad styr när fåglarna börjar sjunga?

Det som utlöser sången är i första hand ljuset. Varje art tenderar att börja sjunga vid en viss ljusnivå, och därför flyttas sångstarten med soluppgången under säsongen och senareläggs en mulen eller kall morgon (Staicer m.fl. 1996; Nordt & Klenke 2013; Gil & Llusia 2020).

Under häckningstiden ligger dessutom könshormonerna högt, och det är hormonerna som gör att hanarna sjunger intensivt just den här delen av året. Hur hormoner, inre dygnsrytm och ljus samverkar varje enskild morgon är däremot fortfarande inte kartlagt i detalj (Gil & Llusia 2020).

Mekanismen förklarar när fåglarna sjunger, men inte varför beteendet har uppstått och bevarats genom evolutionen. Det kommer vi till längre ned.

Vilken fågel sjunger först?

Ordningen mellan arterna är förvånansvärt stabil från morgon till morgon. Koltrast och rödhake brukar vara tidigt ute, och koltrastens flöjtande strofer bär långt i den stilla morgonluften. Därefter kommer mesar, bofink, trastar och sångare, och kören brukar vara som tätast i timmen kring soluppgången.

Ordningen är inte slumpmässig. En studie av europeiska tättingar visade att arter med stora ögon i förhållande till kroppen börjar sjunga vid lägre ljusnivåer, alltså tidigare, än arter med små ögon (Thomas m.fl. 2002). Den som ser bra i svagt ljus kan alltså börja tidigare.

Varför sjunger de så tidigt?

Det finns flera hypoteser. Ingen av dem har fått avgörande stöd ensam. Troligen bidrar flera faktorer, och deras vikt skiljer sig mellan arter (Staicer m.fl. 1996; Gil & Llusia 2020):

Det är för mörkt för att leta mat. I gryningen är det svårt att hitta föda, medan ljud fungerar lika bra som annars. Tiden går därför bättre åt till att sjunga och försvara reviret. Kacelnik och Krebs (1983) fann stöd för den här förklaringen hos talgoxe: fåglarna i deras försök reagerade starkare på inkräktare när det var ont om mat.

Reviren måste försvaras på morgonen. Under natten kan revir ha blivit lediga eller fått nya inkräktare. En hane som sjunger tidigt visar att han lever och håller sitt revir (Kacelnik & Krebs 1983).

Sången når fram jämnare. Morgonluften är ofta stilla. Försök med två nordamerikanska sparvarter visade att sången inte bar längre i gryningen än mitt på dagen, men att ljudkvaliteten var jämnare, vilket gör det lättare att känna igen vem som sjunger (Brown & Handford 2003).

Partnern behöver uppvaktas och bevakas. Under honans fruktsamma period kan morgonsången vara ett sätt för hanen att hålla både henne och rivalerna under uppsikt (Gil & Llusia 2020).

Rovdjur och väder spelar också in. Både risken att bli tagen och morgonens temperatur och vind tas upp som faktorer i forskningen (Gil & Llusia 2020).

Territoriell sång och parningssång

Sången har två delvis olika uppgifter under häckningssäsongen: att hålla rivaler borta från reviret och att locka till sig och behålla en partner (Gil & Llusia 2020).

Revirhävdandet dominerar tidigt på säsongen, när hanarna etablerar sina revir. En hane som sjunger tidigt, länge och varierat visar för grannarna att han är i god kondition.

Senare blir sången allt viktigare för honorna. Hos trastsångare vid Kvismaren visade svenska forskare att hanar med större sångrepertoar fick fler ungar utanför det egna paret och att deras ungar överlevde bättre (Hasselquist m.fl. 1996).

Är alla fåglar med?

Gryningskören domineras av fåglar som är aktiva på dagen, men även nattens fåglar hörs.

Vid kuster och sjöar ropar tärnor och vadare även under ljusa nätter kring midsommar, särskilt i norr. Enkelbeckasinen spelar i skymning och gryning med ett brummande ljud som uppstår när luften fångas i de utspärrade yttre stjärtpennorna under störtdykningen. Nattskärran, som häckar i gles tallskog och på hyggen, spelar nattetid med sitt långa, surrande läte.

Ugglorna hörs mest i skymningen och under natten, och oftast tidigare på året än gryningskören.

Hur lyssna på gryningskören i Sverige

Maj och början av juni är bästa perioden, då de flesta häckfåglarna har anlänt och sjunger som intensivast. I södra Sverige går solen upp vid femtiden i mitten av maj, så räkna med att vara på plats en timme före soluppgång. I norra Sverige blir det aldrig riktigt mörkt i juni, och kören saknar då en tydlig början. Mot sommaren tystnar sången gradvis — läs om när fåglarna slutar sjunga.

Välj lokaler med variation: en sjökant med vass, ett äldre lövbestånd och en öppen yta ger fler arter än en likformig granplantering. Stadsparker med gamla träd kan överraska, till exempel Humlegården i Stockholm eller Slottsskogen i Göteborg.

Klä dig varmt. Morgnarna i maj är ofta kalla, och du kommer att stå stilla länge. Ta med kaffe och stäng av ljudet på mobilen.

Exempel på lokaler: Kvismaren i Närke, Hornborgasjön i Västergötland eller en äldre park nära dig.

Gryningskören i olika delar av landet

I södra Sverige är artrikedomen störst. Där kan näktergalen, som också sjunger mitt i natten, ingå i kören, liksom trädgårdssångare och andra sångare. På kustnära lokaler tillkommer vadare och tärnor.

I norra Sverige blir det aldrig riktigt mörkt i juni, och sången kan höras under stora delar av natten. Det som är en tydlig kör i söder blir i norr ett mer utdraget sångflöde.

I städer ser det annorlunda ut. Koltrastar i stadskärnor kan börja sjunga mitt i natten. I Leipzig började koltrastar i centrum sin morgonsång upp till fem timmar tidigare än koltrastar i stadsskog, och trafikbullret var den viktigaste förklaringen, även om gatubelysningen inte gick att skilja helt från bullret (Nordt & Klenke 2013). I en tysk skogsstudie började hanar av fyra av fem undersökta arter sjunga tidigare nära gatlyktor, och blåmeshonor i sådana revir lade ägg i genomsnitt 1,5 dagar tidigare (Kempenaers m.fl. 2010).

Gryningskören och klimatförändringarna

Med varmare vårar tidigarelägger många fåglar både ankomst och häckning. Det kan bli ett problem när ungarnas föda, framför allt insekter och larver, toppar vid en annan tidpunkt än fåglarna har anpassat sig efter, så kallad fenologisk mismatch. I Nederländerna minskade svartvita flugsnappare mest i områden där larvtoppen hade tidigarelagts mest (Both m.fl. 2006).

I Sverige följs fåglarnas antal i Svensk Fågeltaxering, som drivs av Biologiska institutionen vid Lunds universitet i samarbete med bland annat Naturvårdsverket och BirdLife Sverige.

Spela in din gryningskör

Det är enklare än det låter och ett bra sätt att lära sig lätena.

En mobiltelefon räcker långt. Appen Merlin från Cornell Lab of Ornithology och BirdNET, som Cornell Lab har utvecklat tillsammans med Chemnitz tekniska universitet, föreslår vilka arter som hörs i en inspelning (Kahl m.fl. 2021). Se förslagen som ett stöd, inte som en säker artbestämning, och lyssna själv.

Vill du spela in med bättre kvalitet behövs en extern mikrofon, till exempel en riktmikrofon eller en parabolreflektor. Svenska Telinga är ett känt märke för paraboler till naturljudsinspelning.

Det finns också autonoma inspelare som ställs ut i fält och spelar in i timmar eller dagar. Sådana används i forskning för att inventera fåglar utan att någon behöver vara på plats.

Ladda gärna upp dina inspelningar till xeno-canto.org, en öppen databas med fågelläten som används av både forskare och fågelskådare.

Utforska på Fågelkartan

Se var gryningskörens vanligaste deltagare har observerats i ditt område — koltrast, lövsångare, svartmes och talgoxe. Läs mer om när fåglarna är som mest aktiva i bästa tid på dagen för fågelskådning och hur du lär dig arterna på ljud i fågelläten — den kompletta guiden.

Källor

• Both, C., Bouwhuis, S., Lessells, C. M. & Visser, M. E. (2006). Climate change and population declines in a long-distance migratory bird. Nature 441, 81–83. doi:10.1038/nature04539
• Brown, T. J. & Handford, P. (2003). Why birds sing at dawn: the role of consistent song transmission. Ibis 145, 120–129. doi:10.1046/j.1474-919X.2003.00130.x
• Gil, D. & Llusia, D. (2020). The bird dawn chorus revisited. I: Aubin, T. & Mathevon, N. (red.), Coding Strategies in Vertebrate Acoustic Communication. Animal Signals and Communication 7, s. 45–90. Springer. doi:10.1007/978-3-030-39200-0_3
• Hasselquist, D., Bensch, S. & von Schantz, T. (1996). Correlation between male song repertoire, extra-pair paternity and offspring survival in the great reed warbler. Nature 381, 229–232. doi:10.1038/381229a0
• Kacelnik, A. & Krebs, J. R. (1983). The dawn chorus in the great tit (Parus major): proximate and ultimate causes. Behaviour 83, 287–308. doi:10.1163/156853983X00200
• Kahl, S., Wood, C. M., Eibl, M. & Klinck, H. (2021). BirdNET: A deep learning solution for avian diversity monitoring. Ecological Informatics 61, 101236. doi:10.1016/j.ecoinf.2021.101236
• Kempenaers, B., Borgström, P., Loës, P., Schlicht, E. & Valcu, M. (2010). Artificial night lighting affects dawn song, extra-pair siring success, and lay date in songbirds. Current Biology 20, 1735–1739. doi:10.1016/j.cub.2010.08.028
• Nordt, A. & Klenke, R. (2013). Sleepless in town – drivers of the temporal shift in dawn song in urban European blackbirds. PLoS ONE 8, e71476. doi:10.1371/journal.pone.0071476
• Staicer, C. A., Spector, D. A. & Horn, A. G. (1996). The dawn chorus and other diel patterns in acoustic signaling. I: Kroodsma, D. E. & Miller, E. H. (red.), Ecology and Evolution of Acoustic Communication in Birds, s. 426–453. Cornell University Press.
• Thomas, R. J., Székely, T., Cuthill, I. C., Harper, D. G. C., Newson, S. E., Frayling, T. D. & Wallis, P. D. (2002). Eye size in birds and the timing of song at dawn. Proceedings of the Royal Society B 269, 831–837. doi:10.1098/rspb.2001.1941
• Svensk Fågeltaxering, Biologiska institutionen, Lunds universitet: fageltaxering.lu.se

Mer från bloggen (Fågelkunskap)

• Etikregler för fågelskådning — 10 saker du måste veta
• Fågelholkar — så bygger, hänger och sköter du dem rätt
• Mata fåglar på vintern — komplett guide för Sverige
• Hur lär jag mig fågellåten? 5 metoder som faktiskt funkar
• Lär dig fågelläten — metoder, övningar och tips

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.