Tärna arter i Sverige — artbestämning av alla sex häckande arter

Sverige har sex häckande tärnarter, men i fält kan de vara svåra att skilja åt, särskilt i flykt. Rosentärnan (Sterna dougallii) ses tillfälligt i Sverige men häckar inte här (SLU Artdatabanken 2025). Vill du ha en samlad översikt över vilka tärnor som finns i landet hittar du den på hubbsidan; den här guiden går på djupet i hur du skiljer arterna åt. Artbestämning av tärnor kräver uppmärksamhet på detaljer som näbbfärg, benlängd, storlek och hur ljuset går igenom vingpennorna. Guiden går igenom alla sex arter med de viktigaste fältkaraktärerna.

Fisktärna — vid kust och insjö

Fisktärnan häckar längs hela Sveriges kust, vid sjöar och större vattendrag från Skåne till Dalarna och i Norrlands kustland till Norrbotten, och lokalt även i inre Norrland. Öarna och skären utgör de främsta boplatserna, medan stränder i vissa områden också används. Arten häckar ensam eller i kolonier av varierande storlek, och den klassas som livskraftig (LC) i Rödlista 2025 (Artfakta). Enligt Sveriges fåglar 2022 häckar cirka 25 000 par i Sverige. Det är färre än silvertärnans cirka 41 000 par, så fisktärnan är inte landets talrikaste tärna.

Den viktigaste fältkaraktären är näbben: hos den nominata formen är den till största delen röd med svart spets, till skillnad från silvertärnans näbb, som saknar svart spets helt. Fisktärnans ben är orangeröda och, när fågeln står, längre än silvertärnans (sv.wikipedia).

I flykt har fisktärnan mörkare yttre handpennor än inre, vilket ger ett mörkt parti längs vingens yttre del. Det skiljer den från silvertärnan, vars handpennor sedda underifrån är vita och genomskinliga (sv.wikipedia).

Typiskt läte är ett "kjerri-kjerri-kjerri" med betoning på första stavelsen, och varningslätet är ett utdraget fallande "krrii-arrr" eller ett kort "kjipp" (sv.wikipedia).

Fisktärnan är en långflyttare. Den vistas i Sverige från maj till september och övervintrar i tropiska och subtropiska kustområden (sv.wikipedia). Nominatformen är 34–37 cm lång med ett vingspann på 70–80 cm. Hos vuxna fåglar i sommardräkt är ovansidan grå och undersidan ljus, med svart hjässa.

Silvertärna — den arktiska världsresenären

Silvertärnan liknar fisktärnan men har en tydligare nordlig anknytning. Den häckar vid sjöar och små tjärnar i fjällen, vid älvsel och större sjöar i Norrlands inland och i Vänern (drygt 400 par). Majoriteten häckar dock längs kusterna från Skåne till Norrbotten, med stora bestånd i ytterskärgården från Östergötland till Uppland, på Gotland och i Bottenviken (Artfakta). Arten är livskraftig (LC) i Rödlista 2025. Sveriges fåglar 2022 anger dock att antalet har minskat med 47 procent under de 20 åren 2002–2021.

Den avgörande fältkaraktären är näbben: i sommardräkt är den helröd utan svart spets, så kontrasten mot en fisktärna syns direkt. Silvertärnan har dessutom mycket kortare ben, som ofta knappt syns när fågeln står (sv.wikipedia). Stjärten är kluven och når utanför vingspetsarna på en stående fågel.

I flykt är samtliga handpennor vita och genomskinliga sedda underifrån, utan fisktärnans mörkare yttre parti (sv.wikipedia).

Silvertärnan är känd för sin extremt långa flyttning. I en spårningsstudie av elva silvertärnor från Grönland och Island med små geolokatorer flög vissa individer mer än 80 000 km per år mellan häckningsområdet och Södra ishavet (Egevang m.fl. 2010). Den längsta belagda livslängden är enligt sv.wikipedia 34 år, så sträckan över ett långt liv blir miljontals kilometer.

Beteende och koloniliv liknar fisktärnans, men i fjällmiljö kan kolonierna ligga vid fjällsjöar långt från havet.

Småtärna — den lilla

Småtärnan (Sternula albifrons) är en mycket liten tärna, jämförbar med en stare i storlek. Den har en relativt lång, gul näbb med svart spets och ett vitt fält i pannan. I Sverige häckar den nästan uteslutande vid kusten, på långgrunda stränder (Artfakta). Arten klassas som starkt hotad (EN) i Rödlista 2025 och beståndet har minskat kraftigt på Gotland och i Halland under de senaste 15 åren. Sveriges fåglar 2022 uppskattar beståndet till cirka 630 par.

Kentsk tärna — den tofsförsedda

Kentsk tärna (Thalasseus sandvicensis) är ungefär lika stor som en skrattmås men har slankare kropp och vingar. Näbben är svart med gul spets, och på hjässan sitter en rufsig tofs i nacken. Lätet är ett ljudligt, strävt "krierjik". Arten häckade första gången i Sverige 1911 på Måkläppen i Skåne. Den klassas som nära hotad (NT) i Rödlista 2025, bland annat eftersom den är känslig för fågelinfluensa (Artfakta).

Svarttärna — insjöarnas tärna

Svarttärnan skiljer sig tydligt från de övriga arterna. Den är mörkare, mindre och knuten till vegetationsrika sjöar och kärr snarare än till havet.

I häckningsdräkt har den svart huvud och svart undersida, mörkgrå ovansida, mörk näbb och mörka ben, medan vingundersidorna är ljusgrå. Den snappar insekter på vattenytan eller i luften i stället för att dyka som de marina arterna (Artfakta).

Svarttärnan häckar regelbundet bara på ett begränsat antal lokaler i södra Sverige, i Skåne, Öland, Västergötland, Östergötland, Närke, Västmanland och Uppland. Arten klassas som sårbar (VU) i Rödlista 2025, med ett skattat antal reproduktiva individer på 520. Det svenska beståndet har enligt Artfakta pendlat mellan 150 och 300 par i ett halvsekel, men lokalerna är få. De största hoten är dikning, reglering av sjöar och vattendrag och igenväxning av grunda vattenområden, och från Öland verkar arten vara på väg att försvinna.

Enligt Artfakta återvänder svarttärnan i början av maj och lämnar landet i juli–augusti.

Vill du se svarttärna söker du under häckningstiden i första hand vid vegetationsrika slättsjöar som Tåkern och Hornborgasjön, där Artfakta redovisar häckningsstudier. Se sjöfåglar i Sverige för fler sjölokalstips.

Skräntärna — den stora

Skräntärnan är världens största tärna, med ett vingspann som är större än fiskmåsens, och den tillhör ett annat släkte (Hydroprogne) än fisktärnan och silvertärnan. Flykten är mer måslik än hos de mindre tärnorna (Artfakta).

Karaktärerna är tydliga: mycket grov, klarröd näbb, svart hätta som kontrasterar mot en vit, måslik kropp, grå ovansida och vita vingundersidor med mörka vingspetsar. Skräntärnan häckar på mindre öar, skär och grusrevlar, antingen ensam, i små grupper eller i större kolonier.

I Sverige häckar skräntärnan i skärgårdarna, lokalt vid kusten i området mellan nordöstra Skåne och Gästrikland, på Öland och Gotland, samt i området mellan Ångermanland och Norrbotten, med en liten population i Vänern. Arten klassas som nära hotad (NT) i Rödlista 2025, med ett skattat antal reproduktiva individer på 1 820, och populationen är ökande (Artfakta).

Skräntärnan är känslig för störning under ruvningen och kan överge sin häckplats, så håll alltid ett gott avstånd till kolonier (Artfakta).

Ungfåglar och vinterdräkt — de svåraste bestämningarna

De riktigt utmanande bestämningarna av tärna sker på ungfåglar och i vinterdräkt, när flera av de säkraste sommarkaraktärerna saknas.

Juvenil fisktärna är kontrastrikare än juvenil silvertärna. Den har mörkare grå handtäckare med små vita spetsar, en mörk näbb med rödaktig bas och kraftigt tecknad brun ovansida (sv.wikipedia). Juvenil silvertärna har ljusrosa ben, orange undernäbb och gråsvart övernäbb (sv.wikipedia).

Näbbfärgen räcker inte alltid i vinterdräkt: vuxen silvertärna har då svart näbb och gråsvarta ben (sv.wikipedia). Titta i stället på kroppsbyggnad, benlängd och vingmönster.

Snabb jämförelsetabell

Tärnornas beteende och biologi

Tärnorna är koloniala häckfåglar. Fisktärna och silvertärna häckar i första hand på öar och skär, ofta i kolonier av varierande storlek. Tärnor försvarar ofta kolonin genom att dyka mot inkräktare, så en hatt eller mössa kan vara bra vid besök nära kolonier.

Fisketekniken varierar mellan arterna. Svarttärnan tar insekter från vattenytan eller ur luften. Kentsk tärna fångar fisk som lever djupare än vad övriga svenska tärnor når, och skräntärnan störtdyker från 10–15 meters höjd (Artfakta).

Tärnor blir ofta gamla. Småtärnan, liksom andra tärnor, är enligt Artfakta känd för att uppnå hög ålder, och den längsta belagda livslängden för silvertärna är 34 år (sv.wikipedia).

Tärnornas hotbild och skyddsstatus

Alla vilda fåglar, däribland tärnor, skyddas av artskyddsförordningen. Det är enligt 4 § förbjudet att avsiktligt störa vilda fåglar, särskilt under häckning och uppfödning, när störningen är betydande med hänsyn till fågeldirektivets syften (SFS 2007:845).

Småtärnan är den mest hotade av de sex arterna och klassas som starkt hotad (EN) i Rödlista 2025. Svarttärnan är klassad som sårbar (VU), med ett bestånd som pendlat mellan 150 och 300 par i ett halvsekel. De största hoten är att häcknings- och födomiljöer försvinner genom dikning, reglering av sjöar och vattendrag och igenväxning. Kolonier på tuvor och gungflyn nära fast mark blir ofta utsatta för predation från bland annat räv, grävling och mink (Artfakta).

Kentsk tärna och skräntärna är nära hotade (NT). Fisktärnan och silvertärnan klassas som livskraftiga (LC), men Sveriges fåglar 2022 redovisar en tydlig minskning för silvertärnan under 2002–2021. Skräntärnans population är ökande enligt Artfakta.

Var ser du tärnor i Sverige

Fisktärna och silvertärna är de talrikaste arterna (Sveriges fåglar 2022). Fisktärnan häckar längs hela kusten och vid många sjöar, medan silvertärnan har sina största bestånd i ytterskärgården från Östergötland till Uppland, på Gotland och i Bottenviken, med kolonier även i Vänern och i fjällen (Artfakta). Svarttärnan är knuten till ett fåtal vegetationsrika sjöar och kärr i Götaland och Svealand.

Skräntärna häckar i skärgårdar och kustnära områden från nordöstra Skåne till Gästrikland, på Öland och Gotland samt från Ångermanland till Norrbotten. Håll avstånd till kolonierna. Se även tärna och sjöfåglar längs svenska sjöar för fler lokalrekommendationer.

Utforska på Fågelkartan

Se aktuella observationer av alla sex tärnarter direkt på kartan. Artspecifika sidor med utbredningskartor, säsongsgrafer och fynddata finns för fisktärna och silvertärna. Har du gjort ett fynd av rosentärna? Rapportera direkt i Artportalen och lägg in koordinaterna i Fågelkartans observationsformulär.

Källor

• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025 och Artfakta: fisktärna 102618, silvertärna 102619, småtärna 100133, kentsk tärna 100135, svarttärna 100030, skräntärna 100134, rosentärna 205673.
• Wirdheim, A. (red.) (2022). Sveriges fåglar 2022. BirdLife Sverige i samarbete med Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet. ISBN 978-91-88124-72-2. Tabell 1. PDF
• Egevang, C., Stenhouse, I.J., Phillips, R.A., Petersen, A., Fox, J.W. & Silk, J.R.D. (2010). Tracking of Arctic terns Sterna paradisaea reveals longest animal migration. PNAS 107(5), 2078–2081. doi:10.1073/pnas.0909493107
• Wikipedia (sv). Fisktärna och Silvertärna (näbb, ben, vingar, läte, dräkter, livslängd).
• Artskyddsförordning (2007:845), 4 §. lagen.nu/2007:845

Mer från bloggen (Artbestämning)

• Orre — spelplatser, spelläten och fakta
• Nattskärra — kvällsfågelns läte och hemligheter
• Rördrom — det tutande lätet och livet i vassen
• Koltrast vs björktrast — så skiljer du dem åt
• Röd glada — Europas fågelskyddshistorias succé

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.