Vilka flugsnappare finns i Sverige? Skilj grå, svartvit, halsbands, mindre och tajgaflugsnappare på utseende, läte och beteende – med bilder och kännetecken.
Flugsnappare är små, insektsätande tättingar som är knutna till skog, parker och trädgårdar under den svenska sommaren. De känns igen på sitt typiska jaktsätt: fågeln sitter upprätt på en utskjutande grenspets, spanar och gör snabba utfall i luften för att fånga flygande insekter, för att sedan ofta återvända till samma sittpinne. Alla svenska flugsnappare är flyttfåglar som övervintrar i Afrika eller Asien och anländer först en bit in i maj. I Sverige förekommer fem arter. Grå flugsnappare (Muscicapa striata) är den mest spridda och talrika – en diskret gråbrun fågel med streckat bröst. Svartvit flugsnappare (Ficedula hypoleuca) är vår vanligaste holkhäckare, där hanen är kontrastrikt svartvit och honan gråbrun. Halsbandsflugsnappare (Ficedula albicollis) liknar den svartvita men hanen har ett helt vitt halsband; den häckar framför allt på Öland och Gotland. Mindre flugsnappare (Ficedula parva) är en liten östlig art med rödorange strupe hos hanen, som når sin västgräns i svensk gammelskog. Tajgaflugsnappare (Ficedula albicilla) är en sällsynt gäst som mest ses under höststräcket. Artbestämningen underlättas av att titta på storlek, dräktkontrast och beteende, men läte är ofta avgörande – särskilt för att skilja mindre flugsnappare från den mycket lika tajgaflugsnapparen. Grå flugsnappare skiljer sig tydligt från de övriga fyra, som alla tillhör släktet Ficedula och har mer eller mindre svartvit eller rödstrupig teckning.
Är du ny på sidan? Kolla in vår nybörjarguide för en steg-för-steg-introduktion till svensk fågelskådning, eller testa kunskaperna i fågelquizet. För att se vad som rapporterats senast i din region, använd utforska-sidan eller välj rätt kommun.