Sånglärka eller trädlärka? Så skiljer du dem

Sånglärka och trädlärka tillhör båda familjen lärkor och delar brunspräcklig, anonym fjäderdräkt som gör dem svåra att skilja på marken. Men i luften och i sång är skillnaderna tydliga — sånglärkan hänger stilla och drillar på hög höjd i minutlånga stunder, medan trädlärkan är mindre, kortstjärtad och har en melodisk, drillande sång som ofta återges som "lu-lu-lu" och som framförs i en fladdrigare spelflykt i cirklar. Den här guiden går igenom storlek, tofs, stjärt, sång och miljö så att du snabbt kan avgöra vilken lärka du hör eller ser.

Jämför Sånglärka, Trädlärka

KänneteckenSånglärka (Alauda arvensis)Trädlärka (Lullula arborea)
Storlek16–18 cm, vingspann 30–36 cm, 33–45 g13,5–15 cm — ungefär 20 % kortare än sånglärkan, kompakt
TofsHanen kan resa en trubbig tofs på hjässanLiten tofs på huvudet som oftast inte märks
StjärtTrefägad stjärt där de yttersta pennorna i olika grad är vita; vitaktig bakkant på vingens ovansidaKort stjärt och breda vingar i flykten; stjärtsidorna och vingbakkanten är inte vita som hos sånglärkan
Ansikte och dräktGråbrunspräcklig, med streckat bröst och vit bukOvansidan i huvudsak brun, undersidan ljusare; vitt ögonstreck som går hela vägen till baksidan av huvudet
SångFrenetiskt snabba strofer med kvitter, visslingar och rullande toner som kan pågå mellan tre och 15 minuter; hänger med fladdrande vingar stilla högt i skynMelodisk, drillande sång som ofta återges som 'lu-lu-lu'; spelflykten är fladdrigare och går i spiraler uppåt och sedan i cirklar på ungefär samma höjd
MiljöHäckar huvudsakligen på jordbruksmark men också på mossar, hedar och alvar; allmän i södra och mellersta Sverige och Norrlands kustlandTorr och öppen skogsmark, ofta vid gläntor och odlingar, på sandig eller bergig hedmark, hedartade hyggen med frötallar och gamla grustäkter
Utbredning och beståndSödra och mellersta Sverige samt Norrlands kust, sparsam i delar av inre Norrland; cirka 800 000 par (2018), stabil över 20 år och ökande de senaste tio årenSödra och mellersta Sverige samt Norrlandskusten upp till södra Norrbotten, med östlig tyngdpunkt; cirka 15 000 par (2018) och ökande

Så skiljer du dem säkrast

Titta på sångflykten och stjärten: sånglärkan hänger stilla högt i skyn med fladdrande vingar och en utdragen sång som kan pågå upp till 15 minuter, medan trädlärkan sjunger en melodisk, drillande sång ("lu-lu-lu") i en fladdrigare flykt som går i cirklar. Trädlärkans korta stjärt och vita ögonstreck som går hela vägen bak på huvudet är säkra kännetecken i fält — sånglärkan är dessutom större och har vita yttre stjärtpennor.

Vanliga frågor

Vad är den enklaste skillnaden mellan sånglärka och trädlärka?

Storleken och sångflykten. Sånglärkan är större och hänger stilla högt i skyn i upp till 15 minuter med en utdragen sång, medan trädlärkan är cirka 20 % kortare, har kortare stjärt och en melodisk, drillande 'lu-lu-lu'-sång i en fladdrigare, cirklande flykt.

Hur skiljer man dem åt på stjärten?

Trädlärkan har en kort stjärt och breda vingar i flykten, och dess stjärtsidor är inte vita. Sånglärkans trefägade stjärt har yttersta pennor som i olika grad är vita.

Vilken art har tydligast ögonbryn?

Trädlärkan, som har ett vitt ögonstreck som går hela vägen till baksidan av huvudet. Sånglärkan är i stället gråbrunspräcklig med streckat bröst och vit buk.

Var hittar jag respektive art?

Sånglärkan häckar huvudsakligen på jordbruksmark, och finns allmänt i södra och mellersta Sverige och längs Norrlands kust. Trädlärkan vill ha varma, torra miljöer med gles trädvegetation, till exempel tallhedar, hyggen med lämnade fröträd och sandtäkter, och är väl spridd i södra Sverige men sällsynt i Norrland.

Läs mer om arterna

Alla förväxlingsguider