Häckar i hyggen, hedar, glesa tallmarker med öppna sandpartier. Kortdistansflyttare. Ca 10 000–20 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Trädlärka.
Slug: `/art/tradlarka` · Kategori: Lärkor
Slug: /art/tradlarka · Kategori: Lärkor
Trädlärkan (Lullula arborea) är den lilla lärkan med vemodig "lu-lu-lu"-sång — hedens och hyggets röst, mindre än sånglärkan.
Trädlärkan tillhör familjen lärkor och bildar ensam ett eget släkte (Lullula) — en återspegling av att den i sång, utseende och ekologi skiljer sig påfallande från sånglärkan trots nära släktskap. Den häckar i södra och mellersta Skandinavien, västra Europa och söderut till norra Afrika. Födan är säsongsbetonad: insekter och larver under häckningstiden, frön och växtdelar under höst och vinter. Trädlärkan är klart mindre och mer kompakt än sånglärkan — ett viktigt fältkännetecken.
Trädlärkan är en liten, kompakt lärka med en längd på 13–15 cm, ett vingspann på cirka 27–30 cm och en vikt på 24–36 gram. Den är märkbart mindre och rundare än sånglärkan. Fjäderdräkten är brunspräcklig och anonym, men flera detaljer hjälper vid bestämningen: ett brett, gräddvitt ögonbrynsstreck som löper bakåt och möts i nacken, en liten svartvit fläck i vingframkanten samt en påfallande kort stjärt. Den korta stjärten är ett av de bästa kännetecknen mot sånglärkan, och syns tydligt i flykten. Trädlärkan har en liten, oansenlig tofs på hjässan som dock sällan reses.
Sången är en av de vackraste bland svenska fåglar — en serie av vemodiga, fallande och flöjtande "lu-lu-lu-lu"-strofer som klingar allt djupare. Den framförs från en trädtopp eller i en cirklande sångflykt, ofta i skymning och gryning och inte sällan även under natten. Lätet är ett mjukt "didl-üi".
Trädlärkan häckar i södra och mellersta Sverige, med tyngdpunkt i det sydsvenska skogslandskapet. Beståndet uppskattas till storleksordningen drygt tiotusen par och har ökat efter en historisk tillbakagång. Arten klassas som livskraftig (LC) på den svenska rödlistan. Trädlärkan är en kortdistansflyttare som lämnar landet på hösten och övervintrar i Väst- och Sydeuropa, och den hör till de tidigare vårfåglarna.
Trädlärkan häckar i öppen, torr och gärna sandig mark med inslag av enstaka träd och buskar — typiskt på hyggen, hedar, i glesa tallskogar och på sandfält. Boet är väl dolt i en grop på marken, fodrat med gräs och tagel. Honan lägger normalt 3–5 ägg som hon ruvar i ungefär 12–15 dagar. Ungarna är borymmare som lämnar boet innan de är flygfärdiga. Arten kan få två kullar under en god säsong.
Födan består av insekter och deras larver under häckningstiden, medan frön och växtdelar får större betydelse under den kallare delen av året. Trädlärkan söker födan på marken i kortvuxen, gles vegetation.
Bäst chans att uppleva trädlärka har man under april och maj på ett kalhygge eller en hedmark i sydsvenska höglandet. Lyssna i gryning och skymning efter den vemodiga, fallande sången, som ofta är det första som avslöjar arten.
Skillnad träd- och sånglärka? Trädlärkan mindre, kortare stjärt, vitt ögonbryn som möts i nacken. Sjunger "lulu" från träd; sånglärkan drillar högt i luften.
När hörs trädlärkan? April–juli, även nattetid under högsäsong. Skogshyggen i sydsvenska höglandet bäst.
Varför ökar arten? Nya hyggen efter skogsbruk ger gynnsam livsmiljö.
Källor: Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Lars Svenssons Fågelguide.
Senast uppdaterad: 2026-05-26.
Du kan se trädlärka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa trädlärka både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.