Sånglärkan sjunger högt uppe i luften över odlade fält. Häckar i öppet odlingslandskap. Ca 500 000–1 000 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/sanglarka` · Kategori: Lärkor
Egenskap Värde ------ Längd 16–19 cm Vingspann 30–36 cm Vikt 25–50 g Häckande par i Sverige 500 000–1 000 000 (minskar) Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod April–juli (2 kullar) Ankomst Slutet av februari–mars
Slug: /art/sanglarka · Kategori: Lärkor
Sånglärkan (Alauda arvensis) är åkerlandskapets höga, oavbrutna sångare — hänger stilla högt i luften i upp till 15 minuter och sprutar ur sig drillande variationer av sitt komplexa läte. Med 500 000–1 000 000 häckande par är den en av Sveriges vanligaste fältfåglar, men populationen minskar kraftigt på grund av intensifierat jordbruk enligt SLU Artdatabanken. Ankomst i mars är ett av de allra säkraste vårtecknen.
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 16–19 cm |
| Vingspann | 30–36 cm |
| Vikt | 25–50 g |
| Häckande par i Sverige | 500 000–1 000 000 (minskar) |
| Rödlistning (SE) | LC – Livskraftig |
| Häckningsperiod | April–juli (2 kullar) |
| Ankomst | Slutet av februari–mars |
Sånglärkan är brunspräcklig och lätt att missa på marken — men omedelbart igenkännbar i sångflykten.
Könen är identiska. Ungfåglarna är mer fläckiga på övansidan.
Sånglärkan är en av naturens mest produktiva sångare:
Sångsäsongen är mars–juli, intensivast april–maj tidigt på morgonen. Inspelningar finns på xeno-canto och Artportalen.
Sånglärkan häckar i hela Sverige utom fjälltrakterna, från Skånes slätter till Norrlandskusten. Tätast i jordbrukslandskapet i Götaland och Svealand. Kortdistansflyttare — övervintrar i Sydeuropa och Nordafrika; ankomst i södra Sverige redan i februari, norr i april.
Globalt häckar sånglärkan från Irland till Japan. Introducerad i Australien, Nya Zeeland och Nordamerika. Klassas som Livskraftig (LC) av BirdLife International.
Häckningstid: april–juli, normalt 2 kullar per säsong.
| Art | Skillnad |
|---|---|
| Trädlärka | Kortare stjärt, mer tecknat ansikte med vit ögonbåge, annorlunda sångflykt. |
| Ängspiplärka | Smalare, tunnare näbb, ingen tofs, annan sång. |
| Kornlärka | Mörkare, mer enfärgad; rättlinjig flykt. Sällsynt kustgäst. |
Sånglärkan är den enda lärkan som håller sångflykten stående högt i luften under lång tid.
Hur låter sånglärkan? Ett oavbrutet, komplext drillande — varierat och rikt på fraser. Sångflykten pågår upp till 15 minuter på 50–100 m höjd. Kontaktlätet är ett mjukt "chirrup". Lyssna på xeno-canto.
Varför minskar sånglärkan? Tre faktorer: (1) Höstplöjning och höstsådd täcker markbon och förstör häckningsmiljöer. (2) Minskade träda ger färre lämpliga häckningsplatser. (3) Insektsminskning reducerar tillgången på lämplig föda för ungar.
När kommer sånglärkan på våren? Slutet av februari i södra Sverige vid milda vintrar — en av de allra tidigaste flyttfåglarna. Mars i Mellansverige, april i Norrland.
Hur länge sjunger den i luften? Upp till 15 minuter oavbrutet i stående sångflykt på 50–100 m höjd — ett av naturens mest energikrävande beteenden bland fåglar.
Häckar sånglärkan på marken? Ja — alltid på marken, i en grop dold av gräs. Det gör boet sårbart för jordbruksmaskiner och betande djur.
Var hör jag sånglärka bäst? Öppna fält och betes- och ängsmarker tidigt på morgonen i april–maj. Stå stilla och lyssna uppåt — sångflykten sker på hög höjd och fågeln är svår att se.
Hur skiljer jag sånglärka från trädlärka? Trädlärkan har kortare stjärt, tydlig vit ögonbåge och sjunger i kortare sångflykt i cirkelformade rörelser. Sånglärkan hänger mer stationärt i luften under längre perioder.
Aktuella sånglärka-observationer på fagelkartan.se →
Senast uppdaterad: 2026-04-27.
Du kan se sånglärka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer sånglärka via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.