Berglärka (Eremophila alpestris)

Snabba fakta om berglärka

• Kategori: Lärkor
• Latinskt namn: Eremophila alpestris
• Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
• Förekomst: Genomflyttare — passerar Sverige under vår- och hösträcket.
• Fältkännetecken: Berglärkan är en medelstor lärka med en kroppslängd på 16–19 cm, ett vingspann på 30–35 cm och en vikt på 30–48 gram.

Fördjupa dig i berglärka

• Läten och sång
• Häckning

Slug: /art/berglarka · Kategori: Lärkor

Berglärkan (Eremophila alpestris) är fjällärkan med svart-gult ansiktsmönster och små "horn" på hjässan — sällsynt häckfågel i de skandinaviska fjällen.

Om arten

Berglärkan är en vitt utbredd art i familjen lärkor med en cirkumpolär utbredning — den förekommer på karga, öppna marker i både Nordamerika och Eurasien. I Skandinavien är den knuten till de allra kargaste högfjällsmiljöerna ovanför trädgränsen. I Sverige är berglärkan en mycket sällsynt häckfågel som klassas som nära hotad, och den ses oftare som genomflyttare vid kusten än på sina avlägsna häckningsplatser i fjällen.

Kännetecken

Berglärkan är en medelstor lärka med en kroppslängd på 16–19 cm, ett vingspann på 30–35 cm och en vikt på 30–48 gram. Ovansidan är sandbrun och buken vit, men det iögonfallande är ansiktsteckningen: ett kontrastrikt mönster i svart och gult med svart bröstband. Hanen i sommardräkt bär dessutom två små, uppåtriktade svarta fjädertofsar på hjässan — "hornen" som gett arten dess engelska namn "horned lark". Honan är mattare tecknad och saknar oftast tydliga hornfjädrar.

Läte

Lätet är ett tunt, ljust och något tjirrande "tseep" eller "tsi-tsirr". Sången, som framförs i en stigande sångflykt eller från marken, är en kort, klingande och något gnisslande strof.

Utbredning och förekomst i Sverige

Berglärkan häckar mycket fåtaligt i de kala högfjällstrakterna i Lappland; det svenska beståndet uppskattas till endast omkring 50–200 par. Som flyttfågel lämnar den fjällen på hösten, och det är då de flesta svenska skådare möter arten — som enstaka rastande fåglar på kusthedar och strandängar, framför allt under oktober och november vid lokaler som Falsterbo och Ottenby. Klimatförändringarna utgör ett påtagligt hot mot artens redan begränsade högfjällsmiljö.

Häckning

Boet placeras på marken, väl skyddat bland stenar och låg fjällvegetation. Honan lägger vanligen 3–5 ägg som hon ruvar i knappt två veckor. Den korta och intensiva fjällsommaren ger begränsad tid för häckningen, och arten hinner i regel bara med en kull.

Föda

Berglärkan lever av frön och insekter som plockas från marken. Under häckningstiden dominerar insekter och andra småkryp, medan frön får större betydelse under flytten och vintern.

Förväxlingsarter

• Sånglärka — ingen svart-gul ansiktsteckning.

Vanliga frågor

Var ser jag berglärka? Kalfjäll ovanför trädgränsen i Lappland juni–juli, enstaka kustrastfynd Falsterbo, Ottenby oktober.

Vad är "hornen"? Två små svarta hornfjädrar hos hanen i sommardräkt — därav engelska namnet "horned lark".

Är den hotad? Nära hotad i Sverige — klimatförändringar hotar högfjällsarter.

Se berglärka nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du berglärka?

Du kan se berglärka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer berglärka via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.

Liknande arter i kategorin lärkor

• Sånglärka
• Trädlärka
• Alfågel
• Ängshök
• Ängspiplärka