Tornseglaren — ofta felaktigt kallad tornsvala — och ladusvalan ses ofta skära luften sida vid sida på sommaren, men de är inte ens i närheten av att vara släkt. Tornseglaren tillhör Apodidae (seglarna), ladusvalan Hirundinidae (svalorna). Vingformen och undersidans färg avgör artbestämningen direkt.
| Kännetecken | Tornseglare (Apus apus) | Ladusvala (Hirundo rustica) |
|---|---|---|
| Vingform | Långa, spetsiga och smala vingar; vingspannet är 40-44 cm. | Böjda, spetsiga vingar; vingspannet är 32-34,5 cm. |
| Stjärt | Relativt kort och kluven. | Lång och djupt kluven med tydliga långa ytterfjädrar (streamers) hos vuxna hanar. |
| Undersida | Enhetligt svartbrun undersida med ljus strupe. | Smutsvit undersida, rödbrun panna, haka och strupe samt ett brett mörkblått bröstband. |
| Ovansida | Enhetligt svartbrun. | Skimrande stålblå ovansida och rödbrun panna. |
| Flykt och beteende | Snabba, djupa vingslag som växlar med långa svepande glid; stelare och mer bågformad än svalornas. Mycket högljudd, särskilt vid kolonierna. | Mjukare, mer akrobatisk flykt, ofta lågt över åkrar och betesmarker. Sitter gärna på ledningar och takkrön. |
| Familj | Apodidae — seglarna. Inte ens nära släkt med svalor trots liknande utseende. | Hirundinidae — svalornas familj. |
| Säsong | Anländer i början av maj, de flesta först i slutet av månaden, och flyttar redan vid månadsskiftet juli-augusti. Äter, dricker och övernattar i luften. | Är den tidigaste svalan på våren, tillbaka i slutet av april eller början av maj. Bygger sitt lerbo inomhus. |
Titta på undersidan och vingformen. Tornseglarens undersida är mörk (svartbrun) med långa, smala vingar — ladusvalans undersida är ljus med rödbrun panna och haka. Ser du fågeln sitta på en eltråd är det med största sannolikhet ladusvala, eftersom tornseglaren tillbringar nästan hela livet i luften.
Nej, trots folknamnet tornsvala tillhör tornseglaren inte svalfamiljen (Hirundinidae) utan seglarna (Apodidae). De liknar svalor ytligt, eftersom båda fångar insekter i luften.
Tornseglaren tillbringar nästan hela livet på vingarna: den äter, dricker och övernattar i luften. Fötterna är små och dåligt lämpade för att gå på marken, och enligt Artfakta klarar den sig sällan om den hamnar där.
Tittar du underifrån: mörk undersida och långa, smala vingar = tornseglare. Ljus undersida med rödbrun panna = ladusvala. Tornseglaren flyger också med stelare, mer bågformad flykt, ofta högt upp, medan ladusvalan är mjukare och mer akrobatisk.
Ladusvalan är tillbaka i slutet av april eller början av maj, tornseglaren i början av maj men de flesta först i slutet av månaden. Tornseglaren lämnar Sverige tidigt: flyttningen börjar vid månadsskiftet juli-augusti. Båda har minskat och är rödlistade 2025: tornseglaren som sårbar (VU), ladusvalan som nära hotad (NT).