Ladusvala (Hirundo rustica)

Ladusvalan ankommer från södra Afrika i april–maj. Blå-svart ovansida och kluven stjärt. Häckar vid gårdar. Ca 200 000–400 000 par. Utforska på Fågelkartan.

Slug: `/art/ladusvala` · Kategori: Svalor

Egenskap Värde ------ Längd 17–21 cm (inkl. stjärtspetsar) Vingspann 32–35 cm Vikt 16–25 g Häckande par i Sverige 500 000–1 000 000 (minskande) Rödlistning (SE) LC – Livskraftig Häckningsperiod Maj–september Ankomst/Flyttning Anländer slutet april–maj; lämnar augusti–september

Snabba fakta om ladusvala

Kategori: Svalor
Latinskt namn: Hirundo rustica
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.

Slug: /art/ladusvala · Kategori: Svalor

Ladusvalan (Hirundo rustica) är lantgårdens ikoniska luftakrobat — glänsande blå-svart ovansida, rostrött ansikte och de långa, kluvna stjärtspetsarna som är omisskännliga i låg jakt-flykt över åkrar och betesmarker. Med 500 000–1 000 000 häckande par är den vanlig i hela Sverige, men populationen minskar på sikt i takt med att kreaturslösa lantgårdar tar över och insektsrikedomen sjunker. Arten anländer från södra Afrika i april–maj och är ett av de säkraste tecknen på vårens ankomst på landsbygden. Läs mer på Artfakta – Ladusvala.

Snabbfakta

Egenskap	Värde
Längd	17–21 cm (inkl. stjärtspetsar)
Vingspann	32–35 cm
Vikt	16–25 g
Häckande par i Sverige	500 000–1 000 000 (minskande)
Rödlistning (SE)	LC – Livskraftig
Häckningsperiod	Maj–september
Ankomst/Flyttning	Anländer slutet april–maj; lämnar augusti–september till södra Afrika

Hur känner jag igen Ladusvala?

Ladusvalan är en slank, elegant svalförmad fågel med karaktäristisk kombination av blå-svart metallglans ovantill, beige-rödaktig undersida och extremt långa yttre stjärtpennor ("gaffeljärnsstjärt"). Siluetten i flykt — böjda spetsiga vingar, kluven stjärt — är omisskännlig.

Hane: Blå-svart metallisk ovansida; rostrött ansikte (panna och haka); beige till orangeröd undersida beroende på individ; mycket långa yttre stjärtpennor med vita inre fläckar synliga i flykt.
Hona: Lik hanen men med kortare stjärtspetsar; understidan ofta blekare; svårare att skilja i fält.
Juvenil/Ungfågel: Kortare stjärtspetsar; blekare och mer brunaktig ton på ovansidan; orangebeige ansikte utan den djupa roströda pigmenteringen.
Vinter: Ses inte i Sverige; i vinterkvarteret (södra Afrika) liknar fåglar juvenila individer i mer sliten dräkt.

Hur låter Ladusvala?

Sång: En lång, pratsam pladrande serie med tvittrande fraser och avslutande torrt rasslande — fonetiskt ungefär "vit-vit-vit-vitrr...tvitvitvit"; sjunger gärna sittandes på telefontråd eller taknocken.
Lockläte: Distinkt "vit" eller "tvitt" — hörs i flykt och vid boet; variationer i frekvens används för kommunikation i flocken.
Alarm: Skarpt "sjirrr" vid rovfågel; utlöser omedelbar reaktion i hela kolonin med kollektiva störningsnärmanden mot inkräktaren.

Lyssna på ladusvalan på xeno-canto och se observationer på Artportalen.

Var finns Ladusvala i Sverige?

Ladusvalan häckar i hela Sverige upp till södra och mellersta Norrland, med tyngdpunkt i jordbrukslandskapet i Götaland och Svealand. Tätheten är direkt kopplad till förekomsten av gårdar med öppna ladugårdar och kreatur — lantbruk med mjölkkor och hästar är de viktigaste häckningslokalerna. Populationsminskning sedan 1980-talet är tydlig, framför allt i tätbebyggda jordbruksområden.

Globalt: Ladusvalan är världens mest utbredda svalart och häckar på alla kontinenter utom Australien och Antarktis. Europeiska populationer övervintrar i södra Afrika, framför allt söder om Sahara.

Var lever Ladusvala?

Gårdar med öppna ladugårdar och kreatur: Kärnmiljön; ladusvalan häckar nästan uteslutande inomhus i ladugårdar, stall och garage med öppen tillgång.
Öppet jordbrukslandskap: Jagar flygande insekter lågt över åkrar, betesmarker och vattenytor i ett radie av 500–1 000 m från boet.
Kustlandskap: Söker gärna insekter längs stränder och diken under flytt.

Hur häckar Ladusvala?

Häckningstid: Maj–september, 2 kullar per år (ibland 3 i varma år).

Bo: Halvöppet skålformat lerbo byggt av saliv-belagda lerkulor och grässtrån, fodrerat med fjädrar; fäst på bjälke eller vägg inomhus, 1–5 m upp; samma bo används år efter år och förstoras successivt.
Ägg: 4–5 ägg, vita med rödbruna fläckar; ruvningstid 14–16 dagar; båda föräldrarna ruvar.
Ungar: Matas intensivt av båda föräldrarna med bollar av insekter; lämnar boet efter 18–23 dagar och matas ytterligare 1–2 veckor.

Vad äter Ladusvala?

Flygande insekter: Nästan uteslutande – tvåvingar (flugor, myggor), skalbaggar och hinnvingar tas i låg luftjakt; föredrar att jaga nära marken och vattenytorna.
Bladlöss och spindlar: Tas som komplement, ibland hämtade från vegetation.

Förväxlingsarter

Art	Skillnad
/art/hussvala/	Vit undergump och undergumpsparti; kortare, trubbigare kluven stjärt; bygger slutet lerbo på husfasad; saknar rött ansikte
/art/backsvala/	Brunare ovansida; tydligt brunt bröstband på vit undersida; kortare stjärt utan spetsar; häckar i sandbranter
/art/tornseglare/	Större och uniformt sotsvart; skrikande högt i luften; skäran-formad vingprofil; aldrig rostrött ansikte

Vanliga frågor

Hur skiljer jag ladusvala från hussvala? Det säkraste fältkännetecknet är undergumpen: ladusvalan saknar husvalsans karakteristiska vita undergumpsparti och har istället en enfärgad beige-rödaktig undersida. Ladusvalan har dessutom klart längre yttre stjärtpennor och rostrött ansikte. Hussvalan bygger det slutna lerbona utvändigt under takfot — ladusvalan häckar inomhus.

Varför minskar ladusvalan i Sverige? De viktigaste faktorerna är: (1) färre kreatur och öppna ladugårdar, (2) minskat antal flygande insekter i det intensifierade jordbrukslandskapet, (3) sämre förhållanden längs flytt-rutten och i vinterkvarteret i södra Afrika. Åtgärder som öppen ladugårdshållning och insektsrika kantzoner runt åkrar hjälper.

Häckar ladusvalorna på samma plats varje år? Ja — ladusvalan är starkt platsrogen och återvänder till samma ladugård och ofta samma bo år efter år. Par förblir ihop under häckningssäsongen och kan återförenas på samma lokal nästa år.

Varför ser man ladusvalan jaga så lågt? Ladusvalan är anpassad för att ta insekter i låg flykt nära mark och vatten. Dess aerodynamiska kropp och extremt smidiga vingform möjliggör precisa manövrar. I dåligt väder tvingas insekter nära marken av fuktig luft, vilket gör att svalorna också dyker ned lägre.

När anländer ladusvalan och kan jag locka den till min gård? Ladusvalan anländer vanligen i slutet av april till södra Sverige och i maj till Norrland. Du lockar den till din gård genom att hålla ladugårds- eller stalldörrar öppna under häckningstiden och gärna sätta upp en planklapp (enkel hylla) som stöd för bobygget.

Se ladusvala nära dig

Aktuella ladusvala-observationer på fagelkartan.se →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-04-27.

Var hittar du ladusvala?

Du kan se ladusvala på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Arten ladusvala följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.