Tornseglaren ankommer i maj och tillbringar livet i luften. Häckar i kyrkor och höga byggnader. Ca 200 000–400 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/tornseglare` · Kategori: Seglare
Slug: /art/tornseglare · Kategori: Seglare
Tornseglaren (Apus apus) är sommarhimmelens skriande svarta silhuett — en av de mest extraordinära fåglarna i Sverige och en art som bokstavligen lever hela sitt liv på vingarna. Från det ögonblick en ung tornseglare lämnar boet tills den återvänder för att häcka upp till tre år senare landar den aldrig. Den sover i luften på hundratals meters höjd, parar sig under jaktflykter och samlar till och med bobyggnadsmaterial i flykten. Denna livsstil är unik bland europeiska fåglar och gör tornseglaren till ett av naturens mest fascinerade fenomen.
I Sverige häckar uppskattningsvis 200 000–400 000 par, koncentrerade till städer, kyrkor och äldre byggnader med tillräckliga springor och håligheter under takpannor. Beståndet har minskat i många städer i takt med att äldre fastigheter renoveras och spring-arna tätas, men arten klassas fortfarande som Livskraftig (LC) av SLU Artdatabanken. Tornseglaren anländer sent — vanligtvis i slutet av april eller maj — och är en av de sista sommargästerna att anlända och bland de första att lämna. Redan i juli–augusti beger sig de flesta individer söderut mot vinterkvarteret i Afrika söder om Sahara, en migrationsrutt på upp till 10 000 kilometer vardera vägen.
Det ikoniska kvällsbusettet, när grupper av seglare skriar och kretsar vid hög fart runt byggnaderna, är ett av sommarens mest igenkänningsbara ljud i svenska städer. Dessa kvällsrusningar inträffar när icke-häckande fåglar samlas i sociala grupper strax innan mörkret faller — de tillbringar sedan natten glidande högt upp i termikerna. Familjen seglare (Apodidae) är trots den ytliga likheten inte alls besläktad med svalorna; seglarna är genetiskt närmast kolibrier och trädseglare, och likheterna med svalor beror uteslutande på konvergent evolution. Vingarna är smala, skärformade och optimerade för snabb glid- och jaktflykt snarare än den roddliknande rörelsen hos svalorna. Läs mer på Artfakta – Tornseglare.
Tornseglaren är 16–18 cm lång med ett vingspann på 42–48 cm och väger 35–50 gram. Fjäderdräkten är sotsvart på hela kroppen utom ett litet vitt hakparti. De smala, bågformade vingarna och den grunt kluvna stjärten ger en karakteristisk silhuett som inte liknar någon annan art i svenska sommarhimlen. Trots ytlig likhet med svalorna är tornseglaren inte besläktad med dem — genetiskt hör seglarna närmast samman med kolibrier och trädseglare, och likheterna med svalor beror på konvergent evolution. Tornseglaren är märkbart större än alla svalarter och har en helt annan, mer stel och bågformat rörelsemönster i flykt.
Det ikoniska lätet är ett skarpt, gällt skrikande "srriiiih" eller "sviiir" som hörs högt och långt. Lätet framförs framför allt under kvällsrusningarna när grupper av icke-häckande fåglar jagar varandra i hög fart runt hustak och kyrkotorn — ett av sommarens mest karakteristiska ljud i svenska städer. Häckande fåglar är tystlåtna inne i springorna; det är framför allt de sociala flockarna utomhus som skriar.
Tornseglaren häckar i hela Sverige men med störst täthet i tätorter med äldre byggnadsbestånd. Det svenska beståndet uppskattas till 200 000–400 000 par. Arten har minskat i många städer allt eftersom äldre fastigheters springor tätas vid renovering, men klassas fortfarande som Livskraftig (LC) av SLU Artdatabanken.
Häckningsplatsen är springor och håligheter under takpannor, i murverk och bakom vindskivor på kyrkor, torn och äldre bostadshus. Utanför häckningstiden lever tornseglaren uteslutande i öppen luft — den sover, äter, dricker och parar sig på vingarna. En ung tornseglare som för första gången lämnar boet befinner sig inte på marken igen förrän den återvänder för att häcka, ibland tre år senare.
Tornseglaren är en av de sena vårfåglarna och anländer vanligtvis i slutet av april eller under maj — senare än svalorna, eftersom den är helt beroende av flygande insekter i tillräcklig mängd. Den lämnar landet redan i juli–augusti, vilket gör att många observatörer upplever en märkbart tyst och tom sommarhimmel redan i mitten av augusti. Vinterkvarteret ligger i Afrika söder om Sahara, och migrationsrutten kan uppgå till 10 000 kilometer vardera vägen.
Flygande insekter och spindlar som driver i luften. Allt äts i flykten.
I springor, takutrymme, specialholkar. 2–3 ägg, 19–20 dagars ruvning.
Landar tornseglaren aldrig? Nästan aldrig — hon sover, äter, dricker och parar sig i luften. Landar bara vid bohålet. En ungfågel kan flyga 500 000 km innan hon häckar.
Skillnad tornseglare och svala? Tornseglaren är mycket större, helsvart, har smala bågformade vingar och skriar. Svalor är mindre och har färg på undersidan.
Häckar tornseglare i holk? Ja, specialholk med 3×6 cm avlång ingång, monterad högt på husgavel.
Varför kommer tornseglaren så sent? Hon är helt beroende av flygande insekter, som först finns i stor mängd sent i maj.
Källor: Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Lars Svenssons Fågelguide.
Senast uppdaterad: 2026-05-26.
Du kan se tornseglare på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för tornseglare bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.