Trädpiplärka eller ängspiplärka? Så skiljer du dem

Trädpiplärka och ängspiplärka är två av Sveriges vanligaste piplärkor och förväxlas ständigt — båda är streckade, anspråkslöst brunfärgade tättingar av liknande storlek som sjunger i sångflykt. Skillnaden ligger i detaljerna: trädpiplärkan hör hemma i skogsbryn och gläntor och har ett gulaktigt bröst, medan ängspiplärkan trivs på öppen mark med sparsamt träd- och buskskikt och är generellt gråare med mindre gulaktigt bröst. Den absolut säkraste ledtråden är dock lätet, som skiljer sig tydligt mellan arterna.

Jämför Trädpiplärka, Ängspiplärka

KänneteckenTrädpiplärka (Anthus trivialis)Ängspiplärka (Anthus pratensis)
StorlekNågot större, 14–16 cmKnappt 15 cm — något mindre än trädpiplärkan
Näbb och benKraftigare näbb med rosa näbbas, kortare och krökt baktåkloTunn och spetsig näbb med gul näbbas, rödaktiga ben, mycket längre baktåklo
Dräkt och färgBrun ovansida med svartaktig streckning, vit undersida med gulaktigt, kraftigt streckat bröst och tydlig kontrast mot den vita buken; svagare streckade kroppssidorGenerellt gråare, med mindre gulaktigt och finare streckat bröst
LäteRakt och strävt lockläte "spihz"; högljudd, melodisk sångSkarpt lockläte "ist" eller "ististist", nära boet ofta ihållande och monotont "tlitlitli"; sången är hög och tunn
SångflyktFlyger från ett träd, låter ett "tsitsitsivisvisvis" från flyktens högsta punkt och glider sedan med stelt utspärrade vingar tillbaka mot trädet under högljudda "sia sia sia"Sjunger i korta sångflykter; lyfter oftast från en upphöjning i marken men landar som regel på annat ställe efter glidflykten
MiljöÖppen skogsmark och hyggen, skogsbryn och gläntor över hela landet upp i fjällbjörkskogen; cirka 2 360 000 par (2018)Öppna och fuktiga gräsmarker, hedar, myrar och alvar över hela landet, mest i fjällen; träd- och buskskikt saknas eller är sparsamt; cirka 1 104 000 par (2018)
FlyttningFlyttfågel som övervintrar i Afrika söder om Sahara och södra AsienFlyttfågel som övervintrar i södra Europa, norra Afrika och sydvästra Asien; flyttar i september–oktober och återkommer i mars–april

Så skiljer du dem säkrast

Det snabbaste och säkraste sättet att skilja arterna i fält är lätet: trädpiplärkans raka, strävt "spihz" mot ängspiplärkans skarpa "ist" eller "ististist". Titta även på var fågeln sjunger ifrån — trädpiplärkan flyger från ett träd i skogsbryn eller glänta och återvänder dit, medan ängspiplärkan oftast stiger från marken på öppen mark och inte återvänder till utgångspunkten. Är du osäker på lätet ger miljön (träd i närheten eller inte) ofta svaret direkt.

Vanliga frågor

Vad är den säkraste skillnaden mellan trädpiplärka och ängspiplärka?

Lätet. Trädpiplärkan har ett rakt, strävt "spihz" medan ängspiplärkan har ett skarpt "ist" eller "ististist". Miljön ger också en ledtråd: trädpiplärkan finns i skogsbryn och gläntor, ängspiplärkan på öppen mark där träd- och buskskikt saknas eller är sparsamt.

Kan man skilja arterna på fallskärmsflykten?

Ja, med viss övning. Trädpiplärkan flyger från ett träd, sjunger på väg upp och glider sedan med stelt utspärrade vingar tillbaka mot trädet. Ängspiplärkan lyfter oftast från en upphöjning i marken men landar som regel på annat ställe efter glidflykten.

Vilken av arterna är störst?

Trädpiplärkan är något större, 14–16 cm mot ängspiplärkans knappt 15 cm. Trädpiplärkan har också en kraftigare näbb med rosa näbbas, medan ängspiplärkan har gul näbbas och en mycket längre baktåklo.

Går det att skilja dem på färg och streckning?

Delvis. Trädpiplärkan har ett gulaktigt, kraftigt streckat bröst som kontrasterar mot den vita buken och svagare streckade kroppssidor. Ängspiplärkan är generellt gråare med ett mindre gulaktigt och finare streckat bröst. Skillnaden kan vara subtil i fält, så läte och miljö är säkrare kännetecken.

Läs mer om arterna

Alla förväxlingsguider