Häckar i skogsgläntor, hyggen, fjällbjörkskog. Långdistansflyttare. Ca 1–2 miljoner par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Trädpiplärka.
Slug: `/art/tradpiplarka` · Kategori: Piplärkor
Slug: /art/tradpiplarka · Kategori: Piplärkor
Trädpiplärkan (Anthus trivialis) är skogsgläntornas piplärka — sångflyger från trädtopp, glider ned med utfällda vingar i fallskärmsflykt.
Trädpiplärka är en fågel som tillhör släktet piplärkor i familjen ärlor. Den förekommer i i princip hela Europa österut i Asien till västra Kina och Himalaya. I Sverige är den en av de allra vanligaste fågelarterna och hittas i skogsbryn och gläntor i nästan hela landet. Fågeln övervintrar i Afrika söder om Sahara och på Indiska halvön. IUCN kategoriserar den som livskraftig. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Trädpiplärkan är en slank piplärka med en längd på 14–16 cm, ett vingspann på cirka 25–27 cm och en vikt på 20–26 gram. Ovansidan är olivbrun med mörk streckning och undersidan gulvit med en varm beige anstrykning på bröstet, där streckningen är kraftig och grov men glesnar mot flankerna. Jämfört med den mycket lika ängspiplärkan ger trädpiplärkan ett varmare, gulbrunt och något renare intryck, och den har en kraftigare näbb och ett kortare baktåklo. Säkrast skiljs arterna dock på läte och beteende.
Locklätet är ett vasst, något hest "spiz" eller "spihz", som tydligt skiljer sig från ängspiplärkans tunnare, upprepade "ist-ist-ist". Sången är kraftfull och välljudande och framförs i en karakteristisk sångflykt: hanen stiger upp från en trädtopp, sjunger, och glider sedan ned med stelt utfällda vingar och stjärt i en så kallad fallskärmsflykt tillbaka mot en gren.
Trädpiplärkan häckar i hela Sverige, från Skåne till fjällbjörkskogen, och hör till landets allra vanligaste fåglar med ett bestånd i miljonklassen. Arten klassas som livskraftig (LC) på den svenska rödlistan. Trädpiplärkan är en utpräglad långdistansflyttare som anländer i april och maj och övervintrar i Afrika söder om Sahara samt i delar av södra Asien.
Trädpiplärkan häckar i halvöppen mark — skogsgläntor, hyggen, skogsbryn och fjällbjörkskog — där det finns enstaka högre träd att sjunga från. Boet är väl dolt i en grop på marken, ofta vid en tuva eller under örtvegetation, och fodras med gräs. Honan lägger normalt 4–6 ägg som hon ruvar i ungefär 12–14 dagar. Ungarna matas av båda föräldrarna och lämnar boet redan efter drygt en vecka, innan de är flygfärdiga.
Födan består under häckningstiden av insekter, larver och spindlar som plockas på marken och i låg vegetation. På sensommaren och hösten ingår även småfrön i kosten.
Trädpiplärkan ses bäst från maj till juli på hyggen, i skogsbryn och i fjällbjörkskog. Den karakteristiska fallskärmsflykten gör hanen lätt att känna igen när den sjunger.
Skillnad träd- och ängspiplärka? Trädpiplärka har kraftigare streckning, beige ton, "spiz"-läte och sjunger från träd; ängspiplärka på öppen mark med "ist-ist"-läte.
Vad är "fallskärmsflykt"? Hanen flyger upp från trädtopp, sjunger och glider ned med utfällda vingar och stjärt som en fallskärm.
Var ser jag trädpiplärka? Kalhyggen, skogsbryn, fjällbjörkskog maj–juli.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se trädpiplärka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för trädpiplärka bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.