Fjällhäckande piplärka, 14–15 cm, hane med tegelröd strupe. Häckar i Jämtland och Lappland, sträcker söderut i augusti–oktober. Fakta och läten.
Slug: `/art/rodstrupig-piplarka` · Kategori: Tättingar
Slug: /art/rodstrupig-piplarka · Kategori: Tättingar
Rödstrupig piplärka (Anthus cervinus) är en liten, streckad piplärka som häckar i de svenska fjällen. Den tillhör familjen ärlor och piplärkor och är en eftertraktad art för skådare i södra Sverige, där den ses som sträckande genomflyttare under hösten. I sommardräkt har den en karakteristisk röd ton på strupen som är unik bland de svenska piplärkorna.
Rödstrupig piplärka är ungefär 14–15 cm lång och liknar i form och storlek ängspiplärkan. Det säkraste kännetecknet ses i sommardräkt, då de vuxna fåglarna – tydligast hanen – har en tegelröd till rosaröd anstrykning på strupe och bröstets framsida, något som ingen annan svensk piplärka uppvisar. I höst- och vinterdräkt saknas den röda tonen, men arten är då kraftigt och kontrastrikt streckad på rygg och kroppssidor och har ofta ett par tydliga ljusa streck längs ryggen samt en relativt kraftigt streckad övergump. Helhetsintrycket är en kontrastrik, prydligt tecknad piplärka.
Locklätet är ett vasst, något nedåtgående och utdraget "psiih" som är strävare och mer betonat än ängspiplärkans tunnare och mer ljudlösa läte. Lätet är ofta det som avslöjar en överflygande fågel under höststräcket. Sången, som framförs under en fallande spelflykt, är en klar och klingande strof med upprepade drillande toner.
Rödstrupig piplärka häckar i de svenska fjälltrakterna, framför allt i Jämtland, Lappland och norra Norrbotten. Arten är en långdistansflyttare som anländer i maj och lämnar fjällen i augusti–september för övervintring i Afrika och södra Asien. Under flyttningen passerar fåglar söderut, och årligen ses rastande individer i östra och södra Sverige, bland annat i Skåne, Halland och på Öland. Arten klassas globalt som livskraftig (LC).
Rödstrupig piplärka häckar på marken och placerar sitt skålformade bo väl dolt bland tuvor och låg vegetation i den fuktiga fjällterrängen. Kullen omfattar vanligen 5–6 ägg som läggs under juni, och arten får normalt endast en kull per säsong. Honan står för huvuddelen av ruvningen, medan båda föräldrarna matar ungarna. Den korta subarktiska sommaren ger ett snävt tidsfönster, och häckningen måste vara avslutad innan flyttningen söderut inleds.
Födan består av insekter, spindlar, myggor och andra ryggradslösa djur som plockas på marken, kompletterat med små frön framför allt utanför häckningssäsongen. Fågeln söker föda gående i låg vegetation på fjällheden och i fuktiga partier med dvärgbjörk och vide. Under häckningen är den proteinrika insektsfödan särskilt viktig för de snabbväxande ungarna. Födotillgången på fjällheden är starkt väderberoende, och en kall försommar med få insekter kan minska häckningsframgången betydligt.
I fjällen ses rödstrupig piplärka bäst under häckningssäsongen i juni och juli, på vidsträckta fjällhedar och i fuktig tundravegetation. För skådare i södra och östra Sverige är hösten det bästa tillfället, då rastande genomflyttare kan dyka upp på kustnära åkrar och strandängar i augusti till oktober. Lyssna efter det vassa locklätet, som ofta är det som avslöjar en överflygande fågel.
Fler arter i samma familj hittar du bland piplärkor.
Fågelguiden (Svensson m.fl.), SOF BirdLife Sverige, SLU Artdatabanken.
Du kan se rödstrupig piplärka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa rödstrupig piplärka både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.