Rödstrupig piplärka (Anthus cervinus) är en liten, streckad piplärka som häckar i de nordligaste svenska fjälltrakterna. Den tillhör familjen ärlor och piplärkor och är en eftertraktad art för skådare i södra Sverige, där den ses som sträckande genomflyttare under hösten.
Fjällhäckande piplärka, 14–15 cm, hane med tegelröd strupe. Häckar i Jämtland och Lappland, sträcker söderut i augusti–oktober. Fakta och läten.
Rödstrupig piplärka (Anthus cervinus) är en liten, streckad piplärka som häckar i de nordligaste svenska fjälltrakterna. Den tillhör familjen ärlor och piplärkor och är en eftertraktad art för skådare i södra Sverige, där den ses som sträckande genomflyttare under hösten. I sommardräkt har den en karakteristisk röd ton på strupen som är unik bland de svenska piplärkorna.
Rödstrupig piplärka är cirka 15 cm lång och har en slank kroppsform med lång stjärt och spetsig näbb. Den liknar ängspiplärkan, och förväxlingen är lätt. Det säkraste kännetecknet ses på gamla fåglar i sommardräkt, som har en roströd strupe och övre del av bröstet. I höst- och vinterdräkt saknas den röda tonen, men arten är då kraftigt och kontrastrikt streckad på rygg och kroppssidor och har ofta ljusa längsgående band på ryggen. Undersidan är ljus, med svarta fläckar på bröstet och streck utmed kroppssidorna.
Locklätet är ett vasst, något nedåtgående och utdraget "psiih" som är strävare och mer betonat än ängspiplärkans tunnare läte. Lätet är ofta det som avslöjar en överflygande fågel under höststräcket.
Rödstrupig piplärka är en sällsynt häckfågel i landets nordligaste del. Enligt Artfakta finns huvuddelen av beståndet i Torne och Lule lappmarker, med många fynd kring Torne träsk. Häckningar rapporteras inte varje år, och söder om Lappland tillhör de stora sällsyntheter: ett par häckade i nordligaste Jämtland 1988, och enstaka sentida uppgifter finns från Härjedalen. Arten är en långdistansflyttare som enligt Artfakta är på plats i häckområdet från slutet av maj och några veckor in i juni. Den lämnar fjällen under senare hälften av augusti, och huvuddelen av de sydflyttande fåglarna passerar södra och mellersta Sverige i september. De flesta övervintrar i fuktiga områden i Sahel och längs övre Nilen.
Sveriges fåglar 2022 uppskattar beståndet till omkring 100 par och anger att arten har minskat både på 20 och på 10 års sikt. I Rödlista 2025 är rödstrupig piplärka klassad som starkt hotad (EN, kriterium A2abc). Rödlistebedömningen bygger på en minskning på ungefär 50 procent (30–70) under de senaste tio åren, och antalet reproduktiva individer skattas till 400 (120–640). Globalt är arten dock livskraftig (LC).
Artfakta beskriver att arten häckar på marken i gränsområdet mellan fjällhed och fuktigare marker, där bäckkärr, tjärnkanter och blöta starrängar möter lågvuxna, frodiga videbuskage. Boet placeras intill en tuva eller buske. Kullen omfattar 5–6 ägg, som ruvas i 11–14 dygn, och ungarna blir flygga efter 11–15 dygn. Enligt engelska Wikipedia är det honan som ruvar. Den korta subarktiska sommaren ger ett snävt tidsfönster, och häckningen måste vara klar innan flyttningen söderut börjar.
Rödstrupig piplärka är liksom sina släktingar insektsätare men äter enligt engelska Wikipedia även frön. Den söker föda gående på marken i fuktig fjällmark med låg vegetation. Under häckningen är insektsfödan särskilt viktig för ungarna.
Artfakta pekar på att trädgränsen under de senaste decennierna har vandrat uppåt i fjällen, vilket på sikt kan minska tillgången på lämpliga häckmiljöer. Arten kan också påverkas av torka i övervintringsområdet i Sahel, men det finns enligt Artfakta inga konkreta bevis för det.
I fjällen ses rödstrupig piplärka bäst under häckningssäsongen, från slutet av maj till juli, i fuktig tundra och fjällhed med videbuskage i Torne lappmark. För skådare i södra Sverige är hösten det bästa tillfället, då sträckande fåglar passerar framför allt i september, bland annat vid Falsterbo. Lyssna efter det vassa locklätet, som ofta är det som avslöjar en överflygande fågel.
Fler arter i samma familj hittar du bland piplärkor.
Källor:
Du kan se rödstrupig piplärka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa rödstrupig piplärka både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.
I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.