Fasan (Phasianus colchicus)

Snabba fakta om fasan

• Kategori: Hönsfåglar
• Latinskt namn: Phasianus colchicus
• Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
• Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
• Fältkännetecken: Fasanen visar tydlig könsskillnad.

Fördjupa dig i fasan

• Läten och sång
• Häckning
• Föda

Slug: /art/fasan · Kategori: Hönsfåglar

Fasanen (Phasianus colchicus) är den långstjärtade praktfågeln från Asien — tuppen med glödande röd ansiktsfläck, skimrande kopparfärgad kropp och en stjärt som hos stora individer kan vara mer än halva kroppslängden. Arten har sitt naturliga ursprung i ett brett bälte från Kaukasus österut genom Centralasien till Kina, men har under flera århundraden förts ut över världen som jakt- och prydnadsfågel. I Sverige förekommer fasanen i jordbrukslandskapet i framför allt södra och mellersta landsdelarna, där den ses som en stannfågel året om.

Kännetecken

Fasanen visar tydlig könsskillnad. Tuppen är 75–90 cm lång inklusive den fläckiga stjärten som ensam kan mäta omkring 50 cm, medan hönan är klart mindre, ungefär 53–63 cm. Vingspannet ligger på 70–90 cm och vikten på cirka 900–1 400 gram, där tuppen är tyngst. Tuppen har naken, lysande röd ansiktshud, mörkt grönskimrande huvud och hals samt en guldbrun till kopparröd kropp med svart fjällteckning. Många tuppar bär dessutom en vit halsring, ett arv från de östliga raser som blandats in i de utsatta bestånden. Hönan är genomgående diskret brunspräcklig med kortare stjärt, en anpassning för kamouflage under ruvningen.

Läte

Tuppens revirrop är ett hårt, explosivt och tvåstavigt "kork-kok" som ofta åtföljs av ett kort, surrande fladder med vingarna. Lätet hörs framför allt under våren och tidiga sommaren när tupparna markerar revir, och bär långt över öppna fält i gryning och skymning. Honan är betydligt mer tystlåten. Skrämda fåglar lyfter med ett ljudligt, kacklande larm.

Utbredning och förekomst i Sverige

Fasanen är vanligast i slättbygderna i Skåne, Halland, på Öland och Gotland samt i Mälardalen, och blir glesare norrut. Det svenska beståndet brukar uppskattas till i storleksordningen 100 000–200 000 par, men siffran påverkas starkt av att fåglar sätts ut för jakt varje år. Hårda, snörika vintrar slår hårt mot bestånden eftersom fasanen är beroende av tillgänglig markföda. Arten är en utpräglad stannfågel som rör sig inom små områden.

Häckning

Fasanen häckar på marken. Hönan skrapar en enkel grop som döljs i tät vegetation, ofta i åkerkanter, dikesrenar eller buskmark. Hon lägger vanligen 8–15 olivbruna ägg och ruvar dem ensam i ungefär 23–27 dygn. Ungarna är borymmare som lämnar boet kort efter kläckningen och söker föda själva under hönans uppsikt. De kan göra korta fladderflykter redan efter någon vecka.

Föda

Fasanen är allätare och födan växlar med årstiden. Under vår och sommar tas mycket insekter, larver och daggmaskar, vilket är särskilt viktigt för kycklingarna. Under höst och vinter dominerar vegetabilisk kost som frön, spillsäd, gröna skott, bär och rötter. Fasaner besöker gärna viltåkrar och utfodringsplatser vintertid.

Förväxlingsarter

Den vuxna fasantuppens lysande dräkt och långa stjärt är svår att förväxla med någon annan svensk fågel. Den anspråkslösa hönan kan på avstånd påminna om en rapphöna eller orre hona, men fasanhönan är betydligt större och har en lång, spetsig stjärt som inga av de andra hönsfåglarna har.

Vanliga frågor

Är fasanen svensk? Nej, den är ursprungligen införd från Asien som jaktvilt. Idag sker dock viss vild reproduktion i södra och mellersta Sverige.

Var ser jag fasan? I åkerkanter, buskmarker, godsparker och vid utfodringsplatser i jordbruksbygd, vanligast i söder.

Varför ropar fasantuppen? För att markera revir och locka honor under häckningstiden. Ropet följs ofta av ett surrande vingfladder.

Se fasan nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du fasan?

Du kan se fasan på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Fågelkartans artprofil för fasan bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.

Liknande arter i kategorin hönsfåglar

• Dalripa
• Fjällripa
• Järpe
• Orre
• Rapphöna