Häckar i öppet jordbrukslandskap, åkerkanter, vallmark. Ca 10 000–20 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Rapphöna.
Slug: `/art/rapphona` · Kategori: Hönsfåglar
Slug: /art/rapphona · Kategori: Hönsfåglar
Rapphönan (Perdix perdix) är odlingslandskapets lilla rundhöna, en kompakt fasanfågel med grå hals, orangefärgat ansikte och en karakteristisk mörk hästskofläck på buken hos tuppen. Den tillhör familjen fasanfåglar och är en av de fåglar som tydligast påverkats av jordbrukets förändring under de senaste decennierna.
Rapphönan är ungefär 29–31 cm lång med ett vingspann på cirka 45–48 cm och en vikt på omkring 320–410 g. Den ger ett rundat, kortbent och rätt knubbigt intryck. Ansiktet och strupen är roströda till orange, halsen och bröstet grå och ryggen brunstreckad. Tuppen har en tydlig, kastanjebrun hästskoformad fläck på den ljusa buken, medan hönan har svagare eller saknar denna teckning. När fågeln flyger upp syns en kort, rostbrun stjärt, och den glidflyger ofta på stela, nedåtböjda vingar lågt över marken innan den åter trycker.
Rapphönans revirläte är ett torrt, något rostigt och knarrande "kirr-ikk" som ofta hörs i skymning och gryning under våren. Det är ett karakteristiskt ljud i det öppna odlingslandskapet och avslöjar ofta fågeln innan den syns. Vid uppflog hörs ofta ett snabbt, kacklande larmläte.
Rapphönan förekommer naturligt i stora delar av Europa och västra Asien. I Sverige finns den framför allt i de södra och mellersta jordbruksbygderna och är en stannfågel som kan ses året runt. Det svenska beståndet uppskattas till i storleksordningen 10 000–20 000 par, men arten har minskat kraftigt till följd av det intensifierade jordbruket. Den trivs i öppet jordbrukslandskap med åkerkanter, vallar och bryn som ger skydd och föda.
Rapphönan häckar på marken, ofta väl gömd i en åkerkant eller i vegetationsrik mark. Den är känd för sina mycket stora kullar och kan lägga 10–20 ägg, vilket hör till de största kullstorlekarna bland svenska fåglar. Kycklingarna är borymmare och håller ihop med föräldrarna i en familjeflock, en så kallad kovey, långt in på vintern.
Rapphönan är en allätare som plockar sin föda på marken. Dieten domineras av frön, gröna växtskott och andra växtdelar, men under sommaren är insekter och andra smådjur viktig föda, särskilt för de växande kycklingarna. Förlusten av insektsrika åkerkanter genom intensivt jordbruk och bekämpningsmedel är en av de viktigaste orsakerna till artens tillbakagång. Familjeflocken rör sig långsamt över ett begränsat område och plockar föda under tät vegetation, vilket gör att tillgången på ogräsfröer och insekter i åkerkanterna är avgörande för artens överlevnad.
Rapphönan ses bäst i öppet jordbrukslandskap i södra och mellersta Sverige. Under hösten och vintern håller fåglarna ihop i familjeflockar och kan ses ute på fält och i åkerkanter. På våren hörs tupparnas knarrande revirläte i skymning och gryning, vilket är det säkraste sättet att lokalisera arten. Den har minskat kraftigt, och lokala bestånd kan vara glesa.
Varför minskar rapphönan? Intensifierat jordbruk: herbicider, förlust av åkerkanter, monokultur — både föda och skydd försvunnit.
Var ser jag rapphöna? Öppet åkerlandskap i södra Sverige, ofta i familjeflock "kovey" augusti–mars.
Är rapphöna svensk ursprungligen? Ja, naturligt utbredd sedan tusentals år. Till skillnad från fasanen.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se rapphöna på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för rapphöna bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.