Orren har hanen svart med lyrformad stjärt och röda ögonros. Spelar tidigt på morgonen. Ca 150 000–300 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/orre` · Kategori: Hönsfåglar
Slug: /art/orre · Kategori: Hönsfåglar
Orren (Lyrurus tetrix) är myr- och hyggesfågeln vars spektakulära gryningslekar – där tupparna bubblar, hoppar och slåss på öppna spelplatser – hör till de mest fascinerande naturupplevelserna i den svenska våren. Orren tillhör familjen fasanfåglar och är en av landets karakteristiska hönsfåglar i öppna hed- och myrlandskap i anslutning till skog.
Orren uppvisar en mycket tydlig könsskillnad. Tuppen blir 49–58 cm lång och väger omkring 1 000–1 400 g; den är helsvart med en glänsande blå-violett metallisk lyster, lysande röda hudvalkar ovanför ögonen, vita vingband och en vit undergump. Mest iögonfallande är den utåtsvängda, lyrformiga stjärten, som spelas upp till en solfjäder under leken. Hönan är betydligt mindre, ungefär 40–45 cm och 750–1 000 g, och har en brunsvart, tvärbandad och kamouflerande dräkt med en svagt kluven stjärt. Vingspannet ligger på omkring 65–80 cm. I flykten syns hos båda könen ett tydligt vitt vingband.
Tupparnas spelläte är ett karakteristiskt, ihållande och dämpat bubblande som ofta beskrivs som "bubb-bubb-bubb-bubb" och kan bära flera kilometer över öppna marker. Detta blandas med ett explosivt, väsande "tschu-äsch" som hörs när tupparna gör utfall mot varandra. Hönan har ett hårt, kacklande läte. Spelet är som mest intensivt under tidiga morgnar på våren.
Orren förekommer i hela Sverige utom de högsta fjälltrakterna och är en stannfågel som kan ses året runt. Det svenska beståndet uppskattas till i storleksordningen 150 000–300 000 par, och arten klassas som livskraftig (LC). Den trivs i öppna myrar, på hyggen och i fjällbjörkskog samt i mosaiklandskap där skog och öppen mark möts. Tillgången på lämpliga öppna marker har stor betydelse för var arten finns.
Inför häckningen, tidigt på våren, samlas tupparna på traditionella spelplatser, så kallade orrlekar, där de tävlar om hönornas gunst genom att bubbla, hoppa och utföra skenstrider. Efter parningen sköter hönan ensam allt arbete. Hon lägger 6–10 ägg i en enkel grop på marken, väl gömd under ris eller vegetation, och ruvar i omkring 25–27 dygn. Kycklingarna är borymmare och följer hönan redan från första dygnet.
Orrens föda växlar tydligt med årstiderna. Vintertid lever den till stor del av björkknoppar och hängen, kompletterat med skott från sälg och tall. Sommartid betas blåbärsris, bär och örter. Kycklingarna är under sina första veckor beroende av insekter och andra smådjur som proteinrik föda, och tillgången på insektsrika marker är därför viktig för häckningsframgången.
Den bästa tiden att uppleva orren är under spelsäsongen i mars till maj, tidigt på morgonen i gryningen. Spelplatserna ligger på öppna myrar, hyggen och ibland isbelagda sjöar. Besök alltid orrleken från ett gömsle eller på långt håll så att fåglarna inte störs – gå aldrig ut på själva spelplatsen under pågående lek. Under övriga delar av året ses orren ofta sittande i björkar där den betar knoppar, särskilt under vinterns kalla, klara dagar.
Vad är en orrleka? Öppna myrar/fält där tupparna samlas i gryningen mars–maj, bubblar, hoppar och slåss. En av Sveriges mest dramatiska naturupplevelser.
Skillnad orre och tjäder? Orren är mindre (1 kg mot 4 kg), med karakteristisk lyrformig stjärt, helsvart med vit vingspegel. Tjädern är mycket större med bredad stjärt.
Får man besöka orrleka? Ja, från gömsle eller långt avstånd. Gå aldrig ut på spelplatsen under pågående spel.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se orre på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om orre — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.