Tjädern är nära hotad och en av de mest imponerande skogsfåglarna. Hanen med blågrön fjäderdräkt spelar på myrar på morgonen. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/tjader` · Kategori: Hönsfåglar
Slug: /art/tjader · Kategori: Hönsfåglar
Tjädern (Tetrao urogallus) är Sveriges största skogshöna — tupparna spelar i dämpade gryningsdueller på traditionella spelplatser i gammelskog.
Tjäder är en skogsfågel i familjen fasanfåglar. Den förekommer i öppna skogar i norra och mellersta Europa samt i norra Asien. Den är nära besläktad med orre och det förekommer hybrider mellan tjäder och andra hönsfåglar. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Tjädern uppvisar en mycket stor storleksskillnad mellan könen. Tuppen är en kraftig fågel med en längd på omkring 74–90 cm, ett vingspann på 90–125 cm och en vikt på cirka 3,5–6,5 kg, vilket gör den till Sveriges största skogshöna. Tuppen är till största delen mörkt gråsvart med ett glänsande metallgrönt bröst, brunaktiga vingar, en kraftig ljus näbb och röda, nakna vårtor ovanför ögonen. Den breda, rundade stjärten fälls ut i en solfjäder under spelet. Hönan är betydligt mindre, med en längd kring 54–64 cm och en vikt på cirka 1,5–2,5 kg, och har en rostbrun, tvärvattrad dräkt med en rostfärgad bröstfläck.
Tuppens spel är ett dämpat och egendomligt ljud som består av fyra faser: inledande knäppningar, en allt snabbare drillande "klick"-serie, en kort "huvudsläpp" eller "korkdragning" samt en avslutande väsande "slipning". Hela strofen hörs bara på några hundra meters håll, och under slipningsfasen är tuppen tillfälligt nästan döv. Hönan har ett hest, kacklande "gock-gock".
Tjädern förekommer i hela det svenska barrskogsbältet, från Götaland till fjällnära skog i norr, och saknas främst i utpräglat öppet jordbrukslandskap och på kalfjället. Den klassas som nära hotad (NT) på den svenska rödlistan. Tjädern är känslig för det moderna skogsbruket eftersom den behöver gammal, varierad skog med inslag av tall, blåbärsris och fuktiga partier. Den är en utpräglad stannfågel som tillbringar hela livet inom ett begränsat skogsområde.
Tjädern är en lekfågel. På traditionella spelplatser, ofta i gammal tallskog eller på myrkanter, samlas tupparna under mars–maj i gryningstimmarna för att spela och utkämpa revirstrider. Hönorna besöker leken och parar sig med de dominanta tupparna. Boet är en enkel grop på marken, ofta vid en trädstam, där hönan lägger 6–10 gulbruna, fläckiga ägg. Hon ruvar ensam i ungefär 24–26 dagar, och kycklingarna är borymmare som följer hönan och söker föda själva.
Den vuxna tjäderns föda växlar med årstiden. Under den långa vintern lever den nästan helt av tallbarr, vilket är en mycket näringsfattig kost. Under barmarkstiden tas blåbärsris, blåbär, andra bär, knoppar och skott. Kycklingarna är under sina första veckor helt beroende av proteinrika insekter, vilket gör fuktiga, insektsrika skogsmarker viktiga för häckningsframgången.
Tjädern kan ses året runt i gammal barrskog, men den är skygg och svår att få syn på. Spelet i gryningen under april är en magnifik upplevelse, men tjäderlekar är mycket störningskänsliga och man bör hålla stort avstånd och inte besöka kända lekplatser under spelsäsongen.
Hönor av tjäder och orre kan förväxlas; tjäderhönan är betydligt större och har en tydlig rostfärgad bröstfläck.
Vad är en tjäderlek? En traditionell spelplats där tupparna samlas i gryningen (mars–maj) för att spela och slåss om hönornas gunst. Samma platser används i generationer.
Får man besöka tjäderlekar? Nej — arten är störningskänslig. Håll minst 300 m avstånd under spelsäsong.
Skillnad tjäder och orre? Tjädertuppen är mycket större (4–6 kg mot orrens 1–1,5 kg), helsvart med bredad stjärt, inte lyr-form.
När spelar tjädern? Mars–maj, alltid i gryningen 1 timme före soluppgång.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se tjäder på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa tjäder både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.