Dalripa (Lagopus lagopus)
Dalripan lever i fjällmiljöer och byter fjäderdräkt med årstiderna — vit om vintern. Häckar i myrar. Ca 100 000–300 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/dalripa` · Kategori: Hönsfåglar
Snabba fakta om dalripa
- Kategori: Hönsfåglar
- Latinskt namn: Lagopus lagopus
- Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
- Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
- Fältkännetecken: Dalripan mäter 37–42 cm i längd, har ett vingspann på 55–66 cm och väger 450–800 gram.
Fördjupa dig i dalripa
Slug: /art/dalripa · Kategori: Hönsfåglar
Dalripan (Lagopus lagopus) är myr- och fjällhedens hönsfågel — helvit på vintern, brunrödflammig på sommaren, med "grymtande" flyktrop över fjället.
Om arten
Dalripan är en medelstor hönsfågel i familjen fasanfåglar med en cirkumpolär utbredning över norra halvklotets myr- och fjällvärld. Den är välkänd för sin årstidsbundna dräktväxling — brunspräcklig på sommaren, helvit på vintern — som ger ett effektivt kamouflage mot skiftande underlag. I Sverige är dalripan en karaktärsfågel i fjällkedjan och de fjällnära skogarna och en viktig vilt- och bytesart i fjällekosystemet.
Kännetecken
Dalripan mäter 37–42 cm i längd, har ett vingspann på 55–66 cm och väger 450–800 gram. Vinterdräkten är nästan helt snövit, frånsett de svarta yttre stjärtpennorna och en svart näbb. Sommardräkten är rödbrun till kastanjebrun och tätt mörkfläckig, medan vingarna förblir vita året om. Tuppen har en lysande röd köttig vårta ovanför ögat, som blir extra framträdande under spelet. Honan genomgår dessutom flera olika dräkter under höstens övergång för att hela tiden matcha den skiftande terrängen. Fötterna är fjäderklädda ända ut på tårna, en anpassning till liv på snö.
Läte
Tuppens läte är ett bullrande, skrattande "ga-ga-ga-ga-ga" som ofta avges i samband med spelflykten, samt ett rullande "kohwa-kohwa". Lätena hörs vida omkring över de öppna myrarna, särskilt i gryning och skymning under våren.
Utbredning och förekomst i Sverige
Dalripan förekommer i norra Sverige, i fjällkedjan och den fjällnära skogen, och föredrar myrar och videsnår i fjällbjörkskog och nedre kalfjäll. Det svenska beståndet uppskattas till omkring 100 000–300 000 par, men antalet varierar starkt mellan åren i tydliga cykler som följer tillgången på smågnagare och därmed predationstrycket. Dalripan är stannfågel och tillbringar hela året inom samma fjällområde. Den närbesläktade fjällripan håller till högre upp på det kala fjället.
Häckning
Dalripan är en marknhäckare. Boet är en enkel grop som placeras väl dolt i risvegetation eller bland tuvor. Honan lägger en stor kull på vanligen 7–11 ägg som hon ruvar ensam, medan tuppen håller vakt i närheten. Kycklingarna är borymmare och följer honan kort efter kläckningen.
Föda
Vuxna dalripor lever till stor del av växtföda — videknoppar och vidans skott är vinterstapelfödan, kompletterad med blåbär, kråkbär och andra bär samt späd grönska under den snöfria delen av året. Kycklingarna äter under sina första veckor mest insekter, som ger det protein de behöver för snabb tillväxt.
Förväxlingsarter
- Fjällripa — mindre, högalpint, tuppen har svart tygelstreck.
Vanliga frågor
Skillnad dalripa och fjällripa? Dalripan häckar i videregion och myrar; fjällripan uppe på kalfjäll. Fjällripan är mindre och tuppen har svart ögonstreck året runt.
Varför byter ripan färg? För kamouflage — vit på snötäckt vinter, brunfläckig på sommar. Hon har också tre olika höstdräkter för övergångar.
Är dalripan jaktbar? Ja — ripjakt är en tradition i fjällänen. Jakttider och fångster regleras av länsstyrelsen.
Se dalripa nära dig
Källor
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Var hittar du dalripa?
Du kan se dalripa på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer dalripa via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.