Dalripa (Lagopus lagopus)

Dalripan (Lagopus lagopus) är myr- och fjällhedens hönsfågel — helvit på vintern, brunrödflammig på sommaren, med "grymtande" flyktrop över fjället.

Dalripa (Lagopus lagopus) — foto

Dalripan lever i fjällmiljöer och byter fjäderdräkt med årstiderna — vit om vintern. Häckar i myrar. Ca 100 000–300 000 par. Utforska på Fågelkartan.

Snabba fakta om dalripa

Fördjupning om dalripa

Fågelkartans utförliga genomgång av dalripa finns i bloggen: Fjällfåglar i Sverige — arterna ovan trädgränsen.

Fördjupa dig i dalripa

Dalripan (Lagopus lagopus) är myr- och fjällhedens hönsfågel — helvit på vintern, brunrödflammig på sommaren, med "grymtande" flyktrop över fjället.

Om arten

Dalripan är en medelstor hönsfågel i familjen fasanfåglar som förekommer runt Arktis, i norra Europa, Asien och Nordamerika. Den är välkänd för sin årstidsbundna dräktväxling, brunspräcklig på sommaren och vit på vintern, som ger ett effektivt kamouflage mot skiftande underlag. Enligt svenska Wikipedia är arten stannfågel eller kortflyttare över hela sitt utbredningsområde. I Sverige hör dalripan hemma i fjällen och i skogslandet längre ned, och Sveriges fåglar 2022 lyfter fram att antalet ripor i fjällen varierar kraftigt mellan år.

Kännetecken

Dalripan är en rundad hönsfågel på ungefär 40 cm, och enligt svenska Wikipedia varierar längden mellan 35 och 43 cm, med ett vingspann på 55–66 cm. Den har lång hals, litet huvud, kort, grov och mörk näbb och fjäderklädda fötter. Sommartid är den mest rödbrun till gråbrun, med vita vingar och ett rött streck ovanför ögat. Under vintern blir fågeln vit, men stjärtens yttersta del har ett svart band. Om våren har tuppen mörkt rödbrunt huvud, hals och övre bröst samt en stor röd kam ovanför varje öga, medan honan saknar de stora kammarna och är mer tvärvattrad. Dalripan ruggar tre till fyra gånger per år, och dräkten följer därför hela tiden underlaget. Den är tyngre och har tjockare näbb än fjällripan.

Läte

Tuppen är ljudlig under spelet på våren. Lätena är bullrande och skrattande och hörs vida omkring över öppna myrar och fjällhed.

Utbredning och förekomst i Sverige

Enligt Rödlista 2025 häckar dalripan från norra Dalarna och norrut i större delen av Norrland, i buskrik skogs- och myrmark. Den är talrik i fjällens zoner med björk och vide, finns även på myrar och i glesa skogar med välutvecklat buskskikt och häckar sällsynt på öar i norra Bottenviken. Sveriges fåglar 2022 räknar med cirka 190 000 par (2018). Beståndet har minskat med 46 procent under tjugoårsperioden 2002–2021, men ökat med 49 procent under de senaste tio åren. Rödlista 2025 klassar arten som livskraftig (LC) och noterar att antalet varierar kraftigt mellan år men att populationen är stabil på längre sikt. Samtidigt har arten minskat i de östra delarna av övre Norrland, och Artfakta beskriver bestånden som betydligt svagare och minskande i de östra och södra delarna av utbredningen, särskilt vid kusten och i skärgårdarna. Den närbesläktade fjällripan håller till högre upp på det kala fjället.

Häckning

Dalripan är en markhäckare, och boet byggs direkt på marken. Enligt svenska Wikipedia lägger honan i genomsnitt sex till elva rostgula, svartbrunfläckade ägg, en kull per år. Honan ruvar i 19–25 dygn medan tuppen håller vakt i närheten. Båda föräldrarna tar hand om kycklingarna, och redan efter åtta till tio dagar kan de hjälpligt flyga.

Föda

Dalripan är huvudsakligen växtätare. Enligt Artfakta består födan av knoppar, framför allt av björk och dvärgbjörk. Kycklingarna lever mest på insekter, och kullarna håller sig därför ofta vid myrkanter och i andra insektsrika miljöer. Arten föredrar öppen till halvöppen mark med rikligt av viden och dvärgbjörk, och den undviker tät skog.

Förväxlingsarter

Vanliga frågor

Skillnad dalripa och fjällripa? Dalripan är tyngre och har tjockare näbb. Dess dräkt är rödbrun på sommaren, medan fjällripans är gråare och mer vitfläckig. Fjällripans tupp har dessutom ett svart streck från ögat till näbben.

Varför byter ripan färg? För kamouflage: vit på snötäckt vinter, brunfläckig på sommaren. Dalripan ruggar tre till fyra gånger per år, så dräkten följer hela tiden skiftande underlag.

Är dalripan jaktbar? Ja. Enligt svenska Wikipedia jagas dalripa i Norden främst under förhösten, från slutet av augusti till början av oktober. Kontrollera alltid gällande jakttider innan jakt.

Se dalripa nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-10-15.

Skydd och hänsyn för dalripa

Rödlistekategori
LC — Livskraftig enligt den svenska rödlistan.

Källor:

Var hittar du dalripa?

Du kan se dalripa på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer dalripa via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.

Liknande arter i kategorin hönsfåglar

Utrustning för att se dalripa

I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.