Fjälluggla (Bubo scandiacus)

Fjällugglan (Bubo scandiacus) är en stor, nästan vit uggla som häckar på den kala fjälltundran och är starkt beroende av lämmelårens svängningar.

Fjälluggla (Bubo scandiacus) — foto

Nationellt utdöd (RE) i Sverige, häckar numera bara tillfälligt under goda gnagarår. Stor, nästan vit uggla. Fakta och läten.

Snabba fakta om fjälluggla

Fördjupa dig i fjälluggla

Fjällugglan (Bubo scandiacus) är en stor, nästan vit uggla som häckar på den kala fjälltundran och är starkt beroende av lämmelårens svängningar.

Om arten

Fjällugglan är en av de mest karaktäristiska arterna i den arktiska faunan och förekommer cirkumpolärt runt hela norra halvklotet. I Sverige befinner den sig vid sin sydgräns. Förekomsten styrs nästan helt av tillgången på smågnagare, och i takt med att de regelbundna smågnagarcyklerna störts har arten fått allt svårare. I Rödlista 2025 klassas fjällugglan därför som nationellt utdöd (RE) i Sverige: den häckar inte längre regelbundet i landet utan uppträder bara tillfälligt.

Kännetecken

Enligt svenska Wikipedia hör fjällugglan till våra största ugglor: den är 53–65 cm lång och har ett vingspann på 125–150 cm. Den vuxna hannen är nästan helt vit, medan honan har mörka fläckar på hjässan, tvärband på undersidan och mörk teckning över rygg och skuldror. Unga fåglar är tätare bandade. Ögonen är stora och gula, huvudet är runt och benen och tårna är kraftigt befjädrade. Storleken och den vita dräkten gör arten svår att förväxla med någon annan svensk uggla.

Läte

Fjällugglan är tyst och skygg för det mesta. På våren markerar paren revir med envisa rop som enligt svenska Wikipedia kan höras flera kilometer. Engelska Wikipedia beskriver huvudlätet som en monoton serie hårda, skällande toner, ungefär "krooh krooh krooh", och att båda könen även kan ge ifrån sig kacklande, väsande och grymtande ljud när de är upphetsade.

Utbredning och förekomst i Sverige

Tidigare häckade fjällugglan regelbundet på höglänta fjällhedar i Lappland, och vissa år under 1800-talet och början av 1900-talet var den talrik som häckfågel. Rödlista 2025 pekar ut 1978 som det senaste riktigt stora fjälluggleåret, när åtminstone 100 par häckade, de flesta i Lule lappmark. Därefter har fynden av häckningar blivit allt färre: 5 häckningar 1981, 17 år 1982, 2 år 2001, 1 år 2005, minst 2 år 2011 och minst 23 år 2015. Eftersom arten numera bara uppträder tillfälligt bedöms den ha upphört att regelbundet reproducera sig i landet, och Rödlista 2025 klassar den som nationellt utdöd (RE). Enligt Artdatabanken kan häckande fjälluggla förmodligen upplevas även framöver under särskilt goda gnagarår. Sveriges fåglar 2022 beskriver fjällugglan som numera mycket oregelbunden och lämnar den utanför sin beståndstabell. Varje fynd är en händelse bland fågelskådare. För andra ugglor, se gruppen ugglor.

Häckning

Fjällugglan häckar på marken och boet är en uppskrapad grop, ofta på en snöfri upphöjning med god utsikt över jaktområdet. Häckningen börjar i maj, och enligt svenska Wikipedia är kullen på 5–14 ägg beroende av tillgången på föda. Honan ruvar redan från första ägget, så ungarna kläcks med flera dagars mellanrum, och båda föräldrarna matar dem. Under gnagarfattiga år kan häckningen utebli helt.

Föda

Födan består nästan uteslutande av gnagare som lämlar och sorkar, men fåglar tas ibland, särskilt ripungar. Enligt svenska Wikipedia kan fjällugglan lokalisera byten under snötäcket med hörseln. Till skillnad från de flesta ugglor är den ofta aktiv även i dagsljus, särskilt under sommaren.

Förväxlingsarter

Vanliga frågor

Var kan man se fjälluggla i Sverige?

Fjällugglan är i dag en tillfällig gäst i Sverige. Chansen är störst i de nordliga högfjällen under goda lämmelår, men fynd är sällsynta och svåra att förutsäga.

Är fjällugglan hotad?

I Sverige klassas fjällugglan som nationellt utdöd (RE) i Rödlista 2025, eftersom den inte längre häckar regelbundet i landet. Orsaken är att de regelbundna smågnagarcyklerna störts.

Vad äter fjälluggla?

Den lever främst av lämlar och sorkar och är starkt beroende av gnagarårens svängningar för att kunna häcka.

Se fjälluggla nära dig

Utforska var fjällugglan rapporterats och följ observationer på kartan.

Källor

Skydd och hänsyn för fjälluggla

Rödlistekategori
RE — Nationellt utdöd enligt den svenska rödlistan.
Fågeldirektivet
Fjälluggla är upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet (direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar). För arter i bilaga 1 ska medlemsstaterna vidta särskilda åtgärder för bevarande av artens livsmiljö och utse särskilda skyddsområden — i Sverige de fågelområden som ingår i Natura 2000. I direktivets bilaga anges arten som Nyctea scandiaca.

Källor:

Var hittar du fjälluggla?

Du kan se fjälluggla på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Arten fjälluggla följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.

Liknande arter i kategorin ugglor

Utrustning för att se fjälluggla

I skog och mark är en bra handkikare den viktigaste utrustningen — de flesta fågelskådare väljer en 8×42.