Jordugglan häckar på marken i öppna myrar och fjällheder. Flyger lågflygande med mjuka vingslag. Ca 1 000–5 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/jorduggla` · Kategori: Ugglor
Slug: /art/jorduggla · Kategori: Ugglor
Jordugglan (Asio flammeus) är en av få ugglor som regelbundet jagar i dagsljus och seglar lågt över öppna marker med långsamma, vingslag som påminner om en stor fjäril. Små örontofsar och lysande gula ögon i en mörk ansiktsmask skiljer henne från den nattaktiva hornugglan.
Jordugglan är en uggla i familjen Strigidae och släktet Asio. Den har en vidsträckt utbredning över norra halvklotet och häckar dessutom på flera håll i Sydamerika. Till skillnad från de flesta ugglor undviker den skog och söker sig till vidsträckt, öppen mark — myrar, hedar, hyggen och övervuxen jordbruksmark. Arten klassas som livskraftig (LC) men beståndet svänger kraftigt mellan åren. I Sverige är jordugglan en sommarfågel som anländer under våren och lämnar landet på hösten.
Jordugglan är 33–40 cm lång, har ett vingspann på ungefär 95–110 cm och väger 230–430 gram. Dräkten är ljust gulbrun med kraftig mörk streckning, tätast på bröstet och glesare mot buken. De gula ögonen sitter i ett mörkt fält som ger fågeln ett bistert uttryck. Örontofsarna är mycket korta och syns oftast inte alls i fält. I flykten ses ljusa, långa vingar med en mörk fläck vid handleden och svarta vingspetsar.
Jordugglan är i regel tystlåten. Under spelflykten på våren hörs hanens dova, upprepade "boo-boo-boo-boo" samtidigt som han kan slå ihop vingarna under kroppen med en smällande ljudeffekt. Vid störning hörs raspiga, skällande läten.
Jordugglan häckar främst i norra Sverige och mer glest i södra landsdelarna. Det svenska beståndet brukar anges till ungefär 1 000–5 000 par, men siffran varierar kraftigt eftersom häckningen styrs av tillgången på smågnagare. Rika sorkår kan ge stor inflyttning även i söder, medan arten kan vara nästan frånvarande svaga år.
Boet placeras direkt på marken, gärna i en tuva eller bland ris i öppen terräng. Honan lägger oftast 4–8 ägg, men under goda sorkår kan kullen bli betydligt större. Ruvningstiden är cirka 26–29 dygn och honan ruvar ensam medan hanen jagar åt henne. Ungarna lämnar boet och sprider sig i vegetationen innan de är flygga.
Jordugglan lever nästan uteslutande av smågnagare, framför allt sorkar och lämlar. Under goda gnagarår är häckningsframgången hög, medan ugglorna dåliga år kan utebli helt från ett område. I viss mån tas också småfågel.
Jordugglans gula ögon, korta tofsar och vana att jaga lågt över öppen mark dagtid skiljer den tydligt från hornugglan.
Jordugglan ses bäst i skymning och tidig kväll vår och sommar över öppna myrar, fjällhedar, hyggen och kustängar, särskilt i norra Sverige. Under sorkrika år kan den lokalt vara talrik även i söder.
Jagar jordugglor dagtid? Ja — en av få svenska ugglor som regelbundet jagar i dagsljus, särskilt i skymning och i norra Sverige där natten är ljus.
Skillnad jorduggla och hornuggla? Jordugglan har gula ögon, korta tofsar, jagar lågt över öppen mark dagtid. Hornugglan har orangea ögon, långa tofsar, jagar i skymning.
Var ser jag jorduggla? Öppna myrar, fjällhedar och kustängar i norra Sverige, samt vissa söderländska områden under sorkinvasionsår.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se jorduggla på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På denna sida samlar Fågelkartan information om jorduggla — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.