Ugglor i Sverige – alla 11 arter, läten, storlek och utbredning 2026

Sverige har 11 ugglearter som häckar regelbundet eller tillfälligt enligt SLU Artdatabanken — från sparvugglan (15–18 cm, Sveriges minsta uggla) till berguven (60–75 cm, Sveriges största uggla). De flesta ugglor är nattaktiva, men sparvuggla och hökuggla jagar även på dagen. Den här guiden listar alla arter med storlek, vikt, läte, utbredning och rödlistningsstatus.

Snabböversikt: alla ugglearter i Sverige

Sorterade efter storlek, från minst till störst:

Källa: SLU Artdatabanken och SOF BirdLife Sverige.

Sveriges minsta uggla — sparvugglan

**Sveriges minsta uggla är sparvugglan (Glaucidium passerinum) med en kroppslängd på endast 15–18 cm och vikt 50–80 g** — mindre än en björktrast. Den är så liten att den ryms i en handflata, men jagar ändå småfåglar nästan lika stora som den själv.

• Storlek: 15–18 cm (Sveriges minsta uggla).
• Vikt: 50–80 g — ungefär som en stare.
• Aktivitet: dagaktiv — jagar i skymning, gryning och även mitt på dagen.
• Kännetecken: två svarta "falska ögon" på nacken som förvirrar bytesdjur och rovdjur.
• Läte: karakteristiskt monotont visslande "düh-düh-düh", en ton var 1,5–2 sekund.
• Utbredning: barrskog över hela Sverige, från Skåne till Norrbotten.

Sparvugglan svarar på frågan "vilken är Sveriges minsta uggla?" — och är ofta lättare att se än andra ugglor eftersom den är dagaktiv. Den sitter gärna högt och öppet på en grandopp.

Sveriges största uggla — berguven

**Sveriges största uggla är berguven (Bubo bubo)** med en kroppslängd på 60–75 cm, vingspann 140–170 cm och vikt upp till 4 kg.

• Läte: djupt "hu-uh, hu-uh" som hörs på 4 km avstånd i stilla väder.
• Population: cirka 880 reproduktiva individer i Sverige enligt SLU Artdatabanken. Rödlistad VU (sårbar) i Rödlista 2025.
• Habitat: branta klippor, stenbrott och kustklippor.

Berguven är så stor att den kan ta byten upp till rådjurskalv-storlek — men huvudfödan är harar, igelkottar och andra ugglor.

Ugglearter detaljerat

Sparvuggla — Sveriges minsta uggla

Sparvugglan (Glaucidium passerinum, 15–18 cm) är Sveriges minsta uggla och en av få dagaktiva arter. Den känns igen på den rundade, kompakta formen, gula ögonen och de två svarta "falska ögonen" på nackens baksida. Lätet är ett enkelt visslande "düh-düh-düh" som hörs i mars–april och i oktober. Häckar i hål efter större hackspett i barrskog. Lyssna på xeno-canto.

Pärluggla — den lilla skogsugglan

Pärlugglan (Aegolius funereus, 22–27 cm) är en liten nattaktiv uggla med stort huvud och pärlfläckig fjäderdräkt. Lätet är ett pumpande "po-po-po-po-po" i serier om 5–10 toner — hörs långt i mars–april. Häckar i hackspettshål i tät granskog över hela Sverige. Beståndet har minskat kraftigt sedan 2010, med uppskattningsvis 60 procent (40–80 procent) under de senaste 15 åren. Artdatabanken skattar cirka 15 400 reproduktiva individer, och arten är rödlistad EN (starkt hotad) i Rödlista 2025.

Hökuggla — den dagaktiva

Hökugglan (Surnia ulula, 35–43 cm) är en dagaktiv uggla som ofta sitter i toppen av en torrgran och spanar — påminner mer om en hök än en uggla. Långa stjärten och snabba flyget förstärker likheten. Häckar främst i Norrlands inland, 1 000–3 000 par. Invasionsbeteende sydåt under sork-rika vintrar.

Hornuggla — den tofsförsedda

Hornugglan (Asio otus, 35–40 cm) känns igen på de långa "öron"-tofsarna och brandgula ögonen. Är slank och nattaktiv. Lätet är ett mjukt dovt "huu…huu…huu" med 2–3 sekunders mellanrum. Häckar i gamla kråkbon i barrskog nära öppen mark. Cirka 3 000–6 000 par (beståndet har minskat kraftigt de senaste decennierna).

Jorduggla — den marklevande

Jordugglan (Asio flammeus, 33–43 cm) är dagaktiv och marklevande — jagar lågt över myrar, fält och kustängar med långa, skenbart luftiga vingslag. Bygger bo direkt på marken. 1 500–3 000 par. Bäst ses på Öland, Gotland och i sankmarker våren.

Kattuggla — Sveriges vanligaste uggla

Kattugglan (Strix aluco, 37–43 cm) är Sveriges vanligaste uggla med omkring 15 000–25 000 par. Rundhuvud utan tofsar, mörka ögon, gråbrun eller brun färgform. Hanen ger det klassiska kvällslätet "huu…hu-hu-huuuu", honan svarar med skarpt "ki-wik". Hörs i tätorter, parker och löv-/blandskogar — även mitt i Stockholm och Uppsala.

Slaguggla — den aggressiva försvararen

Slagugglan (Strix uralensis, 50–62 cm) är en stor, ljusgrå uggla med långa stjärten och svarta ögon. Berömd för att attackera människor som närmar sig boet — kan slå öronen blodiga. Lätet är ett djupt "huu-huuu, huu-huu". 1 500–3 000 par, främst i Norrland och Svealand men sprider sig söderut.

Lappuggla — den runda fjällugglan

Lappugglan (Strix nebulosa, 60–84 cm) ser ut att vara Sveriges största uggla men är mest fjäderdun — väger bara 700–1 700 g trots längden. Den enorma grå ansiktsskivan med koncentriska ringar och de små gula ögonen är unika. Rödlistad VU (sårbar) med 200–400 par, främst i Norrland men numera häckande i nästan alla sydsvenska landskap. Lätet är ett djupt, dovt "huh-huh-huh" i fallande tonhöjd.

Berguv — Sveriges största uggla

Berguven (Bubo bubo, 60–75 cm) är Sveriges största och kraftigaste uggla med upp till 170 cm vingspann och 4 kg vikt. Bjärt orange ögon, kraftiga örontofsar. Lätet "hu-uh, hu-uh" hörs 4 km. Cirka 880 reproduktiva individer, VU. Hittas i klippiga kustområden, stenbrott och bergstrakter — Bohuslän, Oxelösund och Siljansområdet är klassiska lokaler.

Snöuggla — den arktiska

Snöugglan (Bubo scandiacus, 55–65 cm) är klassad som nationellt utdöd (RE) i Rödlista 2025, eftersom den numera bara häckar tillfälligt i Sverige. Häckar i kalfjället under sorkrika år — 5–50 par mellan 2010 och 2024. Hanen är nästan helt vit, honan tvärbandad. Bäst ses i Padjelanta, Sarek och Abisko-fjällen under sork-toppar. Globalt klassad som VU (sårbar) av BirdLife International.

Tornuggla — den hjärtformade

Tornugglan (Tyto alba, 33–35 cm) känns igen på den hjärtformade vita ansiktsskivan och de mörka ögonen. Klassad som nationellt utdöd (RE) i Rödlista 2025 — den senaste säkra häckningen i Sverige var 2001, på Gotland. Som häckfågel använde den ladugårdar, kyrktorn och övergivna byggnader. Lätet är ett karakteristiskt väsande skri, helt olikt andra ugglors hoanden.

Var och när ser man ugglor?

Säsong:

• Januari–mars: kattuggla, berguv och slaguggla hörs som mest under parningssäsong.
• Mars–april: pärluggla, sparvuggla, hornuggla och lappuggla.
• April–maj: jorduggla över öppna marker.
• Vinter (november–februari): snöuggla och hökuggla kan ses i invasionsår längre söderut.
• Höst (september–oktober): sparvugglans höstläte och unga kattugglor som söker revir.

Tid på dygnet: de flesta hörs 30 minuter efter solnedgång till 2 timmar in på natten. Dagaktiva undantag: sparvuggla, hökuggla och jorduggla.

Plats:

• Tät barrskog: sparvuggla, pärluggla, slaguggla.
• Lövskog och trädgårdar: kattuggla, hornuggla.
• Klippor och stenbrott: berguv.
• Öppen myr och kust: jorduggla.
• Norrländsk gammelskog: lappuggla, hökuggla.
• Kalfjäll: snöuggla.

Hur låter olika ugglor?

Lyssna på inspelningar via xeno-canto — sök på art-namn för flera referensinspelningar per art.

Se ugglorna på kartan

Utforska aktuella observationer för varje art direkt på Fågelkartan:

• Se kattuggla på kartan
• Se sparvuggla på kartan
• Se berguv på kartan
• Se lappuggla på kartan
• Se hökuggla på kartan
• Se jorduggla på kartan
• Se hornuggla på kartan
• Se pärluggla på kartan
• Se slaguggla på kartan

FAQ

Vilken är Sveriges minsta uggla? Sveriges minsta uggla är sparvugglan (Glaucidium passerinum) med en kroppslängd på endast 15–18 cm och vikt 50–80 g. Den är dagaktiv och har två svarta "falska ögon" på nacken. Häckar i barrskog över hela Sverige.

Vilken är Sveriges största uggla? Berguven (Bubo bubo) är Sveriges största uggla — 60–75 cm lång, vingspann upp till 170 cm och vikt upp till 4 kg. Beståndet skattas till cirka 880 reproduktiva individer enligt SLU Artdatabanken.

Hur många ugglearter finns i Sverige? Sverige har 11 ugglearter som häckar regelbundet eller tillfälligt: sparvuggla, pärluggla, hökuggla, hornuggla, jorduggla, kattuggla, slaguggla, lappuggla, berguv, snöuggla och tornuggla. Källa: SLU Artdatabanken.

Vilken är Sveriges vanligaste uggla? Kattugglan (Strix aluco) med omkring 15 000–25 000 häckande par. Hörs ofta i tätorter, parker och blandskog — även i centrala Stockholm, Göteborg och Uppsala.

Är ugglor fridlysta i Sverige? Ja, alla ugglor är fridlysta enligt artskyddsförordningen (2007:845). Det är förbjudet att avsiktligt fånga, döda eller störa ugglor — särskilt vid bo. Flera arter har dessutom områdesfridlysning under häckningstid.

När hörs ugglor mest? Mars–maj är den intensivaste perioden då de flesta arter ropar för revir och parbildning. Kattuggla, berguv och slaguggla börjar redan i januari. Sparvugglan ropar även i oktober (höstläte).

Var ser jag ugglor lättast? För kattuggla — kvällsskådning i parker och kyrkogårdar i februari–april. För sparvuggla och hökuggla — dagstid i Norrlands taiga eller gammal granskog. För berguv — kustklippor och stenbrott i Bohuslän eller Oxelösund. Använd Fågelkartan för aktuella observationer.

Är ugglor dagaktiva eller nattaktiva? De flesta ugglor är nattaktiva, men tre arter är delvis eller helt dagaktiva: sparvuggla, hökuggla och jorduggla. Pärluggla, kattuggla, slaguggla, lappuggla, berguv, hornuggla, tornuggla och snöuggla jagar främst i skymning och natt.

Vilka ugglor är hotade i Sverige? Enligt SLU Artdatabankens Rödlista 2025 är pärluggla och hornuggla EN (starkt hotade), hökuggla, lappuggla och berguv VU (sårbara) samt sparvuggla och jorduggla NT (nära hotade). Snöuggla och tornuggla klassas som RE (nationellt utdöda), eftersom de inte längre häckar regelbundet. Kattuggla och slaguggla är LC (livskraftiga).

Hur skiljer man kattuggla från slaguggla? Storlek är den enklaste skillnaden: kattuggla 37–43 cm, slaguggla 50–62 cm. Slagugglan har lång stjärt som syns tydligt i flykt, ljusare grå dräkt och längre vingar. Kattugglan är kompakt, mörkare brunaktig och har kortare stjärt. Ljudmässigt har kattugglan det vemodiga "hu-hu-huuuu", slagugglan ett djupare och mer stötvis "huu-huuu, huu-huu".

Källor

• SLU Artdatabanken — Artfakta — rödlistning, populationsdata.
• SOF BirdLife Sverige — häckande par, övervakning.
• BirdLife International — Datazone — global status.
• xeno-canto — lätesinspelningar per art.
• Naturvårdsverket — Artskyddsförordningen — fridlysning.
• Artportalen — observationsdata.

Relaterat

• Rovfåglar i Sverige
• Lär dig känna igen fågelsång
• Artsidor: Sparvuggla · Pärluggla · Kattuggla · Berguv · Hornuggla · Jorduggla · Hökuggla · Slaguggla · Lappuggla

Senast uppdaterad: 2026-04-27.

Mer från bloggen (Artguide)

• Koltrast: allt om Sveriges mest välkända trädgårdsfågel
• Sveriges 20 vanligaste trädgårdsfåglar — lär dig alla
• Vaktel i Sverige — läten, fakta och bästa platser
• Ruggning hos fåglar — fjäderbyte, eklipsdräkt och artbestämning
• Sångsvan vs knölsvan — komplett fältguide till Sveriges svanar

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.