Ugglor i Sverige – alla 11 arter, läten, storlek och utbredning 2026

Den här guiden går igenom 11 ugglearter som häckar eller har häckat i Sverige — från sparvugglan (Sveriges minsta uggla) till berguven (Sveriges största uggla). Därtill har minervauggla häckat tillfälligt enligt SLU Artdatabanken. De flesta ugglor är nattaktiva, men sparvuggla, hökuggla och jorduggla syns även på dagen. Här finns utbredning, läte, bestånd och rödlistningsstatus för varje art.

Snabböversikt: alla ugglearter i Sverige

Bestånden är skattningar av antal par från Sveriges fåglar 2022 (hökuggla, kattuggla och jorduggla avser 2018, övriga 2021) och varierar kraftigt mellan år för arter som följer tillgången på smågnagare. Status enligt Rödlista 2025. Källor: se Källor.

Sveriges minsta uggla — sparvugglan

**Sveriges minsta uggla är sparvugglan (Glaucidium passerinum)**, ungefär lika stor som en stare. Den är rödlistad som nära hotad (NT) i Rödlista 2025, eftersom beståndet har minskat med omkring 15 procent (5–25 procent) under de senaste 15 åren.

• Aktivitet: mest aktiv i gryning och skymning, men kan även synas på dagen.
• Kännetecken: två svarta "falska ögon" på nacken.
• Läte: monotont visslande "düh-düh-düh".
• Utbredning: barr- och blandskog från norra Skåne till Torne lappmark. Saknas helt på Öland och Gotland.

Sparvugglan svarar på frågan "vilken är Sveriges minsta uggla?" — och är ofta lättare att få syn på än andra ugglor eftersom den kan vara aktiv även dagtid.

Sveriges största uggla — berguven

**Sveriges största uggla är berguven (Bubo bubo)** med en kroppslängd på 60–70 cm och ett vingspann på 140–170 cm.

• Läte: ett tvåstavigt, djupt hoande som kan höras på upp till fyra kilometers avstånd.
• Population: ca 460 par enligt Sveriges fåglar 2022. Rödlistad VU (sårbar) i Rödlista 2025.
• Habitat: rasbranter, klippterräng och större täkter (berg-, grus- och sandtäkter), men även kalhyggen och soptippar.

Berguven har relativt goda bestånd i skärgårdsområdena i Södermanland, Östergötland, norra Småland och Bohuslän, medan den är mycket fåtalig i fjälltrakterna.

Ugglearter detaljerat

Sparvuggla — Sveriges minsta uggla

Sparvugglan (Glaucidium passerinum) är Sveriges minsta uggla. Den känns igen på den rundade, kompakta formen och de två svarta "falska ögonen" på nackens baksida. Lätet är ett enkelt visslande "düh-düh-düh". Häckar i hål efter större hackspett i barr- och blandskog. Lyssna på xeno-canto.

Pärluggla — den lilla skogsugglan

Pärlugglan (Aegolius funereus) är en liten, nattaktiv uggla, cirka 25 cm lång, med brun ovansida och vita fläckar, "pärlor", på skuldrorna. Lätet är ett pumpande "po-po-po-po-po". Den häckar sparsamt i barr- och blandskog över nästan hela landet, men inte på Öland, och är beroende av äldre skog med bohål av spillkråka. Beståndet har minskat kraftigt, med uppskattningsvis 60 procent (40–80 procent) under de senaste 15 åren, och uppgifterna tyder på att det i det närmaste kraschat sedan 2010. Arten är rödlistad EN (starkt hotad) i Rödlista 2025.

Hökuggla — den dagaktiva

Hökugglan (Surnia ulula) är en delvis dagaktiv uggla som föredrar gles skogsmark i kanten av öppna områden som myrar och hyggen, och som påminner mer om en hök än en uggla. Den häckar i håligheter i grövre träd och på högstubbar i Norrlands skogsland, ca 2 300 par. Hökugglan är nomadisk och följer tillgången på gnagare. Efter invasionsår kan enstaka par häcka längre söderut. Beståndet har minskat med omkring 45 procent (30–60 procent) under de senaste 15 åren, och arten är rödlistad VU (sårbar) i Rödlista 2025.

Hornuggla — den tofsförsedda

Hornugglan (Asio otus) känns igen på de långa "öron"-tofsarna och brandgula ögonen. Den är slank och nattaktiv. Lätet är ett mjukt dovt "huu…huu…huu". Häckar huvudsakligen i anslutning till odlad mark, och under goda gnagarår i större delen av landet utom de nordligaste lappmarkerna. Ca 6 000 par. Beståndet har mer än halverats under de senaste 15 åren (55 procent under 18 år enligt Rödlista 2025), och arten är rödlistad EN (starkt hotad).

Jorduggla — den marklevande

Jordugglan (Asio flammeus) är delvis dagaktiv och sitter ofta på marken. Den jagar över myrar, hedar och ängsmark med långsamma vingslag och stel vingföring och bygger boet direkt på marken. Häckar främst i norra Sverige, från Härjedalen–Medelpad och norrut, med de tätaste förekomsterna i fjällen och inre Norrlands myrrika skogsland. Mer tillfälligt konstateras häckningar längre söderut, till exempel på södra Öland. Ca 1 700 par, med toppar vart tredje till fjärde år i takt med smågnagarcyklerna. Rödlistad NT (nära hotad) i Rödlista 2025.

Kattuggla — den vanliga skogs- och parkugglan

Kattugglan (Strix aluco) är en kraftig uggla med rundhuvud utan tofsar och mörka ögon, och finns i grå- och brunfärgade former. Med ca 18 000 par hör den till våra talrikare ugglor. Hanen har det klassiska kvällslätet "huu…hu-hu-huuuu", honan svarar med ett skarpt "ki-wik". Kattugglan är en utpräglad stannfågel som häckar från Skåne till Dalarna, längs Norrlandskusten till södra Västerbotten och lokalt i Jämtland. Den finns i löv- och blandskog nära odlad mark samt i parker, äldre trädgårdar och alléer. Rödlistad LC (livskraftig).

Slaguggla — den stora försvararen

Slagugglan (Strix uralensis) tillhör de större ugglorna, med en kroppslängd på 50–60 cm och vingspann på 100–125 cm. Den liknar kattugglan med mörka ögon och gul näbb, men är betydligt större och har en längre stjärt. Dräkten är ljust gråbrunbeige med mörk längsstreckning. Slagugglan kan gå till angrepp mot människor som närmar sig boet. Sången är ett djupt hoande med bestämd rytm. Ca 2 700 par, från mellersta Värmland, Västmanland och Uppland och norrut. Arten har ökat sedan 1980-talet och är numera rödlistad som LC (livskraftig).

Lappuggla — den runda skogsugglan

Lappugglan (Strix nebulosa) är en stor uggla, närmare 70 cm lång med ett vingspann på 130–150 cm, och grå i kroppsfärgen. Huvudet är proportionellt stort och runt, och ansiktet har fina koncentriska ringar kring de små gula ögonen. Sången är en räcka dova, pumpande hoanden som sjunker i tonhöjd och styrka. Den häckar i skogsmark, där den främst använder risbon efter ormvråk, bivråk och duvhök. Antalet häckande par varierar kraftigt med tillgången på smågnagare. Ca 500 par. Arten har expanderat söderut sedan 1970-talet och häckar numera i samtliga sydsvenska landskap utom Dalsland, men saknas på Öland och Gotland. Rödlistad VU (sårbar) i Rödlista 2025.

Berguv — Sveriges största uggla

Berguven (Bubo bubo) är Sveriges största uggla, 60–70 cm lång med 140–170 cm vingspann. Irisen är bjärt orange och örontofsarna långa. Sången hörs på upp till fyra kilometers avstånd. Ca 460 par, VU. Hittas i rasbranter, klippterräng och täkter, med relativt goda bestånd i skärgårdsområdena i Södermanland, Östergötland, norra Småland och Bohuslän.

Fjälluggla (snöuggla) — den arktiska

Fjällugglan eller snöugglan (Bubo scandiacus) är klassad som nationellt utdöd (RE) i Rödlista 2025. Den häckar på höglänta fjällhedar i Lappland, men antalet häckningar varierar starkt med tillgången på smågnagare. Det senaste riktigt stora året var 1978, då minst 100 par häckade. År 2011 konstaterades minst två till tre häckningar och 2015 minst 23. Hanen är helt vit och honan har mörka tvärband.

Tornuggla — den hjärtformade

Tornugglan (Tyto alba) känns igen på den hjärtformade vita ansiktsskivan och de mörka ögonen. Klassad som nationellt utdöd (RE) i Rödlista 2025 — den senaste säkra häckningen i Sverige var 2001, på Gotland. Den föredrar öppna marker i jordbrukslandskapet och häckar inomhus, oftast i ladugårdsbyggnader och stora logar. Till skillnad från andra ugglor har den dålig förmåga att bygga upp fettreserver, vilket kan göra dödligheten hög under vintern. Lätet är ett karakteristiskt väsande skri, helt olikt andra ugglors hoanden.

Var och när ser man ugglor?

Säsong: Spel och revirrop hörs mest från vårvintern och framåt. Sparvugglan kan höras även på hösten. Hökuggla och fjälluggla följer gnagartillgången och kan uppträda utanför sina vanliga områden i invasionsår.

Tid på dygnet: de flesta ugglor hörs i skymning och under natten. Delvis eller helt dagaktiva undantag: sparvuggla, hökuggla och jorduggla.

Plats:

• Tät barrskog: sparvuggla, pärluggla, slaguggla.
• Lövskog, parker och trädgårdar: kattuggla.
• Odlad mark: hornuggla.
• Klippor och stenbrott: berguv.
• Öppen myr och hed: jorduggla.
• Norrländsk skog och myrmark: lappuggla, hökuggla.
• Fjällhedar: fjälluggla.

Hur låter olika ugglor?

Lyssna på inspelningar via xeno-canto — sök på artnamn för flera referensinspelningar per art.

Se ugglorna på kartan

Utforska aktuella observationer för varje art direkt på Fågelkartan:

• Se kattuggla på kartan
• Se sparvuggla på kartan
• Se berguv på kartan
• Se lappuggla på kartan
• Se hökuggla på kartan
• Se jorduggla på kartan
• Se hornuggla på kartan
• Se pärluggla på kartan
• Se slaguggla på kartan

FAQ

Vilken är Sveriges minsta uggla? Sveriges minsta uggla är sparvugglan (Glaucidium passerinum), ungefär lika stor som en stare. Den har två svarta "falska ögon" på nacken och häckar i barr- och blandskog från norra Skåne till Torne lappmark.

Vilken är Sveriges största uggla? Berguven (Bubo bubo) är Sveriges största uggla — 60–70 cm lång med ett vingspann på 140–170 cm. Beståndet uppgår till ca 460 par enligt Sveriges fåglar 2022.

Hur många ugglearter finns i Sverige? Den här guiden tar upp 11 arter som häckar eller har häckat i Sverige: sparvuggla, pärluggla, hökuggla, hornuggla, jorduggla, kattuggla, slaguggla, lappuggla, berguv, fjälluggla (snöuggla) och tornuggla. Därtill har minervauggla häckat tillfälligt. Källa: SLU Artdatabanken.

Vilken är Sveriges vanligaste uggla? Det går inte att peka ut en enskild art med säkerhet, eftersom bestånden varierar med tillgången på smågnagare och skattningarna är osäkra. Enligt Sveriges fåglar 2022 är pärlugglan (ca 20 000 par), sparvugglan (ca 19 000 par) och kattugglan (ca 18 000 par) de tre talrikaste. Kattugglan är den av dem som oftast hörs i parker och trädgårdar.

Är ugglor fridlysta i Sverige? Ja, alla vilda fåglar, och därmed ugglor, är skyddade enligt artskyddsförordningen (2007:845). Det är förbjudet att avsiktligt döda, fånga eller störa dem.

När hörs ugglor mest? Spel och revirrop hörs mest från vårvintern och framåt. Sparvugglan kan höras även på hösten.

Var ser jag ugglor lättast? Kattugglan finns i parker, äldre trädgårdar och alléer. Hökugglan håller till i Norrlands skogsland, ofta i kanten av öppna marker som myrar och hyggen. Berguven häckar i klippterräng och täkter, med relativt goda bestånd i skärgårdsområdena i Södermanland, Östergötland, norra Småland och Bohuslän. Använd Fågelkartan för aktuella observationer.

Är ugglor dagaktiva eller nattaktiva? De flesta ugglor är nattaktiva, men sparvuggla, hökuggla och jorduggla är helt eller delvis aktiva även dagtid. Pärlugglan är uteslutande nattaktiv, och kattuggla, slaguggla, lappuggla, berguv och hornuggla jagar främst i skymning och natt.

Vilka ugglor är hotade i Sverige? Enligt Rödlista 2025 från SLU Artdatabanken är pärluggla och hornuggla EN (starkt hotade), hökuggla, lappuggla och berguv VU (sårbara) samt sparvuggla och jorduggla NT (nära hotade). Fjälluggla (snöuggla) och tornuggla klassas som RE (nationellt utdöda), eftersom de inte längre häckar regelbundet. Kattuggla och slaguggla är LC (livskraftiga).

Hur skiljer man kattuggla från slaguggla? Slagugglan är betydligt större (kroppslängd 50–60 cm) och har en proportionellt längre stjärt. Den har ljust gråbrunbeige dräkt och flyger rakt och målmedvetet, något ormvråkslikt. Kattugglan är mer kompakt. Ljudmässigt har kattugglan det vemodiga "hu-hu-huuuu", slagugglan ett djupt hoande med bestämd rytm.

Källor

• SLU Artdatabanken (2025). Rödlistade arter i Sverige 2025 samt artfaktatexter för berguv, lappuggla, slaguggla, tornuggla, fjälluggla, jorduggla, hökuggla, sparvuggla, pärluggla, kattuggla och hornuggla. artfakta.se
• Wirdheim, A. (red.) (2022). Sveriges fåglar 2022. BirdLife Sverige i samarbete med Svensk Fågeltaxering, Lunds universitet. Tabell 1 och 2. ISBN 978-91-88124-72-2. PDF
• Artskyddsförordning (2007:845). riksdagen.se

Relaterat

• Rovfåglar i Sverige
• Lär dig känna igen fågelsång
• Artsidor: Sparvuggla · Pärluggla · Kattuggla · Berguv · Hornuggla · Jorduggla · Hökuggla · Slaguggla · Lappuggla

Senast uppdaterad: 2026-10-14.

Mer från bloggen (Artguide)

• Koltrast: allt om en av Sveriges mest välkända trädgårdsfåglar
• Sveriges 20 vanligaste trädgårdsfåglar — lär dig alla
• Vaktel i Sverige — läten, fakta och bästa platser
• Ruggning hos fåglar — fjäderbyte, eklipsdräkt och artbestämning
• Sångsvan vs knölsvan — komplett fältguide till Sveriges svanar

Mer läsning på Fågelkartan

Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.