Fågelkartan · publicerad 2026-02-20 · 12 min läsning
Sveriges 11 ugglearter — från sparvugglan (16 cm, minst) till berguven (75 cm, störst). Storlek, läten, utbredning, häckande par och rödlistning enligt SLU...
Sverige har 11 ugglearter som häckar regelbundet eller tillfälligt enligt SLU Artdatabanken — från sparvugglan (15–18 cm, Sveriges minsta uggla) till berguven (60–75 cm, Sveriges största uggla). De flesta ugglor är nattaktiva, men sparvuggla och hökuggla jagar även på dagen. Den här guiden listar alla arter med storlek, vikt, läte, utbredning och rödlistningsstatus.
Sverige har 11 ugglearter som häckar regelbundet eller tillfälligt enligt SLU Artdatabanken — från sparvugglan (15–18 cm, Sveriges minsta uggla) till berguven (60–75 cm, Sveriges största uggla). De flesta ugglor är nattaktiva, men sparvuggla och hökuggla jagar även på dagen. Den här guiden listar alla arter med storlek, vikt, läte, utbredning och rödlistningsstatus.
Sorterade efter storlek, från minst till störst:
| Art | Latinskt namn | Längd | Vikt | Häckande par (Sverige) | Status |
|---|---|---|---|---|---|
| Sparvuggla | Glaucidium passerinum | 15–18 cm | 50–80 g | 5 000–10 000 | LC |
| Pärluggla | Aegolius funereus | 22–27 cm | 100–200 g | 10 000–20 000 | LC |
| Tornuggla | Tyto alba | 33–35 cm | 250–500 g | <10 | sällsynt |
| Jorduggla | Asio flammeus | 33–43 cm | 250–400 g | 1 500–3 000 | NT |
| Hökuggla | Surnia ulula | 35–43 cm | 215–390 g | 1 000–3 000 | LC |
| Hornuggla | Asio otus | 35–40 cm | 250–350 g | 5 000–10 000 | LC |
| Kattuggla | Strix aluco | 37–43 cm | 350–650 g | 50 000–100 000 | LC |
| Slaguggla | Strix uralensis | 50–62 cm | 500–1 300 g | 1 500–3 000 | LC |
| Snöuggla | Bubo scandiacus | 55–65 cm | 1,3–2,7 kg | 5–50 | EN |
| Lappuggla | Strix nebulosa | 60–84 cm | 700–1 700 g | 200–400 | NT |
| Berguv | Bubo bubo | 60–75 cm | 1,5–4 kg | 500–600 | NT |
Källa: SLU Artdatabanken och SOF BirdLife Sverige.
**Sveriges minsta uggla är sparvugglan (Glaucidium passerinum) med en kroppslängd på endast 15–18 cm och vikt 50–80 g** — mindre än en björktrast. Den är så liten att den ryms i en handflata, men jagar ändå småfåglar nästan lika stora som den själv.
Sparvugglan svarar på frågan "vilken är Sveriges minsta uggla?" — och är ofta lättare att se än andra ugglor eftersom den är dagaktiv. Den sitter gärna högt och öppet på en grandopp.
**Sveriges största uggla är berguven (Bubo bubo)** med en kroppslängd på 60–75 cm, vingspann 160–188 cm och vikt upp till 4 kg.
Berguven är så stor att den kan ta byten upp till rådjurskalv-storlek — men huvudfödan är harar, igelkottar och andra ugglor.
Sparvugglan (Glaucidium passerinum, 15–18 cm) är Sveriges minsta uggla och en av få dagaktiva arter. Den känns igen på den rundade, kompakta formen, gula ögonen och de två svarta "falska ögonen" på nackens baksida. Lätet är ett enkelt visslande "düh-düh-düh" som hörs i mars–april och i oktober. Häckar i hål efter större hackspett i barrskog. Lyssna på xeno-canto.
Pärlugglan (Aegolius funereus, 22–27 cm) är en liten nattaktiv uggla med stort huvud och pärlfläckig fjäderdräkt. Lätet är ett pumpande "po-po-po-po-po" i serier om 5–10 toner — hörs långt i mars–april. Häckar i hackspettshål i tät granskog över hela Sverige. 10 000–20 000 par enligt Artdatabanken.
Hökugglan (Surnia ulula, 35–43 cm) är en dagaktiv uggla som ofta sitter i toppen av en torrgran och spanar — påminner mer om en hök än en uggla. Långa stjärten och snabba flyget förstärker likheten. Häckar främst i Norrlands inland, 1 000–3 000 par. Invasionsbeteende sydåt under sork-rika vintrar.
Hornugglan (Asio otus, 35–40 cm) känns igen på de långa "öron"-tofsarna och brandgula ögonen. Är slank och nattaktiv. Lätet är ett mjukt dovt "huu…huu…huu" med 2–3 sekunders mellanrum. Häckar i gamla kråkbon i barrskog nära öppen mark. Cirka 5 000–10 000 par.
Jordugglan (Asio flammeus, 33–43 cm) är dagaktiv och marklevande — jagar lågt över myrar, fält och kustängar med långa, skenbart luftiga vingslag. Bygger bo direkt på marken. Rödlistad NT med 1 500–3 000 par. Bäst ses på Öland, Gotland och i sankmarker våren.
Kattugglan (Strix aluco, 37–43 cm) är Sveriges vanligaste uggla med 50 000–100 000 par. Rundhuvud utan tofsar, mörka ögon, gråbrun eller brun färgform. Hanen ger det klassiska kvällslätet "huu…hu-hu-huuuu", honan svarar med skarpt "ki-wik". Hörs i tätorter, parker och löv-/blandskogar — även mitt i Stockholm och Uppsala.
Slagugglan (Strix uralensis, 50–62 cm) är en stor, ljusgrå uggla med långa stjärten och svarta ögon. Berömd för att attackera människor som närmar sig boet — kan slå öronen blodiga. Lätet är ett djupt "huu-huuu, huu-huu". 1 500–3 000 par, främst i Norrland och Svealand men sprider sig söderut.
Lappugglan (Strix nebulosa, 60–84 cm) ser ut att vara Sveriges största uggla men är mest fjäderdun — väger bara 700–1 700 g trots längden. Den enorma grå ansiktsskivan med koncentriska ringar och de små gula ögonen är unika. Rödlistad NT med 200–400 par i Norrlands taiga. Lätet är ett djupt, dovt "huh-huh-huh" i fallande tonhöjd.
Berguven (Bubo bubo, 60–75 cm) är Sveriges största och kraftigaste uggla med upp till 188 cm vingspann och 4 kg vikt. Eldröda ögon, kraftiga örontofsar. Lätet "hu-uh, hu-uh" hörs 4 km. 500–600 par, NT. Hittas i klippiga kustområden, stenbrott och bergstrakter — Bohuslän, Oxelösund och Siljansområdet är klassiska lokaler.
Snöugglan (Bubo scandiacus, 55–65 cm) är Sveriges starkast hotade uggla, rödlistad EN (starkt hotad). Häckar i kalfjället under sorkrika år — 5–50 par mellan 2010 och 2024. Hanen är nästan helt vit, honan tvärbandad. Bäst ses i Padjelanta, Sarek och Abisko-fjällen under sork-toppar. Globalt klassad som VU (sårbar) av BirdLife International.
Tornugglan (Tyto alba, 33–35 cm) känns igen på den hjärtformade vita ansiktsskivan och de mörka ögonen. Mycket sällsynt i Sverige — färre än 10 par, främst i Skåne. Häckar i ladugårdar, kyrktorn och övergivna byggnader. Lätet är ett karakteristiskt väsande skri, helt olikt andra ugglors hoanden.
Säsong:
Tid på dygnet: de flesta hörs 30 minuter efter solnedgång till 2 timmar in på natten. Dagaktiva undantag: sparvuggla, hökuggla och jorduggla.
Plats:
| Art | Karakteristiskt läte | Mönster |
|---|---|---|
| Sparvuggla | "düh…düh…düh" | Tunn vissling, 1 ton var 1,5–2 sek |
| Pärluggla | "po-po-po-po-po" | Pumpande serier om 5–10 toner |
| Kattuggla | "huu…hu-hu-huuuu" / "ki-wik" | Hane vemodig, hona skarp |
| Hornuggla | "huu…huu…huu" | Mjukt dovt, 2–3 sek mellanrum |
| Berguv | "hu-uh, hu-uh" | Djupt, hörs 4 km |
| Slaguggla | "huu-huuuu, huu-huu" | Djupt, sammansatt |
| Lappuggla | "huh-huh-huh" | Fallande decrescendo |
| Hökuggla | "ulululululu" | Snabb trill |
| Jorduggla | "vuf-vuf-vuf" | Hes, oftast tyst |
| Snöuggla | "krau-au" | Sällan hört i Sverige |
| Tornuggla | väsande skri | Olikt andra ugglors hoanden |
Lyssna på inspelningar via xeno-canto — sök på art-namn för flera referensinspelningar per art.
Vilken är Sveriges minsta uggla? **Sveriges minsta uggla är sparvugglan (Glaucidium passerinum) med en kroppslängd på endast 15–18 cm** och vikt 50–80 g. Den är dagaktiv och har två svarta "falska ögon" på nacken. Häckar i barrskog över hela Sverige.
Vilken är Sveriges största uggla? **Berguven (Bubo bubo)** är Sveriges största uggla — 60–75 cm lång, vingspann upp till 188 cm och vikt upp till 4 kg. 500–600 par häckar i Sverige enligt SOF BirdLife.
Hur många ugglearter finns i Sverige? Sverige har 11 ugglearter som häckar regelbundet eller tillfälligt: sparvuggla, pärluggla, hökuggla, hornuggla, jorduggla, kattuggla, slaguggla, lappuggla, berguv, snöuggla och tornuggla. Källa: SLU Artdatabanken.
Vilken är Sveriges vanligaste uggla? **Kattugglan (Strix aluco)** med 50 000–100 000 häckande par. Hörs ofta i tätorter, parker och blandskog — även i centrala Stockholm, Göteborg och Uppsala.
Är ugglor fridlysta i Sverige? Ja, alla ugglor är fridlysta enligt artskyddsförordningen (2007:845). Det är förbjudet att avsiktligt fånga, döda eller störa ugglor — särskilt vid bo. Flera arter har dessutom områdesfridlysning under häckningstid.
När hörs ugglor mest? Mars–maj är den intensivaste perioden då de flesta arter ropar för revir och parbildning. Kattuggla, berguv och slaguggla börjar redan i januari. Sparvugglan ropar även i oktober (höstläte).
Var ser jag ugglor lättast? För kattuggla — kvällsskådning i parker och kyrkogårdar i februari–april. För sparvuggla och hökuggla — dagstid i Norrlands taiga eller gammal granskog. För berguv — kustklippor och stenbrott i Bohuslän eller Oxelösund. Använd Fågelkartan för aktuella observationer.
Är ugglor dagaktiva eller nattaktiva? De flesta ugglor är nattaktiva, men tre arter är delvis eller helt dagaktiva: sparvuggla, hökuggla och jorduggla. Pärluggla, kattuggla, slaguggla, lappuggla, berguv, hornuggla, tornuggla och snöuggla jagar främst i skymning och natt.
Vilka ugglor är hotade i Sverige? Enligt SLU Artdatabankens rödlista 2020 är snöuggla EN (starkt hotad), medan lappuggla, berguv och jorduggla är NT (nära hotade). Tornuggla är så sällsynt att den klassas separat. Övriga ugglor är LC (livskraftiga).
Hur skiljer man kattuggla från slaguggla? Storlek är den enklaste skillnaden: kattuggla 37–43 cm, slaguggla 50–62 cm. Slagugglan har lång stjärt som syns tydligt i flykt, ljusare grå dräkt och längre vingar. Kattugglan är kompakt, mörkare brunaktig och har kortare stjärt. Ljudmässigt har kattugglan det vemodiga "hu-hu-huuuu", slagugglan ett djupare och mer stötvis "huu-huuu, huu-huu".
Senast uppdaterad: 2026-04-27.
Bläddra vidare i Fågelkartans innehåll: artguiden samlar svenska fågelarter med fakta och läten, lokalöversikten listar de bästa skådarplatserna runt om i landet, och kommunsidorna ger dig lokal kontext för var och när olika arter syns. Är du nybörjare? Börja med vår nybörjarguide eller testa kunskaperna i fågelquizet.