Slaguggla (Strix uralensis)

Slagugglan är nära hotad och häckar i äldre barrskog. Den har bruna ränder och korsformad ansiktsmask. Ca 3 000–5 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.

Slug: `/art/slaguggla` · Kategori: Ugglor

Snabba fakta om slaguggla

Kategori: Ugglor
Latinskt namn: Strix uralensis
Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
Fältkännetecken: Slagugglan mäter 50–62 cm med ett vingspann på 103–124 cm och väger 500–1300 gram, där honan är klart tyngre än hanen.

Fördjupa dig i slaguggla

Slug: /art/slaguggla · Kategori: Ugglor

Slagugglan (Strix uralensis) är taigans kraftiga, brunstreckade uggla med små svarta ögon — känd för att försvara sitt bo aggressivt och ofta omtalad som Sveriges "farligaste" uggla under häckningstid.

Om arten

Slagugglan är en stor, nattaktiv uggla i släktet Strix, med ett flertal underarter spridda genom Europa och norra Asien. Globalt anses beståndet vara livskraftigt, men i Sverige är arten rödlistad som nära hotad (NT). Den är en utpräglad skogsuggla knuten till äldre barr- och blandskogar, och har under senare decennier gradvis expanderat sitt utbredningsområde söderut i landet.

Kännetecken

Slagugglan mäter 50–62 cm med ett vingspann på 103–124 cm och väger 500–1300 gram, där honan är klart tyngre än hanen. Dräkten är gråbrun till ljust gråvit med kraftiga, mörka längsstreck på undersidan. Den runda ansiktsskivan är ljus och saknar örontofsar, och de förhållandevis små ögonen är svarta — ett tydligt kännetecken mot lappugglans gula ögon. Stjärten är lång, vilket ger ett karakteristiskt långsträckt intryck i flykten.

Läte

Hanens revirläte är ett djupt, rytmiskt och något hundliknande "wo-ho ... wo-hohuu-wo", med en kort paus mitt i strofen. Honan svarar med ett hesare läte. Sången hörs främst under sena vinter- och tidiga vårkvällar.

Utbredning och förekomst i Sverige

Slagugglan förekommer i norra och mellersta Sverige med tyngdpunkt i Norrlands skogsland, Bergslagen och Svealand, och beståndet uppskattas till 2 000–6 000 par. Populationen har en svagt ökande trend, och arten har spridit sig in i norra Götaland. Den är stationär och kan ses i sitt revir året runt — den lever i äldre barrskog, gärna i blandskog med inslag av lövträd.

Föda

Födan domineras av smågnagare — sork och lämmel — kompletterat med småfågel, näbbmöss och ibland grodor. Slagugglan jagar från en sittplats och slår tyst ned på bytet.

Häckning

Slagugglan häckar i grova trädhål, brutna stubbar, gamla rovfågelbon och tar gärna stora uggleholkar, som varit viktiga för artens spridning. Honan lägger normalt 2–4 ägg, och kullstorleken styrs starkt av tillgången på smågnagare. Under goda sorkår kan häckningsframgången bli mycket hög.

Förväxlingsarter

Kattuggla — mindre, rödbrun eller grå färgform.
Lappuggla — större, gula ögon, koncentrisk huvudskiva.

Bästa tid och plats

Slagugglan är lättast att uppleva sena vinter- och tidiga vårkvällar, februari–april, när hanen sjunger i sitt revir. Den lever i äldre barr- och blandskogar i norra och mellersta Sverige. Under häckningstid bör man hålla avstånd, eftersom honan kan attackera den som kommer nära boet.

Vanliga frågor

Varför kallas den slaguggla? Honan försvarar boet mycket aggressivt och kan slå mot huvudet på den som kommer för nära — därav namnet.

Vad är skillnaden mellan slaguggla och kattuggla? Slagugglan är större, har längre stjärt och kraftiga längsstreck på bröstet. Kattugglan är mindre, rundare och finare tvärbandad.

Är slagugglan hotad? Globalt är arten livskraftig, men i Sverige är den rödlistad som nära hotad (NT).

Se slaguggla nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du slaguggla?

Du kan se slaguggla på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer slaguggla via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.