Lappugglan är nära hotad med vingspann upp till 160 cm och runda gula ögon. Häckar i äldre granskog och myrlandskap. Ca 300–1 000 par. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/lappuggla` · Kategori: Ugglor
Slug: /art/lappuggla · Kategori: Ugglor
Lappugglan (Strix nebulosa) är taigans jätteuggla med stor rund huvudskiva, gula ögon och tydliga "kindmedaljonger" — jagar sork i dagsljus på sommaren.
Lappuggla är en uggla som är nästan lika stor som berguven. Den förekommer i tajga cirkumpolärt i norra Nordamerika, Europa och Asien. Arten tros öka globalt och IUCN kategoriserar beståndet som livskraftigt. I Sverige är den dock så pass fåtalig att den klassas som sårbar. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Lappugglan är 60–70 cm lång, har ett vingspann på ungefär 135–160 cm och väger omkring 0,8–1,7 kg. Den verkar mycket stor men är förhållandevis lätt — en stor del av storleken utgörs av lös fjäderdräkt. Dräkten är grå med mörkare tvärstreckning. Det mest slående är den enorma, runda ansiktsskivan med koncentriska ringar och de små gula ögonen. Under hakan finns en svart "flugfläck", och från näbben löper smala mörka streck som ger ett mustaschliknande intryck.
Hanens revirläte är en serie djupa, mjuka och dovt hoande toner — ett upprepat "hoo-hoo-hoo" — som ligger så lågt i tonläge att det kan vara svårt att uppfatta och som ändå bär långt genom skogen under stilla vårnätter.
Lappugglan häckar i norra och mellersta Sverige. Beståndet varierar kraftigt med tillgången på smågnagare och brukar anges till i storleksordningen några hundra till ett par tusen par. Arten är rödlistad som nära hotad (NT) i Sverige. Globalt anses beståndet vara livskraftigt och möjligen ökande. Under år med dålig sorktillgång kan lappugglor uppträda invasionsartat söderut.
Lappugglan bygger inget eget bo utan häckar i övergivna risbon efter rovfåglar, ibland på brutna trädstammar. Honan lägger vanligen 3–5 ägg, men kullstorleken styrs starkt av sorktillgången. Goda gnagarår ger stora kullar och hög häckningsframgång, medan arten dåliga år kan utebli helt. Honan är mycket aggressiv vid boet och försvarar ungarna kraftfullt.
Lappugglan lever nästan uteslutande av smågnagare, framför allt sorkar och lämlar. Den har en synnerligen skarp hörsel och kan lokalisera och slå byten som rör sig under ett tjockt snötäcke.
Den enorma, ringade ansiktsskivan med små gula ögon gör lappugglan svår att förväxla med någon annan svensk uggla.
Lappugglan ses bäst i äldre granskog i myr- och hyggeslandskap i Norrland och Bergslagen, gärna under sorkrika år. Under invasionsvintrar kan den uppträda längre söderut, ofta sittande synligt och jagande i dagsljus.
Hur stor är lappugglan? Längre och bredare vingspann än berguv, men lättare. Huvudskivan är större än hela berguvshuvudet.
Var ser jag lappuggla? Norrlands gammelskogar, Bergslagen. Invasionsår söderut oktober–mars.
Jagar den i dagsljus? Ja — särskilt sommaren när det knappt blir mörkt i norr.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se lappuggla på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Fågelkartans artprofil för lappuggla bygger på offentliga observationer från Artportalen samt redaktionellt granskad faktatext. Använd aspektlänkarna ovan för att läsa mer om läte, häckning, föda och flyttning, eller bläddra till artguiden för fler arter i samma familj. All data uppdateras dagligen från SLU Artdatabankens öppna API.