1. Hem
  2. Artguide
  3. Rödspov

Rödspov (Limosa limosa)

Rödspov (Limosa limosa) — foto

Nära hotad (NT). Häckar i blöta strandängar, sidvall. Långdistansflyttare. Fakta, bilder och läten om Rödspov.

Slug: `/art/rodspov` · Kategori: Vadare

Egenskap Värde ------ Längd 40–44 cm Vingspann 70–82 cm Vikt 280–500 g Häckande par i Sverige 2 000–5 000 (starkt minskande) Rödlistning (SE) EN – Starkt hotad Häckningsperiod April–juli Ankomst/Flyttning Anländer april; lämnar juli–september till Västafrika

Snabba fakta om rödspov

  • Kategori: Vadare
  • Latinskt namn: Limosa limosa
  • Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
  • Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.

Slug: /art/rodspov · Kategori: Vadare

Rödspoven (Limosa limosa) är en av Sveriges mest hotade häckande vadare — en storväxt, elegent fågel med en lång, svagt uppåtböjd näbb och en tegelröd häckdräkt som gör den omisskännlig. Med blott 2 000–5 000 häckande par — varav majoriteten på Gotland och Öland — och ett kraftigt minskande bestånd klassas arten som Starkt hotad (EN) i den svenska rödlistan. Den häckar i blöta strandängar och sumpmarker, habitat som dramatiskt minskat till följd av dränering och igenväxning. Läs mer på Artfakta – Rödspov.

Snabbfakta

EgenskapVärde
Längd40–44 cm
Vingspann70–82 cm
Vikt280–500 g
Häckande par i Sverige2 000–5 000 (starkt minskande)
Rödlistning (SE)EN – Starkt hotad
HäckningsperiodApril–juli
Ankomst/FlyttningAnländer april; lämnar juli–september till Västafrika

Hur känner jag igen Rödspov?

Rödspoven är en av de större vadarfåglarna — ranglig, långbent och med ett imposant näbbparti. Häckdräkten med tegelrött huvud och bröst gör den till en av de mer färgrika vadarna, medan vinterdräkten är mer diskret grå-brun.

  • Hane (häckdräkt): Tegelrött huvud, hals och bröst; svart och brun ryggstreckning; vit undergump; lång svagt uppåtböjd näbb med rosa-orange bas och mörk spets; gula ben.
  • Hona (häckdräkt): Liknar hanen men blekare rödaktig ton på bröstet, mer vitgul; generellt mer diskret.
  • Juvenil/Ungfågel: Brun ovansida med orangebruna fjäderkanter; blek orangebeige underteckning; svagt streckat bröst.
  • Vinter: Gråbrun utan röda toner; diffust ljusare undersida; det tydliga vita vingbandet och svarta stjärtbandet syns tydligast i flykt och är diagnostiska hela året.

Hur låter Rödspov?

  • Sångflykt: Det karakteristiska "kri-wi-wi" eller "vita-vita-vita" hörs från spelflygten — hanen flyger i en dalkurva över häckningsmarken med trumpetande, snabbt upprepat läte.
  • Lockläte: "kewit" eller "wik-wik" — högt och distinkt; hörs vid landning och i flockar.
  • Alarm: Upprepat, skarpt "wie-wie-wie" vid rovdjur eller människa nära boet; kombineras med aggressiva störningsflygningar mot inkräktaren.

Lyssna på rödspovens läten på xeno-canto och se observationer på Artportalen.

Var finns Rödspov i Sverige?

Den svenska populationen är koncentrerad till Gotland, Öland och kuststrandängar i sydöstra Sverige. Den tidigare starka fastlandspopulationen i Skåne och Blekinge har i det närmaste försvunnit. Enstaka par häckar på strandängar längs Bohuskusten och i Uppland. Under flytten passerar enstaka fåglar längs hela kusten och kan ses vid sjöar och våtmarker.

Globalt: Häckar i ett brett bälte från Irland och Holland via Östeuropa till Centralasien; övervintrar i Västafrika, kring Guineabukten och i Sydasien. Globalt klassas arten av IUCN som Nära hotad (NT).

Var lever Rödspov?

  • Blöta strandängar och sidvall: Kärnmiljön; häckar i lågvuxna, blöta gräsmarker nära vatten med tillgång till öppna diken och gölar för foderdjur.
  • Saltmarker och kustnära ängar: Viktigt habitat på Gotland och Öland, ofta i kombination med betad kustmark.
  • Flodstrandängar: Historiskt viktigt habitat längs åar och floder i Skåne och Blekinge — nu nästan förlorat.

Hur häckar Rödspov?

Häckningstid: April–juli, 1 kull per år.

  • Bo: En grund skål trampad i gräsbestånd; fodrerat med lite gräs och blad; placeras öppet i kortbetad gräsmark.
  • Ägg: 4 ägg, olivbruna med mörkare fläckar; ruvningstid 22–24 dagar; båda föräldrarna ruvar.
  • Ungar: Nykläckta ungar är nidifuga (lämnar boet snart) och söker föda självständigt; kan flyga efter ca 25–30 dagar.

Vad äter Rödspov?

  • Maskar och insektslarver: Primärföda — söker aktivt i fuktig mark med näbben, troligtvis med hjälp av tryck-receptorer i näbbspetsen.
  • Vattenlevande ryggradslösa: Kräftdjur, fjädermygglarver och vatteninsekter tas i grunda diken och gölar.
  • Frön och växtdelar: Tas opportunistiskt, framför allt under flytt och övervintring.

Förväxlingsarter

ArtSkillnad
/art/myrspov/Klart uppåtböjd näbb (ej svagt); inget svart stjärtband; undersidan vitare utan rött i häckdräkt; mer streckat mönster
/art/storspov/Kraftigt nedåtböjd näbb; brunspräcklig utan tegelrött; inga tydliga vingband
/art/brushane/Kortare näbb; hanen med fantastisk spelkrage; vitt vingband men annorlunda kroppsprofil

Vanliga frågor

Varför är rödspoven starkt hotad i Sverige? Dränering av strandängar, upphörande bete som leder till igenväxning, predation (mink, räv, kråka) och störning av häckande par. Den svenska populationen har minskat med mer än 50 % sedan 1980-talet. Naturvård med återinförd betesgång och vattendrags-restaurering är avgörande.

Hur skiljer jag rödspov från myrspov? Rödspoven har en svagt uppåtböjd näbb (rak i sikt men kröker svagt), tydligt svart stjärtband och brett vitt vingband i flykt — diagnostiska kombinationen. Myrspoven har en starkt uppåtböjd näbb, saknar svart stjärtband och har ett smalare vingband.

Var ser man rödspov i Sverige? Bäst chans är Ottenby på Ölands södra udde och strandängar på Gotland i april–juli. Under flytten i juli–september kan enstaka fåglar ses på kustnära sjöar i hela landet.

Vad kan privatpersoner göra för rödspoven? Stödja naturvårdsprojekt som restaurerar betade strandängar; rapportera observationer till Artportalen; hålla hundar kopplade i betade strandzoner under häckningssäsongen april–juli.

Hur låter rödspovens spelflyktsläte? Det upprepade, trumpetande "kri-wi-wi" eller "vita-vita-vita" är ett av de mer dramatiska vadarlätena och hörs tydligt på avstånd. Kombinerat med en böjd dalkurve-spelflykt lågt över strandängen är det ett av de mer spektakulära häckningsbeteendena hos svenska vadare.

Se rödspov nära dig

Aktuella rödspov-observationer på fagelkartan.se →

Källor

  • SLU Artdatabanken — Rödspov (Limosa limosa)
  • SOF BirdLife Sverige
  • Artportalen — observationsdata
  • xeno-canto — läten
  • Wikipedia (sv)

Senast uppdaterad: 2026-04-27.

Var hittar du rödspov?

Du kan se rödspov på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer rödspov via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.

Liknande arter i kategorin vadare

  • Brednäbbad simsnäppa
  • Brushane
  • Dammsnäppa
  • Drillsnäppa
  • Dvärgbeckasin
Tillbaka till artguiden · Fågellokaler · Bloggen