Nära hotad (NT). Häckar i blöta strandängar, sidvall. Långdistansflyttare. Fakta, bilder och läten om Rödspov.
Slug: `/art/rodspov` · Kategori: Vadare
Egenskap Värde ------ Längd 40–44 cm Vingspann 70–82 cm Vikt 280–500 g Häckande par i Sverige 2 000–5 000 (starkt minskande) Rödlistning (SE) EN – Starkt hotad Häckningsperiod April–juli Ankomst/Flyttning Anländer april; lämnar juli–september till Västafrika
Slug: /art/rodspov · Kategori: Vadare
Rödspoven (Limosa limosa) är en av Sveriges mest hotade häckande vadare — en storväxt, elegent fågel med en lång, svagt uppåtböjd näbb och en tegelröd häckdräkt som gör den omisskännlig. Med blott 2 000–5 000 häckande par — varav majoriteten på Gotland och Öland — och ett kraftigt minskande bestånd klassas arten som Starkt hotad (EN) i den svenska rödlistan. Den häckar i blöta strandängar och sumpmarker, habitat som dramatiskt minskat till följd av dränering och igenväxning. Läs mer på Artfakta – Rödspov.
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Längd | 40–44 cm |
| Vingspann | 70–82 cm |
| Vikt | 280–500 g |
| Häckande par i Sverige | 2 000–5 000 (starkt minskande) |
| Rödlistning (SE) | EN – Starkt hotad |
| Häckningsperiod | April–juli |
| Ankomst/Flyttning | Anländer april; lämnar juli–september till Västafrika |
Rödspoven är en av de större vadarfåglarna — ranglig, långbent och med ett imposant näbbparti. Häckdräkten med tegelrött huvud och bröst gör den till en av de mer färgrika vadarna, medan vinterdräkten är mer diskret grå-brun.
Lyssna på rödspovens läten på xeno-canto och se observationer på Artportalen.
Den svenska populationen är koncentrerad till Gotland, Öland och kuststrandängar i sydöstra Sverige. Den tidigare starka fastlandspopulationen i Skåne och Blekinge har i det närmaste försvunnit. Enstaka par häckar på strandängar längs Bohuskusten och i Uppland. Under flytten passerar enstaka fåglar längs hela kusten och kan ses vid sjöar och våtmarker.
Globalt: Häckar i ett brett bälte från Irland och Holland via Östeuropa till Centralasien; övervintrar i Västafrika, kring Guineabukten och i Sydasien. Globalt klassas arten av IUCN som Nära hotad (NT).
Häckningstid: April–juli, 1 kull per år.
| Art | Skillnad |
|---|---|
| /art/myrspov/ | Klart uppåtböjd näbb (ej svagt); inget svart stjärtband; undersidan vitare utan rött i häckdräkt; mer streckat mönster |
| /art/storspov/ | Kraftigt nedåtböjd näbb; brunspräcklig utan tegelrött; inga tydliga vingband |
| /art/brushane/ | Kortare näbb; hanen med fantastisk spelkrage; vitt vingband men annorlunda kroppsprofil |
Varför är rödspoven starkt hotad i Sverige? Dränering av strandängar, upphörande bete som leder till igenväxning, predation (mink, räv, kråka) och störning av häckande par. Den svenska populationen har minskat med mer än 50 % sedan 1980-talet. Naturvård med återinförd betesgång och vattendrags-restaurering är avgörande.
Hur skiljer jag rödspov från myrspov? Rödspoven har en svagt uppåtböjd näbb (rak i sikt men kröker svagt), tydligt svart stjärtband och brett vitt vingband i flykt — diagnostiska kombinationen. Myrspoven har en starkt uppåtböjd näbb, saknar svart stjärtband och har ett smalare vingband.
Var ser man rödspov i Sverige? Bäst chans är Ottenby på Ölands södra udde och strandängar på Gotland i april–juli. Under flytten i juli–september kan enstaka fåglar ses på kustnära sjöar i hela landet.
Vad kan privatpersoner göra för rödspoven? Stödja naturvårdsprojekt som restaurerar betade strandängar; rapportera observationer till Artportalen; hålla hundar kopplade i betade strandzoner under häckningssäsongen april–juli.
Hur låter rödspovens spelflyktsläte? Det upprepade, trumpetande "kri-wi-wi" eller "vita-vita-vita" är ett av de mer dramatiska vadarlätena och hörs tydligt på avstånd. Kombinerat med en böjd dalkurve-spelflykt lågt över strandängen är det ett av de mer spektakulära häckningsbeteendena hos svenska vadare.
Aktuella rödspov-observationer på fagelkartan.se →
Senast uppdaterad: 2026-04-27.
Du kan se rödspov på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
Vi följer rödspov via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.