Rödstjärten ankommer i april–maj med glödröd stjärt. Häckar i lövskog och trädgårdar. Ca 300 000–500 000 par i Sverige. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/rodstjart` · Kategori: Trastfåglar
Slug: /art/rodstjart · Kategori: Trastfåglar
Rödstjärten (Phoenicurus phoenicurus) är en färgstark liten tätting med ett ständigt darrande, rostrött stjärtparti. Den tillhör familjen flugsnappare och är en insektsätande långdistansflyttare som häckar i stora delar av Sverige under sommarhalvåret. Hanen i praktdräkt hör till de mest färggranna av våra småfåglar.
Rödstjärten är ungefär 13–14 cm lång med ett vingspann på cirka 20–24 cm och en vikt på omkring 12–20 g. Hanen är mycket karakteristisk med svart ansikte och haka, en lysande vit panna, blågrå hjässa och rygg samt ett varmt rostorange bröst. Honan är betydligt mer dämpad i brungrå toner, men delar hanens viktigaste kännetecken: det roströda, rostfärgade stjärtpartiet. Hos båda könen vippas och darras stjärten nästan oavbrutet, ett livligt och iögonfallande beteende som är ett utmärkt fältkännetecken redan på avstånd.
Sången är en kort, mjuk och något vemodig strof som inleds med ett par klara, fallande toner och övergår i en ofta kraxande, drillande eller härmande del. Locklätet är ett klart, något frågande "huit" som inte sällan följs av ett torrt, smackande "teck-teck". Hanen sjunger gärna tidigt på morgonen från en exponerad sittplats högt i ett träd.
Rödstjärten förekommer i stort sett över hela Sverige utom på kalfjället. Det svenska beståndet är stort, i storleksordningen ett par hundra tusen par, och arten klassas som livskraftig (LC). Den är en långdistansflyttare som anländer i slutet av april och i maj och lämnar landet i augusti–september för övervintring i Afrika söder om Sahara. Rödstjärten trivs i gamla, glesa tall- och blandskogar, men också i parker, trädgårdar och hagmarker med god tillgång på hålträd.
Rödstjärten är en hålhäckare som bygger sitt bo i trädhål, murspringor eller holkar. Honan lägger vanligen 6–7 ägg och ruvar dem själv, medan båda föräldrarna matar ungarna med insekter. Arten häckar gärna i villaträdgårdar om det finns lämpliga holkar eller gamla tallar, och den tar villigt halvöppna holkar och holkar med en ingång på omkring 45 millimeter.
Födan domineras av insekter och andra ryggradslösa djur, som rödstjärten ofta fångar i luften under korta utfall eller plockar från marken och grenverket. Under sensommaren och hösten kompletteras dieten med bär. Den livliga jaktstilen, med korta utfall och ständigt vippande stjärt, gör arten lätt att känna igen även på håll.
Rödstjärten ses bäst från maj till augusti i gamla, glesa tallskogar och i trädgårdar och parker med stora träd. Hanen sjunger gärna från en exponerad sittplats tidigt på morgonen. Med uppsatta holkar kan arten lockas att häcka i villaträdgårdar, särskilt där det finns äldre tallar i närheten som ger lämpliga sittplatser och föda.
Varför darrar rödstjärten? Ständig "stjärtvippning" är karakteristisk beteende — signalerar troligen reviroch vakenhet.
Häckar rödstjärt i holk? Ja, halvöppen holk eller med 45 mm ingång. Vanlig i villaträdgårdar med tallar.
Skillnad rödstjärt och rödhake? Rödstjärten har rostrött stjärt, rödhaken rött bröst och brun stjärt. Hanen rödstjärt är också mer färgstark än rödhake.
Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.
Senast uppdaterad: 2026-04-14.
Du kan se rödstjärt på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa rödstjärt både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.