Rördrom (Botaurus stellaris)
Rördrommen är nära hotad med djupt boomande läte som hörs 5 km. Häckar i stora vassbälten. Kryptisk fjäderdräkt. Utforska på Fågelkartan.
Slug: `/art/rordrom` · Kategori: Övriga
Snabba fakta om rördrom
- Kategori: Övriga
- Latinskt namn: Botaurus stellaris
- Rödlistning (IUCN): NT – Nära hotad
- Förekomst: Stannfågel — finns i Sverige året runt och häckar i landet.
- Fältkännetecken: Rordromen mäter 69–81 cm och har ett vingspann på 100–130 cm — nästan lika stor som en gråhäger.
Fördjupa dig i rördrom
Slug: /art/rordrom · Kategori: Övriga
Rördrom (Botaurus stellaris) är en av Sveriges mest mystiska häckfåglar — en stor, kamouflagestreckad häger som lever djupt inne i vassens tätaste bälten och avslöjar sin närvaro med ett genomträngande, dovt tutande läte som hörs mil i väg.
Om arten
Rordromen tillhör familjen hägrar (Ardeidae) och förekommer från Irland och Marocko österut till Japan och Korea. Arten är utbredd i Europa och Asien och övervintrar delvis i Sydeuropa och Afrika. Det svenska beståndet är stabilt med 500–800 par och arten klassas som nära hotad (NT) globalt. I Sverige häckar rödromen i landets södra och mellersta delar, med de starkaste populationerna runt Mälardalen, i Skåne och längs Östersjöns grunda kustvikar. <small>Källa: Wikipedia.</small>
Kännetecken
Rordromen mäter 69–81 cm och har ett vingspann på 100–130 cm — nästan lika stor som en gråhäger. Fjäderdräkten är intrång gulbrun med ett tätt mönster av mörka streck och bårder som ger ett enastående kamouflagemönster mot de torra vassstjälkarna. Undersidan är ljusare och kraftigt streckad. Halsen är lång och kraftig med mörk längsstreckning. Näbben är grov och spetsig, anpassad för att fånga fisk. Vid fara sträcker rödromen halsen rakt upp, riktar näbben mot himlen och vrider kroppen mot vinden — kamouflaget mot vassens strimmor är då närmast perfekt.
Läte
Hanens revirläte är omöjligt att förväxla: ett djupt, pumpande "umb-umb-umb" som avges i serier om 2–5 slag och bär 3–5 km i lugnt väder. Lätet hörs från tidig vår till midsommar, som mest vid gryning och skymning. Hanens luftsäckar fungerar som resonanslådor och ger det karakteristiska tubaliknande tubstämdet.
Utbredning
Rordromen häckar i södra och mellersta Sverige, med de tätaste bestånden runt Mälardalen, i Skånska kustsjöar och i Blekinge. Arten är bunden till vassmiljöer och den lokala populationen är direkt beroende av att vassbältena förvaltas och inte röjs bort. Vissa individer stannar i Sverige under milda vintrar; annars övervintrar de i Sydeuropa och norra Afrika.
Habitat
Rordromen kräver stora, sammanhängande vassbälten med djupt vatten i anslutning — typiskt i vegetationsrika sjöar, sänkta kustvikar och deltamynningar. Den undviker små isolerade vattenytor och kräver tät gammal vass med en viss vattennivå.
Du hittar rördrom i stora vassbälten vid sjöar och kustlaguner — lyssna efter det djupa tutandet i gryningen, framförallt april–juni.
Säsong
Helårsart, men en del individer lämnar Sverige under kalla vintrar. Hanens tutande hörs tydligast mars–juni.
Föda
Rordromen jagar nattaktivt och i gryningen. Födan domineras av fisk, grodor och vattensalamandrar. Även stora insekter, kräftdjur och ibland råttor och unga fåglar förekommer. Den jagar stående stilla i vattenbrynet och knappar till blixtsnabbt med näbben.
Häckning
Boet byggs av vass och placeras på en plattform av nedtryckt vass direkt på vattenytan inne i vassbältet. Kullen omfattar 4–6 ägg. Honan sköter ruvning och matning ensam; hanen är polygyn och bidrar inte till ungarnas skötsel.
Förväxlingsarter
- Gråhäger — grå, inte streckad, och mycket större huvud med fjädertofs.
- Ägretthäger — vit fjäderdräkt, svart näbb.
Var hittar du rördrom?
Du kan se rördrom på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.
På Fågelkartan kan du följa rördrom både via realtidsobservationer från Artportalen och via redaktionella artbeskrivningar. Använd aspektlänkarna ovan för fokuserad läsning om läte, häckning eller föda — eller utforska närbesläktade arter via artguiden. Faktan kompletteras kontinuerligt baserat på SLU Artdatabankens öppna data.