1. Hem
  2. Artguide
  3. Skärfläcka

Skärfläcka (Recurvirostra avosetta)

Skärfläcka (Recurvirostra avosetta) — foto

Häckar i grunda saltvattensängar, laguner, våtmarker. Kortdistansflyttare. Ca 500–1 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten om Skärfläcka.

Slug: `/art/skarflacka` · Kategori: Vadare

Snabba fakta om skärfläcka

  • Kategori: Vadare
  • Latinskt namn: Recurvirostra avosetta
  • Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
  • Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
  • Fältkännetecken: Skärfläckan är ungefär 42–46 cm lång med ett vingspann på cirka 77–80 cm och en vikt på omkring 225–400 g.

Fördjupa dig i skärfläcka

  • Läten och sång
  • Häckning

Slug: /art/skarflacka · Kategori: Vadare

Skärfläckan (Recurvirostra avosetta) är en elegant, svartvit vadare med en karakteristiskt uppåtböjd näbb. Den slanka silhuetten är omisskännlig, och arten har blivit en symbol för kustnära naturvård i Sverige. Skärfläckan tillhör familjen skärfläckor inom ordningen vadarfåglar.

Kännetecken

Skärfläckan är ungefär 42–46 cm lång med ett vingspann på cirka 77–80 cm och en vikt på omkring 225–400 g. Kroppen är till största delen ren vit, med svarta partier på hjässa och nacke samt i ett tydligt mönster på rygg och vingar. Det mest utmärkande draget är den långa, smala och starkt uppåtböjda svarta näbben, som inte liknar någon annan svensk fågels. Benen är långa och blågrå och sticker ut bakom stjärten i flykten. Till skillnad från de flesta andra vadare kan skärfläckan simma och ses ibland göra det i djupare vatten, där den kan tippa framåt likt en simand. Helhetsintrycket är en högrest, prydlig vadare där det svartvita mönstret och den uppåtböjda näbben gör den omöjlig att förväxla med någon annan svensk art.

Läte

Skärfläckan har ett klart, melodiskt och något flöjtande läte som ofta återges som "klyy-it". Lätet hörs ofta från fåglar som flyger eller som varnar vid häckningsplatsen, och en hel koloni kan ge ifrån sig ett samlat, ljudligt larm när ett rovdjur närmar sig.

Utbredning och förekomst i Sverige

Skärfläckan häckar längs södra Sveriges kuster, framför allt vid grunda havsvikar och strandängar i Skåne, Halland, Blekinge, på Öland och i Kalmarsundsområdet. Det svenska beståndet uppskattas till i storleksordningen 500–1 000 par och har ökat tydligt under de senaste decennierna. Arten är en kortdistansflyttare som anländer på våren och lämnar landet under hösten, och den klassas som livskraftig (LC).

Häckning

Skärfläckan häckar i kolonier på öppna strandängar och låga, vegetationsfattiga öar. Boet är en enkel grop på marken, ibland med lite bomaterial, och kullen omfattar vanligen 3–4 ägg. Kolonihäckningen ger skydd mot rovdjur, och fåglarna försvarar gemensamt och aggressivt sina bon och ungar genom att rikta upprepade skenanfall mot inkräktare. Vid störning lämnar hela kolonin bona samtidigt och möter inkräktaren med ett samlat, högljutt försvar, vilket effektivt skrämmer bort många rovdjur.

Föda

Födan består av små kräftdjur, insektslarver, maskar och andra ryggradslösa djur. Skärfläckan har en karakteristisk födosöksteknik: den för den uppåtböjda näbben i sidledes svepande rörelser genom grunt vatten och lös, dyig botten och silar på så vis upp smådjuren. Den födosöker både vadande och simmande. Skärfläckan är beroende av grunda, vegetationsfattiga stränder, och igenväxning eller störning av strandängar kan snabbt göra en lokal olämplig för häckning.

Bästa tid och plats

Skärfläckan ses bäst under perioden april till augusti vid grunda kustlaguner och betade strandängar i södra Sverige. Goda lokaler är bland annat Ottenby och Beijershamn på Öland samt Getterön i Halland. Restaurering av strandängar, beteshävd och minskad störning har bidragit till att beståndet vuxit kraftigt sedan 1970-talet.

Förväxlingsarter

Ingen — den uppåtböjda näbben är unik.

Vanliga frågor

Var ser jag skärfläcka? Ottenby, Getterön, Beijershamn, Kalmarsundens strandängar april–augusti.

Varför böjer näbben uppåt? Anpassning för att sopa genom grunt vatten och sand efter småkryp.

Varför ökar arten? Restaurering av strandängar och minskad jakt har gynnat beståndet kraftigt sedan 1970-talet.

Se skärfläcka nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-04-14.

Var hittar du skärfläcka?

Du kan se skärfläcka på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

På denna sida samlar Fågelkartan information om skärfläcka — utseende, läte, häckning och var arten kan observeras i Sverige. Klicka vidare till aspektsidorna ovan för att fördjupa dig i specifika ämnen, eller använd artguiden för att jämföra med närbesläktade arter. Vi uppdaterar artdata regelbundet med stöd från Artportalen och SLU Artdatabanken.

Liknande arter i kategorin vadare

  • Brednäbbad simsnäppa
  • Brushane
  • Dammsnäppa
  • Drillsnäppa
  • Dvärgbeckasin
Tillbaka till artguiden · Fågellokaler · Bloggen