Smådopping (Tachybaptus ruficollis)

Häckar i små sjöar, dammar, vassrika våtmarker. Kortdistansflyttare, övervintrar på isfria vatten. Ca 1 500–3 000 par i Sverige. Fakta, bilder och läten…

Slug: `/art/smadopping` · Kategori: Doppingar

Snabba fakta om smådopping

Kategori: Doppingar
Latinskt namn: Tachybaptus ruficollis
Rödlistning (IUCN): LC – Livskraftig
Förekomst: Sommargäst — anländer på våren, häckar i Sverige och drar söderut på hösten.
Fältkännetecken: Smådoppingen mäter 23–29 cm med ett vingspann på 40–45 cm och väger 130–230 gram — ungefär lika stor som en sothöna och klart mindre än övriga svenska doppingar.

Fördjupa dig i smådopping

Slug: /art/smadopping · Kategori: Doppingar

Smådoppingen (Tachybaptus ruficollis) är den minsta, rundaste och mörkaste av Sveriges doppingar — en knubbig vattenfågel som ofta hörs långt innan den syns, med ett drillande, gnäggande läte från igenvuxna dammar och vassrika våtmarker.

Om arten

Smådoppingen är den minsta arten i familjen doppingar. Den har ett mycket stort utbredningsområde och häckar i Europa, Centralasien, söderut till Nya Guinea och i större delen av Afrika. Fåglar som häckar där vattnen fryser flyttar söderut om vintern, medan andra är stannfåglar. Arten är rödlistad som livskraftig (LC) och har en svagt ökande trend i Sverige, bland annat tack vare anlagda våtmarker och dammar.

Kännetecken

Smådoppingen mäter 23–29 cm med ett vingspann på 40–45 cm och väger 130–230 gram — ungefär lika stor som en sothöna och klart mindre än övriga svenska doppingar. Kroppen är kort, rund och nästan svanslös. I häckdräkt är ovansidan mörkbrun, halssidorna och flankerna rödbruna, och vid näbbroten syns en ljus, gulgrön fläck som lyser tydligt. Näbben är kort och mörk med ljus spets. I vinterdräkt blir fågeln gråbrun och blekare. Den dyker ofta och försvinner snabbt i vassen.

Läte

Smådoppingens läte är karakteristiskt: en lång, drillande, gnäggande och skrattliknande triller, "bi-bi-bi-bi-bi", som ofta avtar mot slutet. Lätet hörs främst under häckningstiden och avslöjar fågeln även när den håller sig dold i vegetationen.

Utbredning och förekomst i Sverige

Smådoppingen häckar i södra och mellersta Sverige, med tyngdpunkt i slättlandskapets vegetationsrika vatten. Det svenska beståndet uppskattas till 1 500–3 000 par. Arten ses vid små sjöar, dammar, vassrika våtmarker, dammar i parker och igenväxande viker. En del fåglar övervintrar på isfria vatten i söder, ofta vid kuster och åmynningar.

Häckning

Smådoppingen bygger ett flytande bo av vattenväxter som förankras i vass eller annan vegetation. Honan lägger normalt 4–6 ägg, och de nykläckta, randiga ungarna kan klättra upp på föräldrarnas rygg under de första levnadsdygnen. Arten kan lägga två kullar under en gynnsam säsong.

Föda

Födan består av små fiskar, insekter och insektslarver, kräftdjur och andra smådjur som fångas vid dyk i grunt vatten.

Förväxlingsarter

Skäggdopping — mycket större, lång hals och tydlig huvudkrage i häckdräkt.
Svarthakedopping — medelstor, gyllene örontofsar och röd hals i häckdräkt.

Bästa tid och plats

Smådoppingen ses lättast från april till september vid små, vegetationsrika dammar och våtmarker i södra Sverige. Den är ofta svår att få syn på men avslöjar sig med sitt drillande läte, framför allt under maj–juli. Vintertid kan enstaka fåglar ses på isfria vatten.

Vanliga frågor

Hur liten är smådoppingen? Den är ungefär lika stor som en sothöna och är Sveriges minsta dopping.

Varför hör man smådoppingen oftare än man ser den? Den lever dold i vassen och avslöjar sig främst genom sitt drillande, gnäggande läte under maj–juli.

Ökar smådoppingen i Sverige? Ja, beståndet har en svagt ökande trend, bland annat tack vare att nya våtmarker och dammar anläggs.

Se smådopping nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Artdatabanken, SOF BirdLife Sverige, Artportalen.

Senast uppdaterad: 2026-05-18.

Var hittar du smådopping?

Du kan se smådopping på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Vi följer smådopping via Artportalens öppna data och kompletterar med våra egna lokal- och kommunsidor så att du snabbt kan se var arten rapporterats senast. Vill du fördjupa dig kan du använda aspektsidorna ovan eller jämföra med andra arter i artguiden. Faktatexten granskas mot Artfakta och vetenskapliga källor regelbundet.