Svarthakedopping (Podiceps auritus)

Svarthakedoppingen (Podiceps auritus) är en liten, färgstark dopping. I häckdräkt har den svart huvud med en gul plym bakom ögat, rödbrun hals och lysande röda ögon, vilket gör den till en av de vackraste vattenfåglarna i våra småvatten.

Svarthakedopping (Podiceps auritus) — foto

Livskraftig (LC). Häckar i små näringsrika fjällsjöar. Kortdistansflyttare. Fakta, bilder och läten om svarthakedopping.

Snabba fakta om svarthakedopping

Fördjupa dig i svarthakedopping

Svarthakedoppingen (Podiceps auritus) är en liten, färgstark dopping. I häckdräkt har den svart huvud med en gul plym bakom ögat, rödbrun hals och lysande röda ögon, vilket gör den till en av de vackraste vattenfåglarna i våra småvatten.

Om arten

Svarthakedoppingen tillhör familjen doppingar och förekommer i två raser, en från norra Europa till Kamtjatka och en i norra Nordamerika (SLU Artdatabanken 2025a). Globalt bedöms arten som sårbar (VU), men i Sverige klassas den som livskraftig (LC) i Rödlista 2025. Här häckar den i vegetationsrika sjöar och småvatten där fisk saknas eller är ovanlig.

Kännetecken

Svarthakedoppingen är 31–38 cm lång, ungefär som en kricka, med ett vingspann på 46–55 cm enligt svenska Wikipedia. I sommardräkt har den svart rygg, mörkt rödbrun kroppssida och rödbrun framhals. Huvudplymerna är svarta förutom en fyllig gul plym som löper från ögat mot bakre delen av hjässan, och ögonen är röda. Näbben är rak och ganska kort. På vintern är fågeln svartvit, med en svart hjässa som är tydligt avgränsad mot de vita huvudsidorna. Den kan förväxlas med svarthalsad dopping, som har svart hals, uppåtböjd näbb och en brantare panna.

Läte

Under häckningen hörs hanens rop som en serie höga, kraxande och tjattrande toner, följda av långdragna skrik (svenska Wikipedia).

Utbredning och förekomst i Sverige

Svarthakedoppingen är den dopping som har störst utbredning i Sverige, från Småland till norra Lappland, med en klar östlig tyngdpunkt. Längs kusten från Uppland till Norrbotten häckar den även i näringsrika vikar. Arten har sannolikt länge funnits i Lappland i liten stam, medan beståndet i övriga landet är yngre: den kom till Öland och Gotland vid mitten av 1800-talet och till östra fastlandet i början av 1900-talet. Riksinventeringen 1996 visade att beståndet hade halverats på ett kvarts sekel, med en nedgång främst i södra halvan av landet. Rödlista 2025 skattar antalet reproduktiva individer till 4 600 (3 400–6 000) och bedömer att populationen ökar. Sveriges fåglar 2022 räknar med omkring 2 000 par 2018 och ingen statistiskt säkerställd förändring på standardrutterna (SLU Artdatabanken 2025b; Wirdheim 2022).

Svarthakedoppingen är en flyttfågel. I södra Sverige kommer den tillbaka i april och i Norrland huvudsakligen i maj, och bortflyttningen sker redan i juli–augusti. Den övervintrar huvudsakligen i marin miljö, och var de svenska fåglarna håller till på vintern är dåligt känt.

Häckning

Svarthakedoppingen häckar ensam eller i små kolonier. Boet placeras ofta i tät vegetation som säv och vass men kan ligga ganska öppet på vattnet. Den lägger normalt en kull om 4–5 ägg (1–7), som ruvas i 22–25 dygn. Ungarna blir självständiga vid 45 dygns ålder och är flygga efter 55–60 dygn (SLU Artdatabanken 2025a). De randiga ungarna bärs på föräldrarnas rygg under de första dagarna (svenska Wikipedia).

Föda

Under häckningstiden äter svarthakedoppingen främst ryggradslösa djur, särskilt vattenlevande insekter och insektslarver, och i mindre mån fisk, salamandrar och grodyngel. På vintern består födan sannolikt mest av fisk. Den är en skicklig dykare och jagar under vattnet. Liksom andra doppingar äter den små dunfjädrar, och varför är inte klarlagt.

Förväxlingsarter

Bästa tid och plats

Svarthakedoppingen ses lättast från april–maj till juli på vegetationsrika småvatten och sjöar, framför allt i östra Sverige, då fåglarna har häckdräkt och finns på häckplatserna. Före bortflyttningen i juli–augusti kan södra Sverige ha rastande fåglar, bland annat vid Vättern.

Vanliga frågor

Var ser jag svarthakedopping? I vegetationsrika sjöar, dammar och småvatten från Småland till norra Lappland, med tyngdpunkt i östra Sverige, under häckningstiden från april–maj.

Varför minskade svarthakedoppingen? Orsaken till nedgången i södra halvan av landet under 1970-, 80- och 90-talen är okänd. Tänkbara faktorer är mer fisk i småvatten, ökad predation från mink, förorening av havsmiljön och att skrattmåskolonier minskat eller försvunnit. Nu bedöms beståndet i Sverige öka, och arten är livskraftig (LC) i Rödlista 2025.

Vad är skillnaden mot svarthalsad dopping? Svarthakedoppingen har rödbrun hals och rak näbb i häckdräkt, medan svarthalsad dopping har svart hals och uppåtvinklad näbb.

Se svarthakedopping nära dig

Se aktuella observationer →

Källor

Senast uppdaterad: 2026-10-15.

Skydd och hänsyn för svarthakedopping

Rödlistekategori
LC — Livskraftig enligt den svenska rödlistan. Populationstrenden anges som ökande.
Fågeldirektivet
Svarthakedopping är upptagen i bilaga 1 till fågeldirektivet (direktiv 2009/147/EG om bevarande av vilda fåglar). För arter i bilaga 1 ska medlemsstaterna vidta särskilda åtgärder för bevarande av artens livsmiljö och utse särskilda skyddsområden — i Sverige de fågelområden som ingår i Natura 2000.

Källor:

Var hittar du svarthakedopping?

Du kan se svarthakedopping på fågellokaler runt om i Sverige. Använd länssidorna eller kommunsidorna för att se var arten rapporterats senast i ditt område, eller bläddra bland fågellokalerna för att hitta produktiva platser.

Arten svarthakedopping följs av Fågelkartan löpande genom Artportalens datafeed. Bläddra till aspektsidorna för djupare info om utseende, läte och beteende, eller besök artguiden om du vill jämföra med liknande arter. Vi uppdaterar artprofilerna i takt med att SLU Artdatabanken släpper ny rödlistning eller taxonomiska revisioner.

Liknande arter i kategorin doppingar

Utrustning för att se svarthakedopping

Rovfåglar, sjöfågel och vadare ses ofta på långt avstånd — över vatten, myrar och öppna marker. En handkikare är grunden, och vid sträcklokaler och fågeltorn gör en tubkikare stor skillnad.